Hoppa till huvudinnehållet

Preliminära uppgifter om växthusgasinventeringen bekräftar: markanvändningssektorn utsläppskälla år 2021, skogarna utgör fortfarande en nettosänka

Offentliggörande av uppföljning 27.12.2022

Enligt uppgifterna i snabbestimatet som Naturresursinstitutet (Luke) publicerat i maj var markanvändningssektorn (LULUCF) 2021 för första gången en utsläppskälla. Enligt de preciserade preliminära uppgifterna som publicerats idag bekräftades att markanvändningssektorn var en utsläppskälla. Skogarna var fortfarande en nettosänka. De viktigaste orsakerna till förändringen är rikliga avverkningar och trädbeståndets försvagade tillväxt.

I de preliminära uppgifterna för växthusgasinventeringen preciserades som utsläpp från sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) 2021 0,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2,1 i snabbestimatet i maj). Skogarnas nettosänkor uppgick till -8,4 mn ton CO2-ekvivalenter (-6,7 i snabbestimatet). Skogssänkan var 59 procent mindre 2021 än 2020.

De viktigaste faktorerna som påverkade att markanvändningssektorn blev och förblev utsläppskälla:

  • Rikliga avverkningar. Virkesuttaget uppgick 2021 till 76,3 miljoner kubikmeter. Avverkningarna ökade med 11 procent från 2020.
  • Trädbeståndets försvagade tillväxt. Enligt riksskogstaxeringen har trädbeståndets tillväxt minskat från 108 miljoner kubikmeter (RST12) till 103 miljoner kubikmeter (RST13).
  • Ökade utsläpp från dikade torvmarker på skogsmark. Orsaken är en ny beräkningsmetod som tar hänsyn till temperaturens inverkan på nedbrytningen av torv och förna.

Även om utsläppen från dikade torvmarker på skogsmark ökade, var skogarnas kolsänkor större än i snabbestimatets uppgifter. Detta beror på att tillväxten av trädbeståndets biomassa enligt de preciserade uppgifterna inte har minskat så mycket som man antog enligt beräkningen i snabbestimatet.

Jordbrukssektorns utsläpp minskade med en procent från 2020

Nettoutsläpp från jordbrukssektorn var 6,3 mn ton CO2-ekvivalenter år 2021. Utsläppen minskade med cirka en procent från 2020. Orsaken till detta var särskilt en dålig skörd som minskade dikväveoxidutsläpp som bildas av de växtrester som blivit kvar på åkrar. Även en liten minskning av antalet nötkreatur och grisar minskade utsläppen. 

Preciserade ingångsdata i preliminära uppgifter, även beräkningsmetoder har utvecklats

Efter uppgifterna i vårens snabbestimat och den föregående inventeringen har ingångsdata som används i växthusgasinventeringen preciserats och beräkningsmetoderna utvecklats i takt med att mängden forskningsdata ökat. I omräkningen preciseras och ändras resultaten. Omräkningen som nu genomförts och som gäller hela tidsperioden (från och med 1990) bekräftade att markanvändningssektorn inte tidigare har varit en utsläppskälla. 

Beräkningsmetodernas viktigaste utvecklingsskeden:

  • I beräkningen av koldioxidutsläppen från marken och förnan i dikade torvmarker på skogsmark har en ny preciserad metod tagits i bruk. 
  • Hela tidsperioden för trädbeståndets biomassa (från och med 1990) har räknats om till följd av de ändringar som gjorts vad gäller beräknad tillväxt i riksskogstaxeringen (RST).
  • I beräkningen av kväve som urlakas från jordbruksmarken har en nationell beräkning som baserar sig på en modellering som omfattar hela tidsperioden tagits i bruk.

De nu publicerade preliminära uppgifterna redovisas i januari 2023 till EU, varefter en ytterligare kontroll av beräkningarna utförs. Finland redovisar de slutliga resultaten i april till FN:s klimatsekretariat. I maj 2023 publiceras ett nästa snabbestimat med en första uppskattning av utsläppen för 2022.

