Positiv kolpåverkan från vindkraft, skogsbruk och användning av myrmarker samlas på en karta

Världen behöver förnybar energi, men det går till exempel inte att bygga vindkraftverk alltför nära bebyggelse på grund av buller och negativ påverkan på landskapsbilden. Å andra sidan orsakar vindkraftverk i obebodda områden splittring i naturen och påverkar djurlivet. Användningen av skogarna och myrmarkerna påverkar i sin tur kolsänkorna. Naturresursinstitutet leder projektet LandUseZero, där man ska bygga upp en handlingsmodell för rationell och godtagbar markanvändning med tanke på både människan och miljön.

Inledningsvis utarbetas en harmoniserad metod för beräkning av vindkraftens, skogsbrukets och myrmarksanvändningens klimatpåverkan utifrån utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. På så sätt är det möjligt att jämföra nettoklimatpåverkan av de olika markanvändningsformerna.

– Det här är inte alls enkelt, eftersom vindkraftens påverkan brukar räknas som timmar, skogsanvändningens påverkan som år och myrmarksanvändningens påverkan som tiotals eller hundratals år. Dessutom förändras vindkraftens reduktionseffekt på utsläppen med tiden, i takt med att den fossila energi som den ersätter minskar, säger professor Anne Tolvanen, som leder projektet vid Naturresursinstitutet.

Handlingsmodellen utarbetas av forskare, markanvändningsplanerare och beslutsfattare. Den ska pilottestas i Ijo kommun.

– Ijo var ett naturligt val som pilotområde, eftersom kommunen har utmärkt sig i klimatarbetet både i hemlandet och internationellt. Vi har också tidigare haft samarbete inom användning och återställande av myrar, säger Anne Tolvanen. De övriga pilotområdena finns i Egentliga Finland och Satakunta samt Norra Karelen.

– Ur Ijo kommuns synvinkel bidrar projektet till att utveckla markanvändning som integrerar kolneutralitet och biologisk mångfald, som kan beräknas och som stödjer kommunens strategi och skogsbruksplan. Det är bättre att binda in kol och näringsämnen i skogen och marken än att släppa ut dem i luften och vattnen, säger Lauri Rantala, som är utvecklingssamordnare för Ijo älv på Iin Micropolis Oy.

I början av 2022 inleds en förfrågan som omfattar hela landet. Dess utgångspunkt är att även om man i Finland på det stora hela är eniga om att klimatförändringarna måste begränsas, kan åtgärdernas lokala konsekvenser orsaka irritation bland folk. I förfrågan granskas människornas attityder till vindkraft och till klimatsmart användning av skog och myrar som främjar den biologiska mångfalden.

– Vi vill också sammanföra alla dessa aspekter och hitta optimal placering för vindkraft, användning av skogarna och återställande av myrmarkerna på kartan, så att de gynnar klimatet och den biologiska mångfalden, samtidigt som medborgarna anser att resultatet är godtagbart, säger Anne Tolvanen.

I projektmomentet för ekonomiska analyser utreder man klimatåtgärdernas sociala kostnader och medborgarnas betalningsvilja för åtgärderna samt skogsägarnas intresse av att genomföra klimatåtgärder på sina marker.

Flera organisationer medverkar i forskningen inom LandUseZero. Teknologiska forskningscentralen VTT och Recognis Oy gör uträkningar av utsläppsreduktionspotentialen för vindkraft, och Geologiska forskningscentralen (GTK) undersöker myrmarksrestaureringars inverkan på klimatet och den biologiska mångfalden. Spatial optimering utförs vid Östra Finlands universitet. Naturresursinstitutet utför beräkningarna av skogsanvändningens konsekvenser och de olika åtgärdernas totalekonomiska konsekvenser samt genomför förfrågningen.