Beskoga gamla torvmarker om vattennivån är lämplig

Bild

I de österbottniska landskapen finns tusentals hektar gamla torvtäkter som lämpar sig för beskogning. Enligt experterna är beskogning ett rationellt alternativ för både ekonomin och klimatet.

Många slutanvända torvtäkter skulle gärna kunna beskogas, säger forskare Lasse Aro vid Naturresursinstitutet. På rätt valda platser skulle rätt utförd beskogning vara en sund lösning både ekonomiskt och med tanke på klimatet.

Enligt Lasse Aro finns det en faktor som avgör huruvida torvtäkten lämpar sig för beskogning eller inte.

Vatten. Lämpligt, men inte för mycket av det.

– Vatten. Lämpligt, men inte för mycket av det.

Klart olämpliga platser är torvmarksområden som ligger lägre än den omgivande terrängen och där man ofta behöver pumpa för att torrlägga dem. Då är det klokare att anlägga en våtmark eller återväta området.

– Återvätning betyder att man låter vatten från omgivningen rinna in. När våtmarksväxtlighet tar vid, kan det med tiden uppstå en våtmark där, säger Lasse Aro.

Sköt vatten- och näringsförsörjningen

Även i sådana områden som lämpar sig för beskogning måste man utgå från vattenförsörjningen.

Om inte tegdikena är i skick, måste man iståndsättningsdika.

– Om inte tegdikena är i skick, måste man iståndsättningsdika.

Sedan ska man se till näringsförsörjningen. På torvmarker finns det gott om kväve, men alldeles för litet mineralnäringsämnen. Enligt Lasse Aro råder det störst brist på fosfor och kalium.

Gödslingen sker lämpligast med vedaska av god kvalitet, som innehåller de näringsämnen som träden behöver i rätta proportioner.

Torvlagrets tjocklek avgör

Det finns olika alternativ för trädslag och odlingsmetoder när man beskogar torvtäkter. Vilket alternativ som är lämpligast för en specifik plats, beror på torvlagrets tjocklek och den underliggande mineraljordens beskaffenhet.

På torvmarker med tunt torvlager, högst 20–30 centimeter, får träden näring från mineraljorden via rötterna. Valet av rätt trädslag görs utgående från mineraljordens näringsvärde.

Om torvlagret är tjockare, spelar det egentligen ingen roll vad som finns under det. Med tanke på näringsförsörjningen är askåterföring ett måste, och om torvlagret är tiotals centimeter tjockt, kan det till och med behövas en andra gödslingsomgång.

– Om torvlagret är tjockare, spelar det egentligen ingen roll vad som finns under det. Med tanke på näringsförsörjningen är askåterföring ett måste, och om torvlagret är tiotals centimeter tjockt, kan det till och med behövas en andra gödslingsomgång.

Enligt Lasse Aro behövs det ingen egentlig markberedning på torvtäkter om man sprider ut den upptagna mineraljorden från iståndsättningsdikningen som låga högar ovanpå torven.

– Plantorna kan ta upp de näringsämnen som de behöver från jordhögarna och då behövs ingen gödsling.

Tall och lövträd är bra alternativ

Om det under ett tunt torvlager ligger finfördelad mineraljord, lämpar sig flera olika trädslag för beskogningen. Lämpliga alternativ är förutom tall även lövträd, som vårtbjörk, hybridasp och gråal.

Om den underliggande mineraljorden består av grov sand eller av grus, är tallen det bästa trädslaget för beskogning.

– Det går bra med både sådd och plantering. Det rekommenderade antalet plantor är cirka 2 000 per hektar.

Torvmarker med ett tjockt torvlager är lämpliga växtplatser för glasbjörk och tall, som ofta kommer in på naturlig väg via självsådd.

Lasse Aro förhåller sig tveksamt till odling av gran.

– Gamla torvtäkter är ofta belägna på låglänta platser. Eftersom granen är frostkänslig blir risken för skador alltför stor. Däremot trivs granen som underväxt under högskärm.

Fördelar för klimat och ekonomi

Beskogning har enligt Lasse Aro positiva effekter på klimatet. Till exempel ett tätt bestånd med 15–30 år gamla glasbjörkar kan ta upp mer koldioxid från atmosfären än vad som torven släpper ut. Det är med andra ord en nettosänka.

Beskogning kan också vara ekonomiskt lönsamt. Kalmarksvärdet med en räntefot på exempelvis tre procent rör sig kring 1 000–3 200 euro per hektar.

– Både glasbjörk och tall ger ett ekonomiskt lönsamt resultat, men för glasbjörk kan omloppstiden vara mycket kortare, endast 20–30 år.

Samarbete med grannen

I Finland finns tusentals hektar torvmarker som lämpar sig för beskogning.

– Det är nog ingen som kan säga exakt hur stor areal det handlar om, eftersom torvtäkternas egenskaper varierar väldigt mycket. Dessutom har avvecklingen av torv som bränsle lämnat efter sig delvis nyttjade torvtäkter där torvlagret är tjockt och kan ge problem för beskogningen.

Största delen av torvtäkterna finns i de österbottniska landskapen, där skiftena ofta är långa och smala remsor.

– När man planerar sin markanvändning, ska man också ta hänsyn till vad grannen har tänkt sig. Om den ena återväter, så kan den andra inte beskoga, säger Lasse Aro.

Text: Maria Latokartano