Ny beräkningsmetod för koldioxidutsläpp från marken i dikade torvmarksskogar – beaktar konsekvenser av klimatuppvärmningen

Beräkningsmetoden för koldioxidutsläpp från marken i dikade torvmarksskogar har förnyats. Utfallet av den nya metoden har påvisat koldioxidutsläpp som är 4,7 miljoner ton högre från marken i de dikade torvmarksskogarna i hela Finland för 2021 än den gamla metoden. Skillnaden beror i huvudsak på att nedbrytningen av torv och förna i den gamla metoden antogs vara konstant medan den nya metoden beaktar klimatuppvärmningen och en därav orsakad snabbare nedbrytning av torv och förna.

Beräknat med den nya metoden uppgick de totala koldioxidutsläppen från marken i de dikade torvmarksskogarna i Finland till 7,9 Mt (miljoner ton) CO2 år 2021 (bild 1). I Södra Finland uppgick utsläppen i genomsnitt till 2,9 t CO2 per hektar per år, i Norra Finland till 0,8 t CO2 per hektar per år. I de båda regionerna har utsläppen ökat under 1990–2021 (bild 1). Detta kan förklaras med att klimatuppvärmningen påskyndar nedbrytningen av torv och förna. Enligt resultaten av den gamla metoden var utsläppen på väg att minska (bild 2).

Bild 1

Bild 2 

När man i beräkningen utöver koldioxidutsläppen från marken också beaktar den kolsänka som omfattas av trädbeståndets tillväxt, utgjorde de dikade torvmarksskogarna i Södra Finland 2021 en CO2-utsläppskälla på 2,3 Mt och de dikade torvmarksskogarna i Norra Finland däremot en CO2-sänka på 2,5 Mt.

Beräkningsmetoden utnyttjar nya och mer omfattande forskningsdata än tidigare

Principen för beräkningen är densamma som i den gamla metoden: koldioxidutsläpp från marken beräknas som skillnaden mellan nedbrytningen av torv och förna (frigör kol från marken i form av koldioxid till atmosfären) och mängden förna från träd och undervegetation (återför kol som bundits från koldioxiden i atmosfären till marken).

Den nya metoden baserar sig på omfattande fältdata som samlats in på olika håll i Finland, där mängden förna i olika torvmotyper och nedbrytningen av torv och förna kan kombineras med uppgifter om trädbeståndets grundyta och växtsäsongens medeltemperatur. På det här viset kan man bedöma effekterna av trädbeståndets tillväxt och klimatuppvärmningen på koldioxidutsläppen från marken under hela tidsperioden för växthusgasinventering (från och med 1990).

Den nya metoden särskiljer förnaproduktionen under markytan och ovan markytan från markvegetationen samt från levande och döda träd. Beräkningsmetoden tar även hänsyn till mängden förnaproduktion som bildas av avverkningsrester. Beräkningen av förna som bildas av trädens och risens finrötter grundar sig på nya fältdata. Data som beskriver nedbrytningen av torv och förna har samlats in från 68 fältobjekt som omfattar olika torvmotyper och motsvarar de här typernas geografiska fördelning.

En vetenskaplig publikation om metoden är på manuskriptstadiet.

Mer information:

Gruppchef, specialforskare Juha Mikola, Naturresursinstitutet, fornamn.efternamn@luke.fi, tfn 029 532 2633
Specialforskare Jukka Alm, Naturresursinstitutet, fornamn.efternamn@luke.fi, tfn 029 532 3107
Specialforskare Paavo Ojanen, Naturresursinstitutet, fornamn.efternamn@luke.fi, tfn 029 532 2269

Jord- och skogsbruksministeriet ordnar den 21 december ett infomöte om orsaker till skogarnas försvagade tillväxt och hur referensnivån för skogarnas kolsänka uppnås under perioden 2021–2025

Jord- och skogsbruksministeriet har begärt en utredning av Naturresursinstitutet om orsaker till skogarnas försvagade tillväxt och hur de nyaste resultaten av växthusgasinventeringen inverkar på att referensnivån för Finlands skogar uppnås under perioden 2021–2025. Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik behandlar utredningen på onsdag 21.12.2022. Samma dag ordnar jord- och skogsbruksministeriet ett infomöte där utredningen offentliggörs. Journalister är välkomna till mötet. Man kan också delta i mötet på distans.

Ytterligare information om mötet från ledande expert Lotta Heikkonen, tfn +358 2951 62074, e-post: fornamn.efternamn@gov.fi.

Jord- och skogsbruksministeriet: Att inkludera markanvändningssektorn i EU:s klimatmål: https://mmm.fi/sv/markanvandningssektorns-klimatplan