Genreservskogar

I Finland finns det 44 genreservskogar som ligger i olika klimatzoner. I genreservskogarna skyddas skogsträdens genetiska mångfald. Målet är att upprätthålla ett omfattande nätverk av genreservskogar av tall och gran samt glas- och vårtbjörk.

Genreservskogarna finns i mångbruksskogar som förvaltas av Forststyrelsen, på företags marker och i naturskyddsområden samt en även på privatägd mark.

Frågor och svar

Vad avses med genetisk mångfald?

Med genetisk mångfald avses att det finns genetiskt betingad olikhet mellan individerna i en population. Denna variation inom en art är en form av naturens mångfald.

Har vi en skyldighet att skydda den genetiska mångfalden?

Javisst. Skyldigheten att skydda den genetiska mångfalden är inskriven i internationella avtal, och de centrala principerna, målen och åtgärdsförslagen för skydd och hållbar användning av genetiska resurser fastställs i det nationella växtgenresursprogrammet.

• FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD) av 1992 ålägger medlemsländerna att skydda naturens mångfald i respektive land.
• Framstegen inom skyddet av skogsgenetiska resurser i Europa mäts genom processen Forest Europe. Indikatorn 4.6 Genetiska resurser har tagits fram för detta syfte.
• FAO:s aktionsplan (Global Plan of Action) för skydd och hållbar användning av skogsgenetiska resurser.
• Finlands nationella genresursprogram.

Vad är en genreservskog?

En genreservskog är ett område avsett för skydd av ett visst trädslags genetiska mångfald i naturliga förhållanden, på trädets ursprungliga växtplats. Genreservskogar är den viktigaste genetiska reservoaren för gran.

Varför behövs genreservskogar?

Genreservskogarna är avsedda för bevarandet av den genetiska mångfalden hos de inhemska trädslagen i Finland. Ju större den genetiska variationen hos en art är, desto bättre möjligheter har den att anpassa sig till ändrade förhållanden, som till exempel klimatet.

Vilken roll spelar Naturresursinstitutet med avseende på genreservskogarna?

Naturresursinstitutet svarar för att skydda de skogsgenetiska resurserna i enlighet med det nationella växtgenresursprogrammet. Institutet lägger upp skogsvårdsplanerna för genresursskogarna i samarbete med markägarna och ser till att åtgärderna för att främja den genetiska mångfalden verkställs.

Naturresursinstitutet rapporterar också om skyddet av de skogsgenetiska resurserna till internationella processer, framför allt till Forest Europe (indikator 4.6 Genetiska resurser) och FAO:s aktionsplan för skogsgenetiska resurser.

Finns det någon internationell aktionsmodell för skyddet av den genetiska mångfalden med hjälp av genreservskogar?

Det finns en europeisk modell för skogligt genbevarande i biotopskyddsområden. Euforgen (European Forest Genetic Resources Programme) är ett europeiskt samarbetsorgan som utifrån forskningsrön har fastställt minimikraven på genreservskogar. Det upprätthåller också en databas över genreservskogarna i Europa.

Hur ska genreservskogarna skötas?

I genreservskogarna vidtas skogsvårdsåtgärder som främjar förnyelse och upprätthåller den genetiska mångfalden. I genreservskogarna ska förnyelse av ett bestånd alltid ske med naturligt genetiskt material från platsen. Skogen sköts så att träden ger mera frö- och plantmaterial, vilket på sikt upprätthåller och främjar artens evolutionspotential.

Kräver skyddet av skogsgenetiska resurser i genreservskogarna upprepade skötselavverkningar eller andra vårdåtgärder?

Ja. För att bevara en mångfald av genresurser krävs att det i genreservskogarna skapas så många nya generationer som möjligt, att skogen snabbt förnyas och att det finns alla åldersklasser i en och samma skog. Därför krävs upprepade vårdåtgärder.

På vilket sätt främjar skogsvårdsåtgärder den genetiska mångfalden?

Målet med en genreservskog är att där finns ett maximalt antal trädindivider som blommar, producerar pollen och frön och att det tillkommer gott om nya träd. Evolutionen gynnas när trädgenerationerna följer snabbt på varandra och anpassar sig till ändrade klimatförhållanden.

Mer information om upprätthållande av den genetiska mångfalden finns på:

• Forest genetic resources management
• To save forests, cut some trees down, scientists say
• How is genetic diversity measured?

Varför räcker inte naturlig föryngring till i Lappträsk?

Naturlig föryngring, eller självföryngring, betyder att träden fröar av sig och att fröna gror och ger upphov till nya plantor. Naturlig granföryngring lyckas bättre om man hugger luckor i beståndet där de naturligt insådda plantorna kan växa. I luckorna får plantorna mer ljus och då ökar chanserna för att de växer till mogna träd som med tiden blommar och ger pollen och frön.

Evolutionen gynnas när trädgenerationerna följer snabbt på varandra och anpassar sig till ändrade klimatförhållanden. I Lappträsk är den naturliga generationscykeln lång och på många ställen tar det för länge innan en ny generation blir till.

Det finns gott om naturligt uppkomna plantor i skogen i Lappträsk. Varför behövs det ändå avverkningar?

I Lappträsk finns många platser där det finns gott om naturligt insådda plantor, men det finns också många fläckar där plantorna är för få för att föryngringen ska lyckas.

Har avverkningarna lagts upp med hänsyn till hotade arter?

Forststyrelsen tar hänsyn till kända förekomster av hotade arter enligt Forststyrelsens egna anvisningar och andra allmänna anvisningar, företrädesvis från Finlands miljöcentral. Anvisningarna har utarbetats utgående från respektive arts status och livsmiljökrav.

Döda träd kommer att lämnas kvar i terrängen så att levnadsvillkoren för arter som är beroende av död ved förblir oförändrade i detta avseende.

Varför ska granens gener skyddas just i Lappträsk? Är det inte möjligt att välja något annat ställe?

Lappträsk är en synnerligen bra ort för en genreservskog för gran, eftersom områdets och trädens kända historia går långt tillbaka i tiden. Området har varit en forskningsskog sedan 1933. Man vet också med säkerhet bland annat att det inte har introducerats granplantor med främmande ursprung till genreservskogens område. Naturresursinstitutet har kartlagt granskogar i södra Finland och inte hittat något lämpligt alternativ för genreservskogen i Lappträsk.