Tillväxten av stammen av vitsvanshjort har avstannat

Enligt Naturresursinstitutets beräkningar fanns det cirka 109 000 vitsvanshjortar i Finland under vintern 2021–2022 (95 % konfidensintervall 99 000–119 000). Detta var en minskning med cirka 9,5 procent jämfört med året innan. Förändringen överensstämmer med målen för stamförvaltningens och uppmuntrar till fortsatt långsiktigt arbete som krävs för stamförvaltningen.

Per hundra vuxna djur fanns det 59 kalvar (95 % konfidensintervall 56–61) och bland de vuxna djuren fanns det 1,37 hindar per en hjort (95 % konfidensintervall 1,22–1,65 hindar/hjort).

− Det rekordstora jaktuttaget på nästan 74 000 hjortar under den avslutade jaktsäsongen stämmer överens med uppskattningen i senaste stamberäkningen av hur stor avskjutning som behövs för att stoppa hjortstammens tillväxt, säger specialforskare Sami Aikio vid Naturresursinstitutet.

För att ytterligare minska hjortstammen krävs ett jaktuttag på 63 000–69 000 djur under jaktsäsongen som inleds hösten 2022. Uppskattningen baserar sig på indikatorerna för stammens storlek och beskaffenhet.

Stammen minskade inom alla viltcentralområden

Vitsvanshjortstammen minskade i alla viltcentralområden och i största delen (82 %) av de älghushållningsområden där det jagas vitsvanshjort. Förändringen i individantalet var störst i Satakunta (-3 000 djur, -14,9 %), i Södra Tavastland (-2 900 djur, -14,3 %) och i Nyland (-1 600 djur, -7,6 %). Den procentuella förändringen var störst i Kust-Österbotten (-860 djur, -17,6 %).

Observationer ger ny information om kalvproduktionen

Uppskattningar av antalet vitsvanshjortar i Finland har gjorts sedan 2016 med en populationsmodell som bygger på bayesiansk statistik. Den tar hänsyn till avskjutningen, jägarnas lokala populationsuppskattningar, kalvproduktionen, ålders- och könsfördelningen samt avgången på grund av hjortolyckor och lodjur.

Under den avslutade säsongen insamlades för första gången rikstäckande observationer av vitsvanshjort från jakten, vilket gav en mer tillförlitlig uppskattning av kalvproduktionen. Bättre regionala precision i stamberäkningarna kräver aktiv och regionalt täckande insamling av observationer även framöver.

Jakten på vitsvanshjort har gett gott resultat trots coronapandemin. Däremot kan undantagsförhållandena ha påverkat antalen hjortolyckor och trafikvolymerna som använts i beräkningarna. Därför bör man hålla i åtanke att det finns exceptionell slumpmässig variation i resultaten från de senaste två åren.

Figur 1. Vinterbestånd av vitsvanshjort samt avskjutning 1980–2021. Årtalet anger början av jaktsäsongen, dvs. det sista värdet beskriver status vid slutet av jaktsäsongen 2021–2022.

Rapporten om stamberäkningen med bilagor har publicerats i tjänsten Riistahavainnot https://riistahavainnot.luke.fi/cms/news. I tjänsten sammanställs beståndsberäkningar av viltarterna, observations- och avskjutningsstatistik samt information om viltforskningen. I den förnyade tjänsten görs också statistik över avskjutning och observationer av vitsvanshjort för första gången tillgänglig för allmänheten.