Privatskogsbrukets rörelseresultat överstiger 2 miljarder euro år 2021

Rörelseresultatet för privata skogar förbättrades klart jämfört med föregående år. Endast under toppåren 2007 och 2018 har realinkomsten varit högre. Avkastningen av virkesproduktionen ökade också avsevärt.

Under 2021 höll skogsindustrins uppsving efterfrågan på virke uppe. I synnerhet ökade avverkningen av stock och det pris som betalades för virke var högre än föregående år. Rörelseresultatet ökade med 32 % i reella termer till 155 euro per hektar (2 101 miljoner euro), vilket är nästan en femtedel högre än under de föregående fem åren i 2021 års penningvärde.

Rörelseresultatet förbättrades i alla landskap

I södra Finland ökade det privata skogsbrukets rörelseresultat till 200 euro per hektar (+34 % jämfört med året innan) och i norra Finland till 65 euro per hektar (+22 %). Norra Finland omfattar regionerna Norra Österbotten, Kajanaland och Lappland.

Sett till landskap var det klart att de högsta inkomsterna per hektar uppnåddes i Päijänne-Tavastland (302 euro/ha) och Egentliga Tavastland (293 euro/ha). I Lappland låg driftsinkomsten kvar på 40 euro per hektar. Driftsintäkterna för privat skogsbruk ökade i alla regioner. De största ökningarna i reala termer skedde i Päijänne-Tavastland, Birkaland, Norra Karelen och Södra Österbotten, där ökningen var över 40 %.

– I takt med att avverkningen ökade och timmerpriserna steg, ökade också vinsterna. Det oroande för framtiden är dock att investeringarna i virkesproduktion, som är viktiga för det periodiska skogsbruket, minskar. De minskade med mer än 10 % jämfört med föregående år och även jämfört med genomsnittet för de föregående tio åren. År 2021 fanns en fjärdedel, dvs. 17 miljoner euro, av de outnyttjade stöden kvar i statskassan, och i november i år låg vi nästan 40 procent efter målet, säger forskare Esa Uotila från Naturresursinstitutet (Luke).

Avkastningen över 12 procent

Avkastningen på av virkesproduktion ökade till 12,5 procent år 2021, vilket är en ökning med 10 procentenheter jämfört med föregående år. Jämfört med genomsnittet för de fem föregående åren var avkastningen sex procentenheter bättre.

I Naturresursinstitutets avkastningskalkyler indelas avkastningen i fem delar. Ökningen av de rotpriserna bidrog med 7,0 procentenheter till avkastningen av virkesproduktion, inkomst av trädförsäljning med 3,8, trädbestonts nettotillväxten med 1,5 och de stadig stödd med 0,1 procentenheter. De totalkostnaderna av virkesproduktionen minskade avkastningen med 0,5 procentenheter.

– Metoden för att beräkna avkastningen från virkesproduktionen togs ursprungligen fram för att göra det möjligt att jämföra olika investeringsformer. I beräkningarna är till exempel en kubikmeter gransågtimmer en ”aktie” vars värde bestäms på virkesmarknaden i respektive landskap. Egendomens värde beräknas genom att multiplicera antalet aktier med aktiepriset. År 2021 var värdet av privatskogarna beräknat på detta sätt 58 miljarder euro, vilket är 5 miljarder euro mer än året innan, säger Uotila.

Variationen i virkespriserna har påverkat investeringsavkastningen i virkesproduktionen med upp till en fjärdedel uppåt eller neråt under årens lopp. Om man bortser från förändringar i virkespriset har trenden för den beräknade avkastningen varit uppåtgående sedan början av 2000-talet och var 5,0 % år 2021.

Om statistiken

I statistiken Privatskogsbrukets rörelseresultat omfattar inkomsterna bruttorotprisinkomsterna som beräknats utifrån avverkningsvolymerna för industri- och energived, avverkningar för eget bruk och försäljning på rot samt statsstöden till virkesproduktion. Utgifter är skogsvårds- och skogsförbättringsinvesteringar i enskilda skogar samt administrativa och andra utgifter. Uppgifterna om inkomsterna och investeringarna baserar sig på regional statistik samt huvudsakligen uppskattningar av de administrativa och andra utgifter.

I statistiken över Skogen som investeringsobjekt publiceras ett avkastningsindex för virkesproduktionen. Det beräknas utifrån avverkningsvolymerna, rotpriserna, statsstöden till skogsbruket, virkesproduktionens utgifter och uppgifter om virkesförrådet. I beräkningarna ställs inkomsterna och utgifterna i relation till virkesförrådets värde som tas fram på basis av beståndsvolymen och rotpriserna. Uppgifterna är hämtade ur Naturresursinstitutets statistik och riksskogstaxeringarna.