Kontinuitetsskogbruk uppdrivs inte med likåldriga trädgenerationer, utan bestånden innehåller alltid träd i olika åldrar, av vilka en del åt gången avverkas i plock- eller luckhuggningar. Plock- och luckhuggningar frigjordes från användningsbegränsningar i den nya skogslagen år 2014.

Skogsvård utan kalhygge

Kontinuitetsskogsbruk är skogsvård utan kalhygge. Skogen förblir alltid trädbevuxen efter avverkning, nya träd kommer upp från underbeståndet och flera träd uppkommer naturligt. I granskog används plock- och luckhuggning, i tallskog frö- och skärmhuggning med uppdrivning av överstånd.

Vid plockhuggning gallrar mankraftigt och bestånden uppdrivs relativt glesa så att underbeståndet och de små träden hålls i skick och skogen förnyas.

Kostnaderna för skogsvård är låga – virkesavkastningen lägre än i odlingsskogsbruk

I kalhyggesfritt skogsbruk uppnår man inte så stor virkesavkastning som i odlingsskogsbruk. Trots en mindre virkesavkastning kan kontinuitetsskogsbruket utgöra ett ekonomiskt lönsamt alternativ. Kostnaderna för skogsvård är låga eftersom det knappt behövs odling och plantbeståndsvård, och man behöver inte vänta på avverkningsintäkter i tiotals år som efter kalhygge. Den viktigaste orsaken till att välja kontinuitetsskogsbruket är emellertid undvikandet av den dramatiska förändringen till följd av kalhygge, även om virkesavkastningen skulle minska.

Drivningen görs med vanliga maskinella metoder men den är besvärligare och något dyrare – och att trädbeståndet skadas vid drivningen hör till vardagen. Erfarenheterna ökar och utvecklingen av metoder gör riskerna mindre. Rottickan, en svampsjukdom som orsakar röta i träden, är ett stort problem inom kontinuitetsskogsbruket . En infektion som drabbat skogen kan avhjälpas endast genom kalhygge och genom att byta trädslag.

Forskningen grundar sig på unika testserier

Naturresursinstitutet (Luke) undersöker kontinuitetsskogsbruket ända från dess biologiska och tekniska grunder till ekonomiska, samhälleliga och ekologiska effekter och verksamhetsmodeller. Anpassningen av skogsvårdsmetoder till klimatförändringen hör till ett av de viktigaste forsknings- och utvecklingsobjekten. Luke använder unika testserier där kalhyggesfria skogsbruksmetoder testats och trädens och skogens utveckling följts upp med noggranna mätningar i flera decennier.

Forskningsdata som Luke producerar utnyttjas i allt från praktisk verksamhet till skogsbrukets strategiska riktlinjer och politisk styrning. Utifrån vetenskaplig data producerar Luke lösningar och verksamhetsmodeller för kontinitetsskogsbruket och erbjuder dem till användare i form av skogsvårdsrekommendationer och guider, informationstillämpningar (exempelvis Motti-programmet) och utbildningspaket. Vi tillämpar våra forskningsmetoder också runtom i världen, bland annat i Kalifornien, Tanzania, Storbritannien och i de nordiska länderna.

Bilden uppe på skärmen: Erkki Oksanen / Luke