Kvalitetsbeskrivning av statistik om skogen som investeringsobjekt
Statistikproducent: Naturresursinstitutet från 1.1.2015. Tidigare sammanställdes statistiken av Skogsforskningsinstitutet.
Grund för upprättandet av statistiken: Upprättandet av statistiken baserar sig på lagen om Naturresursinstitutet (561/2014), lagen om livsmedels- och naturresursstatistik (562/2014) och statistiklagen (280/2004).
Finansieringsunderlag: Statistiken upprättas med finansiering av medel från Naturresursinstitutet.
1. Relevans av statistikuppgifterna
1.1 Uppgiftsinnehåll och användningsändamål
I statistiken presenteras avkastningen från virkesproduktionen i privata skogar per komponent av avkastnings och område sedan 1990. Beräkningarna möjliggör årsvisa jämförelser per av avkastningen per komponent i olika delar av landet. Kapitalvärdet (trädbeståndets rotprisvärde) har beräknats utifrån de genomsnittliga priserna vid försäljning på rot för respektive kalenderår.
Statistiken används bland annat som nyckeltal för statsbudgeten, indikator för Finlands nationella skogsstrategi, vid utarbetande och uppföljning av det nationella skogsprogrammet och de regionala skogsprogrammen samt som beslutsunderlag för skogsinvesteringar i bland annat finansinstitut.
1.2. Begrepp och klassificeringar
Privata skogar inbegriper egentliga enskilda skogar som ägs av fysiska personer, dödsbon och sammanslutningar, samt samfällda skogar som ägs av kommuner, församlingar, stiftelser o.d. organisationer samt övriga företag än de som bedriver virkesproduktion. I privata skogar ingår fram till 2008 endast de statliga skogar som inte förvaltades av Forststyrelsen.
Rotpriser är det pris som betalas till enskilda skogsägare vid rotförsäljning (€/m³).
Rotprisvärdet har beräknats genom att multiplicera trädbestånden för varje virkessortiment med respektive rotpriser.
Avkastning på skogsinvestering är ett avkastningsindex som anger den årliga avkastningen på kapitalet i procent. Den beräknas genom att man tar den naturliga logaritmen av kvoten av de erhållna inkomsterna, driftskostnaderna, förändringarna i egendomens värde och kapitalet. Den nominella avkastningen har beräknats enligt priserna för respektive år. Den reella avkastningen anges med omräknade priser enligt levnadskostnadsindex till penningvärdet för det sista året i tidsserien.
Område avser landskapen (fr.o.m. 2012) respektive Finlands skogscentrals 13 skogscentralsområden och landskapet Åland (1990–2011).
Komponents av avkastning
Inkomst av trädförsäljning anger hur penningintäkterna från virkesförsäljning i privata skogar och värdet på stamved för husbehov påverkar avkastningen.
Kostnaderna för virkesproduktions baserar sig på de statistikförda kostnaderna för skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten i privata skogar samt huvudsakligen uppskattade administrativa kostnader o.d. Denna komponent av avkastnings är alltid negativ.
Statlig stödd beskriver effekten av de stöd som betalats till enskilda skogsägare för skogsvårds- och skogsförbättringsinvesteringar på avkastningen.
Trädbeståndets nettotillväxt beskriver hur skogsegendomens värdeförändringar som orsakas av ändringar i beståndets volym och virkessammansättning påverkar avkastningen. Komponenten avspeglar inte ändringar i rotpriserna under året, utan utvecklingen av virkesvolymerna. Om värdet på det avverkade beståndet är större än värdet på beståndstillväxten är komponent av avkastnings negativ.
Förändring av rotpriserna beskriver hur förändringen av beståndets värde till följd av förändring av rotpriserna under beräkningsåret påverkar avkastningen. Komponenten kan variera betydligt från år till år och den kan också ha en betydande negativ effekt på den totala avkastningen.
1.3. Datakällor
Som datakällor används följande statistik publicerad av Naturresursinstitutet:
- Inkomst: Virkeshandeln i privatskogarna, Industrivirkets avverkningar per region, Förbrukning av brännved i småhus och Virkesuttag och virkesförrådets avgång.
- Utgift: Privatskogsbrukets rörelseresultat
Årlig förändring i trädbeståndets volym baserar sig på Naturresursinstitutets uppgifter om riksskogstaxeringarna, avverkningarna av industrivirke och enskilda skogsägares uttag av husbehovsvirke. Virkesvolymerna vid beräkning av rotprisvärdet baserar sig på trädbeståndets volymer per virkessortiment på skogsmark i virkesproduktion enligt riksskogstaxeringarna.
1.4. Hänsyn till användarnas perspektiv
Den mottagna responsen följs upp och beaktas vid utvecklingen av statistiken.
2. Uppgifternas exakthet och tillförlitlighet
2.1. Undersökningsmetod
Avkastning på skogsinvestering är ett avkastningsindex som beräknas per komponent av avkastning genom att ta den naturliga logaritmen av kvoten av komponenterna och kapitalet. Kapitalet beräknas som Rotprisvärdet genom att multiplicera trädbeståndets för varje sortiment med respektive rotpriser.
Rotprisvärdet som används vid beräkning av total Avkastning och komponenten Förändring av rotpriserna baserar sig på uppgifterna om trädbeståndet och rotpriserna från föregående år. Divisorn vid beräkningen av komponenterna Trädbeståndets nettotillväxt och Inkomst från trädförsäljning är rotprisvärdet beräknat utifrån trädbeståndet föregående år och rotpriserna för beräkningsåret. Divisorn vid beräkningen av komponenterna Kostnaderna för virkesproduktion och Statlig stöd är rotprisvärdet beräknat utifrån trädbeståndet och rotpriserna för beräkningsåret.
