Skötselavverkningar i Solböle forskningsskog
Forststyrelsen genomför skötselavverkningar i Solböle forskningsskog i januari–februari. Avverkningar utförs både på Naturresursinstitutets försöksytor och i andra delar av forskningsskogen. Syftet med avverkningarna är bland annat att bevara en mångsidig beståndsstruktur. Området har använts för forskning sedan 1920-talet.
Forststyrelsen verkställer skötselavverkningar i Solböle forskningsskog i Raseborg i januari–februari. Avverkningarna utförs på försöksytorna för skogsforskning enligt forskningsplanen för varje lokal.
I den omgivande forskningsskogen utförs skötselåtgärder för att skapa ett bestånd med varierande volym, struktur och ålder som lämpar sig för forskning.
”Genom att upprätthålla så stor variation som möjligt i skogarna förbereder vi oss för framtida forskning. Vi kan ju inte i dag veta vilka forskningsfrågor som är aktuella om tio eller tjugo år och hurdana skogar som kommer att behövas för forskningen”, säger senior advisor Taneli Kolström vid Naturresursinstitutet.
De provytor på vilka skötselåtgärder nu utförs är ett försök med kontinuitetsskogsbruk samt försök med lärk och douglasgran.
”Försöket med kontinuitetsskogsbruk etablerades på 1980-talet och det har senast behandlats på 1990-talet. Nu har vi gjort mätningarna samt valt och stämplat uttaget enligt försöksupplägget. Försöken med lärk och douglasgran från 1929–1931 gallras, på samma sätt som vi har gjort flera gånger tidigare”, säger forskningsingenjör Kaija Puputti vid Naturresursinstitutet.
En liten del (1,2 ha) av avverkningarna i Solböle genomförs som kalhygge. Ett slutfört försök med contortatall avslutas med kalhuggning, eftersom träden som planterats 1933 är i dåligt skick och en del har dött på rot. Contortatallen (Pinus contorta var. latifolia S. Watson) växer naturligt i västra Nordamerika.
Nästan hundra år av skogsforskning i Solböle
Forskningen bygger på unika försöksserier. Försöken med kontinuitetsskogsbruk i forskningsskogen i Solböle ingår i en serie försök med olika skogsbruksmetoder med vilka man har följt med trädens och skogens utveckling genom noggranna mätningar under tiotals år. Med kontinuitetsskogsbruk avses hyggesfritt skogsbruk, det vill säga det görs inga kalhyggen.
I Solböle har man studerat utländska trädslag sedan 1920-talet. Där växer ett fyrtiotal barrträdslag. Naturresursinstitutets trädslagsförsök visar att de trädslag som inom skogsbruket eventuellt skulle kunna konkurrera med de inhemska huvudträdslagen är europeisk och sibirisk lärk, contortatall och douglasgran.
Forskningsskogarna, som förvaltas av Forststyrelsen och används av Naturresursinstitutet, har reserverats främst för forskning och försöksverksamhet och de sköts på forskningens villkor. Skötselåtgärderna planeras och genomförs med hänsyn till den biologiska mångfalden, såsom rödlistade arter. Därför lämnas bland annat torrakor och lågor kvar, om möjligt. Den döda veden tas inte ut ur skogen.