KOLSÄNKOR OCH KLIMATFÖRDELAR MED KONTROLLERADE RISKER: Kontrollåtgärder för skog och träprodukter
Projektets huvudmål är att hitta ett effektivt och socialt godtagbart urval av kontrollåtgärder som kan tillämpas inom markanvändningssektorn, som med hänsyn till risker kommer att stödja uppnåendet av Finlands mål om koldioxidneutralitet. De kontrollåtgärder som projektet presenterar kan öka kolbindningen i skogen och i träprodukter med minst 3 miljoner tCO2/år jämfört med nuvarande verksamhet senast från 2035 och framåt. Projektet utvecklar och utvärderar gemensamt kontrollåtgärder som uppmuntrar aktörerna att genomföra kända kolbindnings- och utsläppsreducerande åtgärder på ett kostnadseffektivt, jämlikt och acceptabelt sätt ur samhällets synvinkel. Utbudet av traditionella styrmetoder utökas genom att utveckla innovativa, resultatbaserade styrmetoder. Projektet jämför också användbarheten av marknadsorienterade kolbindningssystem och offentliga styrmetoder i finskt skogsbruk. Resultatet är styrmetoder som stöder de mål som kolbindningen strävar efter, som är ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbara, juridiskt genomförbara och ökar de kolsänkor som accepteras i Finlands växthusgasinventering. Effektiviteten av styrmetoderna garanteras av en multidisciplinär, interaktiv utvärderingsprocess. Tillämpligheten av resultaten främjas genom att man tillsammans med aktörerna gemensamt utvecklar styrmetoder och involverar andra intressenter från projektets början. Resultaten av projektet påskyndar implementeringsvägen för markanvändningssektorns klimatåtgärder mot år 2035. Projektet stöder också systemisk förändring mot integrering av kolbindning som ett av målen i skogsbruket och användningen av skogarna.
HILMARI:n loppuraportti ja politiikkasuositukset julkistettiin joulukuussa 2023
HILMARI-hankkeessa selvisi, että Suomen ilmastotavoitteiden saavuttamiseksi metsien käyttöä pitäisi ohjata ilmastoystävällisemmäksi ja uusia ohjauskeinoja tulisi saada käyttöön nopeasti.
Hiilikorvaus, puurakentamiseen kannustaminen ja maankäytön muutosmaksu muodostavat yhdessä lupaavan ohjauskeinokokonaisuuden, jolla voitaisiin edistää metsäsektorin ilmastonmuutoksen hillintätavoitteita kustannustehokkaasti ja keskeiset hiilivarastot huomioiden. Kokonaisuuteen kuuluvat ohjauskeinot ovat lainsäädännöllisesti toteuttamiskelpoisia ja myös laajasti toimijoiden hyväksymiä lukuun ottamatta maankäytön muutosmaksua, jonka oikeudenmukaiseen toteutukseen on kiinnitettävä erityistä huomiota.
Metsän kiertoajan pidennys olisi nopeasti toteutettava ja toimijoiden laajasti hyväksymä siirtymävaiheen vaihtoehto hiilikorvaukselle. Se voitaisiin toteuttaa kattavana lakisääteisillä uudistushakkuun läpimittaa koskevilla alarajoilla tai osittaisena niin, että siihen liittyisi metsänomistajan tulonmenetyksiin perustuva rahallinen korvaus. Ympäristösopimukset ja ympäristörahastot taas ovat mahdollisia ohjauskeinoja, joita kannattaa edelleen kehittää ja arvioida kohdennettujen kokeilujen avulla. Oikeudellisesti näihin ohjauskeinoihin kohdistuu EU:n lainsäädännön taholta reunaehtoja, jotka tulee huomioida toimenpiteitä suunniteltaessa.
- Politiikkasuositus: Suomen ilmastotavoitteita ei saavuteta ilman vaikuttavia metsäsektorin ohjauskeinoja
- Uutinen politiikkasuosituksesta: Suomen ilmastotavoitteita ei saavuteta ilman vaikuttavia metsäsektorin ohjauskeinoja
- Raportti: Hiilinieluja ja ilmastohyötyjä hallituin riskein - Metsäsektorin ohjauskeinojen monitieteinen analyysi
HILMARI skogsägarenkäten pågår under maj-juni 2023
Syftet med skogsägarenkäten som genomförs inom projektet är att ta reda på skogsägarnas inställning till olika arrangemang som uppmuntrar till kolbindning och kollagring i skogarna, och att jämföra acceptansen av arrangemangen och ersättningskraven bland olika grupper av skogsägare. Med hjälp av enkäten undersöks också skogsägarnas inställning till de risker som klimatförändringarna orsakar skogen och hur de inverkar på både beslut om skogsvård och acceptansen av kolkompensationsarrangemang.
Mer information om skogsägarenkäten kan erhållas av forskarna Emmi Haltia och Jussi Leppänen.
Aktuella publikationer och presentationer
- Jussi Lintunen: “Mechanisms for Additional Forest Management Carbon Sequestration” (EAERE, Annual Conference of the European Association of Environmental and Resource Economists, Rimini 28.6.-1.7.2022)
- Aino Assmuth: “Climate economics of boreal deforestation: the case of Finland” (EAERE, Annual Conference of the European Association of Environmental and Resource Economists, Rimini 28.6.-1.7.2022)
Hilmari-projektets policydialog den 18 november 2021, presentationer (på finska)
Hilmari-projektets arbetspaketstruktur (AP=TP, på finska)
HILMARI-projektets forskare
Naturresursinstitutet
- Aino Assmuth, forskare
- Emmi Haltia, specialforskare
- Emmi Hilasvuori, forskare
- Matti Hyyrynen, forskare
- Jussi Leppänen, forskare
- Jussi Lintunen, specialforskare
- Tiina Maileena Nieminen, specialforskare
- Mikko Peltoniemi, forskningsprofessor, projektansvarig för AP3
- Jussi Uusivuori, forskningsprofessor, ansvarig ledare för HILMARI
- Esa-Jussi Viitala, specialforskare
Finlands miljöcentral (www.syke.fi)
- Suvi Huttunen, specialforskare, projektansvarig för AP2
- Johanna Pohjola, specialforskare
- Annika Lonkila, forskare
- Kaisa Pietilä, specialforskare
- Terhi Arola, forskare
Lapplands universitet (www.ulapland.fi)
- Kirsi-Maria Halonen, professor
- Ilari Hovila, universitetslektor
- Jukka Similä, professor, projektansvarig för AP1
- Juha Vesala, universitetsforskare
- Hilja Autto, yngre forskare
- Veli-Matti Tikkanen, forskare
Finlands Skogscentral (www.metsakeskus.fi)
- Heli Jääskeläinen, näringslivschef, projektansvarig för AP4
- Mika Hiltunen, projektrådgivare
- Juha Tuononen, skogsbruksexpert
Projektet är en del av klimatåtgärdspaketet för markanvändningssektorn , som lanserades av Jord- och skogsbruksministeriet våren 2020 och som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser från jord- och skogsbruk och annan markanvändning samt stärka kolsänkor och förråd.
Blogg (på finska)
Klimatpolitiska styrmetoder måste inriktas även på annat än kostnadseffektivitet