Hoppa till huvudinnehållet

Terrängkartläggningen av landets torvåkrar fortsätter våren 2023

Nyheten 1.5.2023

I fjol inleddes en landsomfattande terrängkartläggning av torvåkrar och den fortsätter våren 2023. Målet är att få aktuell kunskap om åkrarnas läge och egenskaper så att man kan planera lämpliga stödåtgärder för ett klimatsäkert jordbruk på de torvåkrar som är nödvändiga för jordbruksproduktionen.

Bild: Merja Myllys

Kartläggningen sker inom torvdataprojektet för jordbruksmark (MAATU), som syftar till att fylla kunskapsluckorna om torvjordar som utgör jordbruksmark. Projektet genomförs av Naturresursinstitutet, Geologiska forskningscentralen (GTK), Lantmäteriverket och Livsmedelsverket.

Projektresultaten ger underlag till att jordbrukare kan erbjudas medel för att minska nedbrytningen av kol i torvåkrarna och främja ett klimatsäkert jordbruk. Preciserad kunskap om torvåkrarnas läge och beskaffenhet är till hjälp när användningen av torvåkrar enligt de aktuella målen planeras.

Nya datamängder och metoder skapar en tydligare bild av torvjordarna

Enligt olika beräkningar utgörs 10–12 procent av den finska odlingsmarken av torvåkrar. För närvarande kan antalet torvåkrar uppskattas utifrån jordmånskartor, en jordmånsdatabas och jordbrukarnas bördighetsanalyser.

– Jordmånskartorna och jordmånsdatabasen innehåller jordartsinformation, men skalornas noggrannhet är inte tillräcklig för att tillförlitligt identifiera alla torvåkerskiften i Finland. Torv förekommer ofta i bara en del av åkerskiftet och det är utmanande att identifiera den i nuvarande datamängder. I bördighetsanalyserna finns praktiskt taget alla landets åkerskiften representerade, men de har i huvudsak bedömts sensoriskt och utifrån plogskiktet, och analyserna visar inte torvskiktets tjocklek, förklarar ledande forskare Tapio Salo från Naturresursinstitutet.

Existerande datamängder ger bara en grov bild av förekomsten av torvjordar och -åkrar, betonar Salo.

Därför eftersträvar MAATU-projektet preciserad kunskap om förekomsten av torvjordar och torvskiktets tjocklek genom att dra nytta av den utveckling som skett i fjärranalys- och maskininlärningsmetoderna. GTK:s gammastrålningsdata från låghöjdsflygmätningar, landformsbeskrivande index utifrån Lantmäteriverkets höjdmodelldata och jordmåns- och vegetationsindex utifrån satellitobservationer är exempel på datamängder som visat sig vara bra när man ska beskriva förekomsten av myrar och torvjordar.

– En så här stor kombination av datamängder har aldrig tidigare använts för landsomfattande identifiering av jordmånens egenskaper. Det pågående arbetet ger också forskningsresultat av internationellt intresse, säger biträdande forskningsprofessor Maarit Middleton från GTK.

Kartläggning av torvjordar med fjärranalys- och maskininlärningsmetoder förutsätter dock rätt heltäckande och mångsidiga terrängkartläggningsdata mot vilka metoderna anpassas och testas.

Jordbrukarna får tillståndsförfrågningar

Tillstånd för terrängarbetet vid kartläggningen i åkerområden söks hos jordbrukarna, och terrängkartläggning på åkrar utförs inte utan tillstånd. Projektet vill säkerställa att jordbrukaren är medveten om provtagningen och att provtagningen inte stör jordbrukarens egen verksamhet. Tillståndsförfrågningarna skickas ut i april–maj 2023 huvudsakligen elektroniskt.

– 2022 års terrängkartläggning gav oss värdefull kunskap, till exempel om hur torvskiktets tjocklek har förändrats under årens lopp. Vi fann att torvskiktet på odlad mark förtunnas med 1,2 cm per år i genomsnitt, säger geologen Matti Laatikainen från GTK.

Terrängkartläggning sker också på mull- och mineraljordar eftersom man i arbetet med att modellera förekomsten av torvjordar också behöver kunskap om objekt som inte är torvjordar eller där det funnits osäkerhet i de preliminära modelleringsresultaten.

Torvdataprojektet för jordbruksmark (MAATU) ingår i Fånga kolet, ett klimatåtgärdspaket för markanvändningssektorn som jord- och skogsbruksministeriet lanserade våren 2020 i syfte att minska utsläppen av växthusgaser från jord- och skogsbruk och annan markanvändning samt stärka kolsänkorna och kolreservoarerna. Projektets löptid är 2021–2023.