Växthusgasinventering 2021: Inga betydande förändringar i nettoutsläpp från jordbrukssektorn och markanvändningssektorn jämfört med preliminära uppgifter publicerade i december 2022

Uppgifter från växthusgasinventeringen publiceras i tre steg: snabbestimat i maj, preliminära uppgifter i december och slutliga resultat i mars. Efter de preliminära uppgifter som publicerades i december 2022 har indata för inventariet specificerats och resultat kontrollerats. Enligt de slutliga resultat som nu publicerats är nettoutsläpp från jordbrukssektorn och markanvändningssektorn (LULUCF) på en något lägre nivå än i de preliminära uppgifter som publicerades i december.

Markanvändningssektorn (markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk) var år 2021 för första gången en utsläppskälla: enligt de slutliga resultaten uppgick nettoutsläppen från markanvändningssektorn till 0,49 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Utsläppen var 0,40 mn t CO₂-ekv. mindre än i de preliminära uppgifterna som meddelades i december. År 2020 utgjorde markanvändningssektorn fortfarande en kolsänka på -9,11 mn t CO₂-ekv.

År 2021 var nettosänkan för skogsmark (-8,32 mn t CO₂-ekv.) mindre än någonsin tidigare under perioden som börjar år 1990 (bild 2). Den minskade kolsänkan förklaras av omfattande avverkningar, minskad tillväxt av trädbeståndet  och ökade utsläpp från dikade torvmarker på skogsmark. Skogarna var dock fortfarande en nettosänka.

Kolinbindningen i träprodukter inom markanvändningssektorn (-3,65 mn t CO₂-ekv.) ökade år 2021 till följd av ökade produktionsvolymer. De övriga markanvändningskategorierna  var utsläppskällor, varav den största var åkermark (8,52 mn t CO₂-ekv.). Våtmarkernas (inklusive torvtäkter) utsläpp uppgick till 2,24 mn t CO2-ekv, betesmarkernas till 0,70 mn t CO2-ekv. och utsläpp från områden som blivit bebyggd mark till 0,99 mn t CO2-ekv.  

Ändringar som gjorts avseende markanvändningssektorn efter publikationen i december:

• Uppgifter om produktion, import och export av träprodukter har uppdaterats för år 2021, uppdaterats retroaktivt i indata också för tidigare år (medför en ökning av nettosänkan på 0,51 mn t CO₂-ekv. år 2021).
• Arealen för hyggesbränning uppdaterades för år 2021 (utsläpp minskade med 0,001 mn t CO₂-ekv. för år 2021)
• Hela tidsserien för CO₂-balansen för dikade torvmarker på skogsmark uppdaterades i fråga om nedbrytning av hyggesrester (medför en ökning av utsläpp på 0,10 mn t CO₂-ekv. för år 2021)
• Indata för beräkning av ändringar i mineraljordars kollager på åkermark uppdaterades för år 2021, se jordbrukssektorn (medför en ökning av utsläpp på 0,01 mn t CO₂-ekv. för år 2021)

Jordbrukssektorns utsläpp nästan oförändrade

Utsläppen från jordbrukssektorn var 6,3 mn t CO₂-ekv. år 2021. Jämfört med år 2020 minskade utsläppen från jordbrukssektorn med två procent. Utsläppen från jordbrukssektorn var 0,04 mn t CO₂-ekv. mindre jämfört med de preliminära uppgifter som publicerades i december 2022. Korrigeringen av beräkningen av metanutsläpp från nötkreatur hade den största påverkan, den minskade utsläppen för år 2021 med 0,03 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Ändringar som gjorts avseende jordbrukssektorn efter publikationen i december:

• Beräkningen av metanutsläpp från nötkreatur korrigerades
• Arealer för jordbruksmark uppdaterades
• Antal pälsdjur och fjäderfän uppdaterades
• Utsläppen beträffande kväveutsöndring och metan från får för hela tidsserien uppdaterades
• Indata för användning av urea inom skogsbruk för år 2018 och 2021
• Förändrad informationskälla: grisantal enligt viktklass ur Eurostats statistik för år 2021

Utsläppen från jordbrukssektorn har legat på ungefär samma nivå under hela 2000-talet. Att utsläppen minskat från år 2020 var en följd av dålig skörd, och därför minskade både mängden växtrester som blev kvar i åkern och lustgasutsläppen från växtresterna. Utsläppen minskade också eftersom antalet idisslare såsom nötkreatur, får och renar minskade. I allmänhet är variationen i skördenivåerna den huvudsakliga orsaken till de årliga variationerna vad gäller utsläpp från jordbrukssektorn. Växthusgasutsläpp och -upptag i markanvändningssektorn ingår även i LULUCF- och energisektorn.

Statistikcentralen redovisar de nu publicerade resultaten till EU och till FN:s klimatsekretariat. Resultaten kontrolleras av EU fram till sommaren. I maj 2023 meddelas följande snabbestimat, som för första gången inkluderar en bedömning över kolsänkor och utsläpp för år 2022. De preciserade preliminära uppgifterna publiceras i december 2023 och de slutliga resultaten om år 2022 på våren 2024.

Bildtext:
CO₂ bundet till trädbestånd beskriver nivån för ökningen av beståndets biomassa. På 2010-talet har beståndet årligen bundit något mer kol än i början på 2000-talet. Det största faktorn som förklarar variationen i skogarnas nettosänka är den biomassa som avgått från beståndet (CO₂ som frigörs från trädbestånd) som huvudsakligen utgörs av biomassa som avlägsnats ur levande bestånd vid avverkningar. Mängden biomassa som avgått vid avverkningar ökade på 2010-talet och från mitten av årtiondet har avgången varit betydligt större än i början av 2000-talet.

Resultatet för marken i mineraljordar och torvjordar utgörs av processer som såväl binder som frigör kol. Utöver förändringen i kollager för organiskt material i marken omfattar siffrorna förändringen för kollager i död ved och förna. Kolsänkan i mineraljordar har minskat på 2000-talet och CO₂-utsläppen från torvmarker har ökat. Båda är följder av förändringar i väderrelaterade faktorer som påskyndat nedbrytningen av organiskt material.