Markanvändningssektorn är fortfarande en stor utsläppskälla, men skogarna utgör en liten sänka enligt preliminära uppgifter för växthusgasinventeringen 2024

Osäkerheter och tolkning av uppskattningar av utsläpp och sänkor

Det finns osäkerheter i beräkningen för uppskattningen av utsläpp och sänkor i växthusgasinventeringen. De uppstår av de statistikuppgifter och modeller som används vid provtagningen, mätningen och beräkningen av mätobjekten. Bild 4 föreställer de osäkerheter i resultatet för skogarnas kolbalans med ett konfidensintervall på 95 procent både för 1990 och 2024 och för förändringen mellan åren. Tolkningen av konfidensintervallet är att uppskattningen av sänkan eller utsläppen med 95 procents sannolikhet är inom konfidensintervallet. 

I resultatet för 2024 är konfidensintervallet på 95 procent för uppskattningen av nettosänkan i det levande trädbeståndet helt och hållet inom ramen för en sänka, och man kan anta att det levande trädbeståndet mycket sannolikt är en nettosänka på minst -6,5 mn t CO2-ekv. På samma sätt kan man anta att torvmarkerna (organisk mark) mycket sannolikt är en utsläppskälla på minst 4,6 mn t CO2-ekv. Däremot kan man, eftersom konfidensintervallet för skogsmarkens totala resultat faller både innanför och utanför ramen för en sänka, inte uppge huruvida skogsmarken är en sänka eller en utsläppskälla.

Bild 4. Konfidensintervall på 95 procent för uppskattningen av nettoutsläpp och nettosänkor för skogsmarkens rapporteringsklasser 1990 och 2024 samt för uppskattningen av förändringen mellan åren.

Uppdaterade metoder i den preliminära beräkningen

Den preliminära beräkningen för växthusgasinventeringen 2024 innehåller flera uppdaterade metoder.

• Vad gäller skogsmark och uppskattningen av lagringen, tillväxten och avgången för biomassan i dess trädbestånd togs nya modeller för trädbeståndets biomassa i bruk (Repola m.fl. 2025, manuset referentgranskas), och beräkningen av metanutsläpp från diken uppdaterades med nationella utsläppskoefficienter som tar hänsyn till den minskande effekt som mosstäcken har på utsläppen (Rissanen m.fl. 2023). I beräkningen för skogsmarken lades dessutom indirekta dikväveoxidutsläpp orsakade av kväveurlakning till, och ett fel i beräkningen av förna korrigerades.
• Vid uppdateringen av beräkningen för bebyggd mark lades koldioxidutsläpp från odlingsområden och gräsbevuxna områden som ligger på mineraljord och som gjorts om till bebyggd mark samt direkta och indirekta dikväveoxidutsläpp av mineralisering till i inventeringen. Dessutom lades utsläpp av koldioxid, metan och dikväveoxid till i beräkningen av organiska marker i bebyggda områden. EU:s heltäckande granskning förutsatte att de här nya utsläppsklasserna lades till i inventeringsrapporteringen.
• Beräkningen för åkermarker uppdaterades med avseende på områden utanför åkerskiften: På områden som inte aktivt används för odling tillämpas nu utsläppsberäkning för gräsbevuxna områden. Beräkningen av kolbalansen i marken på åkrar på mineraljordar och torvmarker utvecklades genom att i beräkningen precisera den klassificering av växtarter som använts och överföra landskapsnivån till modellering.
• Beräkningen för förändringsklasser för åkermarker och gräsbevuxna områden uppdaterades genom att beakta säsongsvariationen för jordbruksgrödornas biomassa. Dessutom ändrades klassificeringskriterierna för områden som ändrats från skogar och våtmarker till jordbruksmarker till klassificeringskriterierna för organiska marker och mineraljordar. Målet med ändringen var att förhindra konstgjorda övergångar från organiska marker till mineraljordar på grund av definitionsskillnader för olika markklasser.
• Beräkningen av dikväveoxidutsläppen för jordbruksmarker inom jordbrukssektorn baserar sig på samma arealer och premisser som beräkningen av koldioxidutsläpp inom markanvändningssektorn. Därför påverkar de ändrade beräkningsmetoderna för åkermarker inom markanvändningssektorn även beräkningen för jordbrukssektorn. De ändrade metoderna har beaktats vid beräkningen av dikväveoxidutsläpp från jordbruksmarker inom jordbrukssektorn. 