Avkastningsberäkningen presenteras i en publikation av Markku Penttinen och Andrei Lausti (Penttinen, M. & Lausti, A. 2004. The competitiveness and return components of NIPF ownership in Finland. The Finnish Journal of Business Economics 53(2): 135, 143-156. https://www.researchgate.net/publication/279994187_The_Competitiveness_and_Return_Components_of_NIPF_Ownership_in_Finland).
Avkastningen har beräknats för nominella och reella penningvärden. Penningvärdet har omräknats enligt levnadskostnadsindex (1951=100).
Beräkningen av trädbeståndet per år bygger på trädbeståndet per virkeslag på skogsmark i virkesproduktion enligt riksskogstaxeringarna, och avverkningsuttaget bygger på avverkningarna av industrivirke och enskilda skogsägares uttag av husbehovsvirke Beräkningarna per skogscentral (1990–2011) bygger på uppgifterna i RST7 om det totala virkesbeståndet 1983. Dessa uppgifter har justerats med koefficienter framtagna utifrån ändringarna mot RST9 (sortimentsfördelning, areal skogsmark i virkesproduktion och bestånd som ägs av andra än skogsindustriföretag). Interpoleringen från RST9 har gjorts direkt till RST11.
Från och med RST10 publiceras uppgifterna som medelvärden för fem mätår. I beräkningarna per landskap 2012–2016 har trädbeståndet mellan riksskogstaxeringarna tagits fram genom att interpolera värdena mellan de mittersta åren av mätperioderna (t.ex. RST11–RST12, åren 2011–2015), och extrapolera värdena för senare år med koefficienter som erhållits genom interpoleringen. Tills följande RST på fem år är klar förskjuts det mittersta året då RST uppdateras årligen och interpolationskoefficienterna ändras. Från och med 2017 har också beräkningen av beståndstillväxten ändrats så att tillväxten baserar sig på tillväxten per virkessortiment som beräknas utifrån de årliga uppgifterna från riksskogstaxeringarna (RST). De tre sista åren av tidsserien är preliminärinformation.
Avverkningsvolymerna omfattar avverkningen av marknadsvirke till industrin och för export, virkesuttaget för fraktsågning samt brännved för småhus. Enligt uppskattning uppfyller 30 procent av brännveden massavedsdimensionerna.
Inkomsten från virkesproduktionen har beräknats genom att multiplicera avverkningsvolymerna per sortiment med respektive årsmedelvärden för rotpriserna enligt område. De totala virkesproduktionskostnaderna för virkesproduktionen bygger på statistiken Privatskogsbrukets rörelseresultat.
2.2. Faktorer som påverkar statistikens tillförlitlighet
Exaktheten och riktigheten av de data som använts behandlas i kvalitetsbeskrivningarna på deras webbplatser.
Skogsegendomens värde anges som rotprisvärde, som är ett förenklat och grovt sätt att fastställa värdet på skogstillgångarna. År 2020 var rotprisvärdet i privatskogar i Fastlandsfinland (3 510 €/ha skogsmark i virkesproduktion och tvinmark) 30 procent högre än medelvärdet för handelspriserna på för fastigheter på mer än 2 hektar enligt Lantmäteriverkets statistik (2 692 €/ha). I landskapen avvek rotprisvärdena per hektar från handelspriserna med -21 % (Nyland) … +30 % (Norra Österbotten). De skogsfastigheter som bjuds till salu har i regel ett glesare trädbestånd än de omgivande skogarna i genomsnitt.
Formlerna för beräkning av komponent av avkastningarna är inte exakta och därför avviker den totala avkastningen som beräknas utifrån delkomponenterna från den totala avkastning som beräknas direkt. Åren 2012–2018 var avvikelsen -0,04...-0,00 procentenheter i Fastlandsfinland, och variationsintervallet i resultaten enligt landskap var -0,12 ... +0,15 procentenheter.
2.3. Rättelse av fel
Eventuella fel som upptäcks i statistiken korrigeras så snabbt som möjligt och de korrigerade uppgifterna offentliggörs på webbsidan för statistiken.
3. Uppgifternas aktualitet och punktlighet
Preliminära ges ut i mars efter datainsamlingsåret och de slutliga uppgifterna publiceras i september.
4. Uppgifternas enhetlighet och jämförbarhet
I statistiken om skogen som investeringsobjekt har avkastningen beräknats på samma sätt för varje område och varje år. På grund av justeringar i trädbeståndet är avkastningsuppgifterna inte jämförbara före uppgifter som publicerats 24.11.2021.
Avkastningarna i databasen korrigerades 24.11.2021. Siffrorna för skogscentralerna har ändrats mellan åren 1990 och 2003. I den åttonde riksskogstaxeringen (RST8) var andelen timmer större än i den nionde inventeringen (RST9). Skillnaden berodde på ett annat beräkningssätt för fördelning av trädstammen på timmer och massaved. Detta minskade avkastningen på nationell nivå särskilt från 1994 till 2000 på grund av att värdet på virkestillgångarna beräknat utifrån virkessortiment och rotköppriser sjönk mellan inventeringarna. I de nya beräkningarna interpoleras virkesbeståndet till RST9 direkt utgående från läget 1983. I statistikdatabasen börjar tidsserien från 1990.
5. Uppgifternas tillgänglighet och tydlighet
Statistiken kan hämtas från Naturresursinstitutets statistikdatabas.