Hoppa till huvudinnehållet

Mossbevuxna skogsdiken motverkar klimatförändringar

Nyheten 2.5.2023

Enligt en studie som utfördes av Naturresursinstitutet, Tammerfors universitet och Helsingfors universitet släpps metan ut i atmosfären via skogsdikade torvmarker i mindre mängder än vad man trott. Studien visade att metanutsläppen var synnerligen små från mossbevuxna diken. Sådana skogsdiken håller på att bli allt mer vanliga, eftersom dikesrensningarna minskar när skogsbruksstöden för detta ändamål upphör.

Torvmarksdiken täcks långsamt av mossa. Metanutsläppen från mossbevuxna diken är en bråkdel jämfört med diken med vattenspegel. Bild: Paavo Ojanen

Av de finländska torvmarkerna har cirka 5,9 miljoner hektar dikats för skogsbruk, vilket motsvarar ungefär 17 procent av Finlands yta. Dikningen har dels gett upphov till markutsläpp av koldioxid och dikväveoxid, dels medfört en avsevärd minskning av utsläppen av metan från marken. I stället för marken har dikena blivit betydande utsläppskällor till metan och de måste beaktas under markanvändningssektorn i den nationella växthusgasinventeringen.

Från enkla emissionsfaktorer till avancerade utsläppsberäkningar

I växthusgasinventeringen bygger de nuvarande beräkningarna av metanutsläppen från skogsdikade torrlagda torvmarker i Finland på den enkla emissionsfaktorn på nivå 1 (Tier 1) som fastställts av FN:s mellanstatliga klimatpanel (IPCC). De underliggande studierna för den här emissionsfaktorn är dessvärre inte representativa för förhållandena i Finland, eftersom endast två av de elva undersökta lokalerna finns i Finland. Därför behöves en hel del kompletteringar av data.

– Vi utförde kammarmätningar av metanutsläpp och sammanställde tidigare mätdata från olika slags diken på totalt 21 platser i Finland, säger akademiforskare Antti Rissanen från Tammerfors universitet.

Den enkla emissionsfaktorn tar inte heller hänsyn till att olika slags diken kan ge upphov till olika stora metanutsläpp.

– Utifrån tidigare studier kunde vi anta att metanutsläppen från dikena berodde på dikestypen och särskilt på dikesvegetationen, säger Antti Rissanen vidare.

Små utsläpp från mossbevuxna diken

Det framkom under studien att mossbevuxna diken hade mycket små metanutsläpp. De var endast en åttondel av utsläppen från ej mossbevuxna diken med vattenspegel och utsläppen enligt emissionsfaktorn. Med andra ord ger emissionsfaktorn en stor överskattning av metanutsläppen från mossbevuxna diken. Orsaken är sannolikt mikrobaktiviteten.

– I och på mossan – och även under den – finns metanotrofer, det vill säga mikrober som bryter ner metan i sin metabolism, innan metanet kommer ut i atmosfären. Det är också möjligt att mossorna avsöndrar organiska föreningar som hämmar funktionen hos metanogener, det vill säga mikroorganismer som producerar metan, säger Antti Rissanen.  

Metanutsläppen från skogsdikena i Finland är mindre än vad tidigare beräknats      

I studien gjordes också beräkningar av arealen skogsdikade torvmarker i Finland. Dessutom beräknades andelarna av mossbevuxna eller inte mossbevuxna diken.

– Enligt beräkningarna är två tredjedelar av dikena mossbevuxna och endast en tredjedel saknar mosstäcke. Den stora andelen mossbevuxna diken beror sannolikt på att dikesrensningarna har minskat betydligt de senaste åren, säger forskare Leena Stenberg vid Naturresursinstitutet.

Utgående från de små utsläppen från och den stora andelen av mossbevuxna diken kom man i studien fram till att metanutsläppen från skogsdikade torvmarker är cirka 8 600 ton per år. Det är hela 63 procent mindre än enligt den gällande växthusgasinventeringen (ca 23 200 ton). När man konverterar detta till den gängse jämförelseenheten koldioxidekvivalenter (CO2e), är de nya beräknade utsläppen cirka 0,4 miljoner ton CO2e mindre än den tidigare beräkningen.

Forskargruppen föreslår att nationella emissionsfaktorer som bygger på studiens resultat ska börja användas i växthusgasinventeringen, eftersom de uttrycker bättre utsläppen från skogsdikena i Finland än den enkla emissionsfaktorn.

Studien ingår i klimatpaketet Fånga kolet, som finansieras av jord- och skogsbruksministeriet, och den genomfördes inom projektet för utveckling av markdata.

Rissanen, A. J., Ojanen, P., Stenberg, L., Larmola, T., Anttila, J., Tuominen, S., Minkkinen, K., Koskinen, M., & Mäkipää, R. (2023). Vegetation impacts ditch methane emissions from boreal forestry-drained peatlands—Moss-free ditches have an order-of-magnitude higher emissions than moss-covered ditches. Frontiers in Environmental Science 11: 1121969. https://doi.org/10.3389/fenvs.2023.1121969