Konsekvenser av omräkningen till följd av de uppdaterade metoderna

• De uppdaterade metoderna som var en del av beräkningen av de preliminära uppgifterna för 2024 förutsatte också en omräkning av inventeringsresultaten från de tidigare åren. 
• Till följd av omräkningen är de uppskattade utsläppen från markanvändningssektorn 2023 enligt de preliminära uppgifterna 6,9 mn t CO2-ekv., när de vid växthusgasinventeringen 2023 var 12,0 mn t CO2-ekv.
• Enligt växthusgasinventeringen 2023 var skogarna och mineraljordarna en utsläppskälla sedan 2021, men enligt de preliminära uppgifterna för 2024 har skogarna och mineraljordarna fortsatt vara sänkor (Bild 2). Till följd av omräkningen är resultatet för skogsmarker 2023 nu en nettosänka på -3,6 mn t CO2-ekv. (Bild 2), när de vid den förra inventeringen var en nettoutsläppskälla på 1,22 mn t CO2-ekv. 
• Skogarnas ökade uppskattade nettosänka till följd av omräkningen beror i huvudsak på att de nya modellerna för biomassa som baserar sig på ett mer omfattande utgångsmaterial ökade den uppskattade nettosänkan för trädbeståndet. Effekten var särskilt anmärkningsvärd i början av 2000-talet i mitten av tidsserien, då de nya modellerna för biomassa gav en cirka 10 mn t CO2-ekv större nettosänka för skogarna än modellerna som användes tidigare (Bild 2). 
• Det faktum att de nya modellerna för biomassa ökade nettosänkorna 2023 gjorde att trädbeståndets nettosänka var ungefär 2 mn t CO2-ekv., och eftersom den uppskattade naturliga avgången i den 13:e riksskogstaxeringen i den preliminära beräkningen var större än den uppskattade naturliga avgången i den 12:e riksskogstaxeringen som användes tidigare, var den uppskattade nettosänkan 2023 i det preliminära resultatet slutligen 0,33 mn t CO2-ekv. mindre än i inventeringen 2023. 
• De nya modellerna för biomassa för trädbeståndet påverkade också den uppskattade kolbalansen för mineraljordar och torvmarker genom att minska det uppskattade koldioxidutsläppet för 2023. När trädbeståndets ökade naturliga avgång och den ändrade beräkningen av förna även minskade markernas uppskattade utsläpp, minskade markernas sammanlagda koldioxidutsläpp för 2023 i det preliminära resultatet med totalt 4,7 mn t CO2-ekv. jämfört med det uppskattade värdet som rapporterades i den föregående inventeringen.
• Användningen av den nya beräkningsmetoden för metanutsläpp från skogsdiken minskade markutsläppen från torvmarksskogar för 2023 med 0,44 mn t CO2-ekv.
• Utsläppskällorna som lagts till i beräkningen för bebyggda områden ökade de uppskattade utsläppen för 2023 med 0,2 mn t CO2-ekv.
• När beräkningen för gräsbevuxna områden tillämpades på beräkningen för områden utanför åkerskiften minskade de uppskattade utsläppen för åkermarker för 2023 med 0,06 mn t CO2-ekv. Dock gjordes även andra ändringar i beräkningen för åkermarker, och den totala effekten efter de olika ändringarna var att de uppskattade utsläppen för 2023 slutligen bara minskade med 0,04 mn t CO2-ekv.
• Preciseringen av beräkningen för gräsbevuxna områden minskade de uppskattade utsläppen för 2023 med 0,03 mn t CO2-ekv.
• Ett sätt att bedöma storleken på effekten av de ändrade metoderna är att anpassa den till osäkerheten i klassens uppskattade utsläpp eller sänkor. Till exempel är ändringen av den uppskattade kolbalansen för skogsmarker på 4,8 mn t CO2-ekv. för 2023 enbart en tredjedel av konfidensintervallet på 95 procent för den uppskattade kolbalansen för skogsmarker på 14,2 mn t CO2-ekv. för 2024 (se Osäkerheter och tolkning av uppskattningar av utsläpp och sänkor). 

Varför utvecklas metoderna för växthusgasinventeringen, trots att det ändrar resultaten för de tidigare åren?

• EU och de riktlinjer som FN:s mellanstatliga klimatpanel (IPCC) gett för beräkningen förutsätter att metoderna för beräkning av utsläpp utvecklas. Genom att utveckla beräkningsmetoderna i inventeringen kan nya forskningsresultat beaktas.
• När beräkningsmetoderna eller utgångsmaterialet förnyas, behöver hela tidsserien för inventeringen räknas om enligt den nya inventeringen ända från 1990. På så vis preciseras även de uppskattade utsläppen och sänkorna som rapporterats tidigare.
• Det är viktigt att utveckla metoderna, så att effekterna av klimatåtgärder kan följas upp så noggrant som möjligt och åtgärderna riktas rätt.