Skogen som investeringsobjekt 2019 (preliminär)

• Enligt preliminära uppgifter minskade avkastningen från virkesproduktionsinvesteringar till -0,9 procent till följd av nedgången i rotpriserna 2019. Jämfört med året innan minskade avkastningen med 14 procentenheter. Avkastningen var senast negativ 2012.
• Minskningen i rotpriserna fick avkastningen att backa -5,5 procentenheter. Avkastningen bestod av intäkter från virkesförsäljning (+3,8 procentenheter), värdet på nettotillväxten i virkesförrådet (+1,4 procentenheter) och stöden till virkesproduktionen (0,1 procentenheter). De totala kostnaderna för virkesproduktionen minskade avkastningen med -0,6 procentenheter.
• I Fastlandsfinland var avkastningen per landskap -4– +8 procent. Avkastningen var positiv i de tre landskapen i Norra Finland och i fyra landskap i Södra Finland.
• Nedgången i rotpriserna hade en negativ effekt på avkastningen i alla landskap, men effekten var klart mindre än medeltalet i Kajanaland (-0,7 procentenheter) och Lappland (-1,9 procentenheter). I sex landskap inverkade virkesförrådets nettotillväxt avkastningen negativt, med andra ord var värdet på det avverkade beståndet högre än värdet på beståndstillväxten.
• Virkesförrådet har beräknats utifrån data från den 12:e riksskogstaxeringen (RST12), som bygger på mätningar utförda 2014–2018.
• I avkastningsberäkningen ställs inkomsterna, utgifterna och värdet på nettotillväxten i relation till rotprisvärdet för föregående år som beräknas utifrån virkesvolymerna och rotpriserna. År 2018 var rotprisvärdet cirka 53 miljarder euro. Enligt preliminära uppgifter uppgick rotprisvärdet till 51 miljarder euro 2019.

Vissa avkastningsuppgifter i databasen har korrigerats 2.4.2020. Uppgifterna har ändrats från och med 1990. I de uppgifter om virkesförrådet som använts i beräkningarna saknades sådana ägargrupper vars inkomster och kostnader ändå hade tagits med i beräkningarna av avkastningen. Till dessa hör bland annat aktiebolag med annan huvudsaklig verksamhet än skogsbruk, samt statliga skogar som inte förvaltats av Forststyrelsen. I virkesförråden enligt landskap (2012–2018) saknades också uppgifter om samfällda skogar. I samband med korrigeringen beräknades rotprisvärdet för hela tidsserien utifrån virkesförrådet på skogsmark i virkesproduktion.

Inverkan av de justerade virkesförrådsuppgifterna på den totala avkastningen på riksnivå var 0,0x–0,0x procentenheter i statistiken per skogscentral (1990–2011) och x,x–x,x procentenheter i statistiken per landskap (2012–2018), jämfört med de tidigare uppgifter som redovisats i statistiken. Skillnaden jämfört med de tidigare publicerade uppgifterna är större i de landskap där det finns en stor andel andra än skogsindustribolag och samfällda skogar.