Virkeshandeln backade 12 procent 2022 – störst prisuppgång för björkmassaved

De nominella medelpriserna för timmer och massaved från privatskogar ökade klart år 2022, visar Naturresursinstitutets statistik. På grund av den exceptionellt höga inflationen var den reala prisökningen för industrivirke jämfört med föregående år i snitt endast en procent vid rotföljsäljning och två procent vid leveransförsäljning. För energived steg medelpriset för kvistade stammar med 30 procent vid rotförsäljning och nio procent vid leveransförsäljning. Strax före årsskiftet sågs en kraftig prisuppgång för kvistade stammar.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina, rusande inflation, snabbt stigande räntor och hot om recession inverkade på efterfrågan på och produktionen av skogsindustriprodukter 2022. Effekterna var olika beroende på sektor. Exportpriserna för sågade varor backade först, vände sedan uppåt under första halvåret och började sjunka igen under sommaren. För producenterna var marknadsläget gott för de viktigaste produktkategorierna inom massa- och pappersindustrin, och exportpriserna för exempelvis massa, journalpapper, finpapper och kartong antingen steg eller hölls höga. Läget på marknaden avspeglades på virkeshandeln och virkesuttaget i Finland. 

Största prisuppgången för björkmassaved

Vid rotköp från privata skogar betalades under 2022 i genomsnitt 71,3 euro per kubikmeter för grantimmer och 67,0 euro per kubikmeter för talltimmer. På årsnivå steg de reala medelpriserna en procent jämfört med föregående år, trots att den snabba prisuppgången för barrtimmer under första halvåret bröts under sommaren och vände till nedgång.

Granmassaved betingade i genomsnitt 21,9 euro och tall- och björkmassaved 19,8 euro vid rotförsäljning. Den genomsnittliga prisnivån för massaved steg med en procent från året innan.

– Virkesimporten från Ryssland upphörde våren 2022, vilket ledde till en prisuppgång i synnerhet för björkmassaved. De reala snittpriserna vid rotförsäljning steg i fjol med fyra procent för björkmassaved, medan de var i stort sett oförändrade för gran och tall, säger överaktuarie Jukka Torvelainen vid Naturresursinstitutet.

De reala snittpriserna för massaved vid leveransförsäljning steg fyra–fem procent på årsnivå och stannade mellan 35,6 euro och 36,7 euro beroende på trädslag.

Hög inflation tärde på uppgången av realpriserna

Virkespriserna registreras i Naturresursinstitutets statistikdatabas som nominella (verkliga) priser i den valuta som användes vid tidpunkten. I texten och diagrammen redogörs för prisförändringarna däremot i reella värden. Tidigare nominella priser omräknas till reella värden med hjälp av levnadskostnadsindexet. Efter omräkning till nuvärden är priserna jämförbara sinsemellan och högre än de nominella priserna enligt inflationseffekten. 

År 2022 var medelpriserna vid rot- och leveransförsäljning för alla virkesslag högre än de nominella priserna året innan. Den reala prisuppgången var dock betydligt mindre än de nominella förändringarna.

–  Före 2022 var inflationen länge på en låg nivå, och därmed var skillnaden mellan nominella och reala prisförändringar per år relativt liten. I fjol steg inflationen till hela sju procent på årsnivå och köpkraften minskade snabbare än normalt. För grantimmer steg det nominella priset vid rotförsäljning med fem euro, eller åtta procent, men den reala ökningen var endast en procent, säger Jukka Torvelainen.

Virkeshandeln backade från rekordnoteringarna året innan

I Naturresursinstitutets virkeshandelsstatistik registrerades i fjol totalt 42 miljoner kubikmeter industrivirke från privata skogar. Uttaget minskade med 12 procent jämfört med året innan och stannade tre procent under femårsmedeltalet. Jämför med föregående år minskade handeln med timmer med 17 procent och med massaved med sju procent.

Av de olika virkessortimenten köptes mest grantimmer, som stod för en fjärdedel av den totala virkeshandelsvolymen. En knapp fjärdedel bestod av tallmassaved och en femtedel av talltimmer. Handeln med timmer minskade betydligt jämfört med den exceptionellt höga nivån året innan. Den totala volymen av timmer och klentimmer var ändå fortfarande lite större än uttaget av massaved.

Kraftig prisuppgång för kvistade stammar

De varma temperaturerna under första halvåret 2022 minskade efterfrågan på inhemsk energived, men de stigande priserna på bland annat annan energi och utsläppsrätter samt importstoppet på ryskt virke ökade efterfrågan.

Enligt statistiken var handeln med energived fortsatt livlig, trots en minskning med tre procent jämfört med rekordnoteringen året innan. Av de viktigaste energivedssortimenten ökade grot med 16 procent och kvistade stammar minskade med 19 procent. När man ser på dessa siffror, bör man tänka på att handeln med samt uttaget och förbrukningen av energived var rekordhöga året innan.

Grot stod för något över hälften av det totala uttaget av energived direkt från skogen. I genomsnitt var rotpriset 4,8 euro och leveranspriset 19,3 euro. Jämfört med föregående år sjönk de reala priserna med sju procent vid rotförsäljning och steg med fyra procent vid leveransförsäljning.

Andelen av kvistade stammar minskade något och utgjorde två femtedelar av energivedshandeln. Det genomsnittliga rotpriset var 7,1 euro och leveranspriset var 32,0 euro per kubikmeter.  På årsnivå gick priserna upp med 30 procent respektive nio procent.

– Priserna på kvistade stammar steg exceptionellt snabbt och högt under sista kvartalet 2022. Det reala rotpriset var 2,4 gånger högre än snittpriset för hela föregående år och landade på 13,7 euro. Leveranspriset var 1,2 gånger högre och landade på 36,7 euro, säger Jukka Torvelainen.

Bakgrund till statistiken

De statistikförda priserna baserar sig på de priser som framgår av virkeshandelsavtalen mellan virkesköpare och -försäljare. Eventuella andra tillägg och tjänster vid virkeshandeln har inte tagits med i statistiken.

De uppgifter om virkeshandeln som statistiken bygger på lämnas in av de största virkesköparna och skogsvårdsföreningarna. Uppgifterna utvidgas inte till att omfatta all virkeshandel i privata skogar, vilket innebär att de offentliggjorda virkesvolymerna representerar cirka 90 procent av det virke som skogsindustrin köpt från privata skogar.