Det är viktigt att erkänna betydelsen av markens funktionella biologiska mångfald

Markmikrober reglerar växthusgasutsläpp från myrar. På Luke studerar vi hur förändringar i myrarnas hydrologi – som dränering och återvätning – påverkar den mikrobiella funktionella mångfalden. Olika mikrobiella grupper och deras gener är aktiva vid olika tider, vilket påverkar växthusgasutsläpp. Denna information är avgörande för att planera och övervaka myrrestaurering, bedöma dess fördelar och främja hållbar användning av myrar.

I MiDiPeat-projektet (2024–2026), finansierat av EU:s Biodiversa-nätverk, identifierar vi nyckelmikrobiella grupper som påverkar växthusgaser och kolcykling under olika markanvändningar. Vi kopplar dessa förändringar till växtfunktionella grupper – såsom kärlväxter, sphagnum-mossor och skogsmossor – samt myrarnas biokemiska kvalitet.

I LIFE PeatCarbon-projektet (2022–2027) restaurerar vi två dränerade myrar i Pallasregionen i nordvästra Lappland och två i Lettland. Vårt mål är att mildra klimatförändringarna genom att minska växthusgasutsläpp från myrar i båda länderna. Vi utvecklar innovativa mätmetoder för växthusgaser, hydrologi, vegetation samt mikrobiell mångfald och aktivitet. För att stödja övervakning utvecklar vi även upprepbara och överförbara fjärranalysverktyg för långsiktig observation och modellering.

Trädbaserade jordförbättringsmedel har visat sig ha potential att öka mikrobiell biomassa och kolhalt i marken. Små markfauna spelar en avgörande roll i nedbrytningen av organiskt växtmaterial och är viktiga för näringscykling. SOFASU-projektet (2023–2027), finansierat av Finlands Akademi, undersöker dessa lite kända organismer roll i kolinlagring. Markförbättringsmedel har också starka kopplingar till näringstillgång, livsmedelssystemets motståndskraft och Finlands självförsörjning på näringsämnen.