Växthusgasinventering 2023: slutliga resultat för jordbrukssektorn och markanvändningssektorn nära preliminära uppgifter

Efter de preliminära uppgifter som publicerades i januari 2025 har inventeringens indata preciserats och resultaten för 2023 har reviderats. De slutliga resultaten visar att nettoutsläppen från jordbrukssektorn och markanvändningssektorn är något högre än i de preliminära uppgifterna som publicerades i januari 2025, men den övergripande bilden förblir oförändrad. Preciseringarna beror på ny information om gödsling och träprodukter.

Uppdaterade gödslingsuppgifter förtydligade jordbrukssektorns resultat 

I de slutliga resultaten var jordbrukssektorns totala utsläpp för 2023 6,20 miljoner ton koldioxidekvivalenter (Mt CO₂-ekv.) (figur 1), vilket är 0,22 Mt högre än i de preliminära uppgifterna. Skillnaden förklaras av 0,28 Mt högre dikväveoxidutsläpp från mark och 0,07 Mt lägre koldioxidutsläpp från kalkning. Dessa skillnader beror på mer detaljerade uppgifter om gödsling och kalkning, som inte var tillgängliga vid publiceringen av de preliminära resultaten.

Jämfört med 2022 var jordbrukets totala utsläpp 2,1 procent högre, men 2,8 procent lägre än genomsnittet för åren 2020 och 2021. Utsläppen för 2022 var exceptionellt låga på grund av minskade utsläpp från gödsling. De höga gödselpriserna under 2022 minskade användningen av gödsel.

Inom markanvändningssektorn preciserades uppgifter om mineraljordarnas markutsläpp och kolsänkan från träprodukter 

Enligt de slutliga resultaten var markanvändningssektorn 2023 en utsläppskälla på 12,00 Mt CO₂-ekv. (figur 2). Jämfört med de preliminära uppgifterna som publicerades i januari var utsläppen 0,16 Mt högre.

• Skillnaden mot de preliminära resultaten förklaras av en 0,06 Mt mindre kolsänka från träprodukter och 0,10 Mt högre utsläpp från skogsmark. Även utsläppen från bebyggelse ökade jämfört med de preliminära uppgifterna, men med mindre än 0,01 Mt.
• Skillnaderna i träprodukter och markutsläpp jämfört med de preliminära uppgifterna beror på mer detaljerade uppgifter om träprodukter och gödsling samt på beaktandet av N₂O-utsläpp från nedbrytning av organisk substans i mineraljordar. N₂O-utsläpp från mineraljordar måste beaktas för de år då mineraljordarna är en utsläppskälla.
• Tillväxt- och avgångsuppskattningarna för trädens biomassa (figur 4) förändrades inte jämfört med de preliminära uppgifterna.

Jämfört med 2022 var markanvändningssektorns totala utsläpp för 2023 0,07 Mt CO₂-ekv. lägre (figur 2). Inom många markanvändningskategorier var dock skillnaderna betydligt större: till exempel var utsläppen från skogsmark 1,55 Mt lägre och träprodukternas kolsänka 1,69 Mt lägre än 2022 (figur 2).

Enligt de senaste inventeringsresultaten har markanvändningssektorn varit en utsläppskälla sedan 2018.

• Utsläppsmängden har varierat mellan 1,81 Mt (2020) och 12,07 Mt CO₂-ekv. (2022) (figur 2).
• Variationen mellan åren förklaras främst av skogsmarkens nettoutfall och träprodukternas årliga variationer (figur 2).
• Förändringarna i andra markanvändningskategorier följer en trend: utsläppen från åkermark har ökat med 6 procent mellan 2018 och 2023, medan utsläppen från gräsmark har minskat med 12 procent, våtmarker med 11 procent och bebyggelse med 32 procent.

Skogsmark var 2023 en utsläppskälla på 1,22 Mt CO₂-ekv. (figur 3), vilket är 1,55 Mt CO₂-ekv. lägre än 2022 (figur 3).

• Trädens nettosänka var 3,40 Mt större och utsläppen från mineraljordar 0,24 Mt lägre än 2022.
• Koldioxidutsläppen från torvmark var 2,04 Mt högre och utsläppen i kategorin "övriga utsläpp" 0,04 Mt högre än 2022.

Resultaten för skogsmark har varierat mellan en kolsänka på -9,61 Mt CO₂-ekv. (2020) och ett utsläpp på 2,77 Mt (2022) (figur 3).

• Årliga variationer förklaras till stor del av variationer i avverkning, men även av trendmässiga förändringar: tillväxten i trädens biomassa har minskat med 1 procent (1,07 Mt) mellan 2018 och 2023, kolsänkan från mineraljord har övergått till en utsläppskälla (förändring 3,11 Mt), koldioxidutsläppen från torvmark har ökat med 5,52 Mt och övriga utsläpp från skogsmark har ökat med 0,06 Mt (figurer 3 och 4).
• Ökningen av koldioxidutsläpp från mark förklaras av minskad produktion av förna från träd och global uppvärmning.
• Ökningen av utsläpp i kategorin "övriga utsläpp" beror på ökade utsläpp från kvävegödsling och rapporteringen av N₂O-utsläpp från nedbrytning av organiskt material i mineraljordar för åren 2021–2023.

I växthusgasinventeringen för 2023 förbättrades beräkningsmetoderna för jordbrukssektorn och VMI13:s uppgifter om trädbeståndet togs i bruk

Växthusgasinventeringen för jordbrukssektorn 2023 genomgick omfattande förbättringar och metodutveckling. Den mest betydande förändringen inom markanvändningssektorn jämfört med den föregående inventeringen var införandet av data från den 13:e riksskogstaxeringen (VMI13). Effekten av dessa förändringar på inventeringsresultaten för 2023 har redovisats i samband med förhandspubliceringen. Osäkerheter kopplade till skogsmarksresultaten och deras tolkning beskrivs här: Osäkerheter i växthusgasinventeringen (på finska).