Kvalitetsbeskrivning av trädgårdsstatistik
Producent: Naturresursinstitutet från 1.1.2015. Tike har tidigare svarat för upprättandet av statistiken.
Grund för upprättandet av statistiken: Upprättandet av statistiken baserar sig på lagen om Naturresursinstitutet (561/2014), lagen om livsmedels- och naturresursstatistik (562/2014), statistiklagen (280/2004) samt Europaparlamentets och rådets förordning om skördestatistik (543/2009).
Statistikens finansieringsgrund: Upprättandet av statistiken finansieras från Naturresursinstitutets medel.
1 Statistikuppgifternas relevans
1.1 Uppgiftsinnehåll och användningsändamål
Trädgårdsstatistiken beskriver strukturen hos de trädgårdsföretag som bedriver kommersiell produktion, trädgårdsproduktionen på friland och i växthus samt svampodlingen. Statistiken innehåller data om trädgårdsföretagens antal, odlingsarealer, växthus och deras användning samt uppgifter om skörd enligt växtslag. Uppgifterna i statistiken är offentliga och tillgängliga för alla som är intresserade av trädgårdsbranschen. Mest används uppgifterna inom förvaltningen, rådgivningen och trädgårdssektorns branschorganisationer. Uppgifterna används bl.a. som grund för beslutsfattandet, vid uppföljningen av åtgärder som berör trädgårdssektorn, inom rådgivningen, för olika undersökningar och projekt, vid undervisningen och för information om trädgårdssektorn.
1.2. Begrepp och klassifikationer
Med trädgårdsföretag avses ett jordbruks- eller trädgårdsföretag eller annan produktionsenhet som odlar trädgårdsväxter kommersiellt och vars ekonimiska storlek (tdädgårsproduktion) är minst 2 000 e. Som kommersiell produktion räknas också produktion som används för vidareförädling på den egna gården.
Som trädgårdsproduktion räknas odling av grönsaker, frukt, bär, prydnadsväxter och plantor på friland och i växthus samt odling av svamp.
Som frilandsodling räknas odling i bänkgårdar, under täckmaterial som bretts ut på markytan och i tunnlar där man inte ryms för att utföra odlingsåtgärder. Som växthus räknas ouppvärmda växthus och s.k. kaster där man ryms att utföra odlingsåtgärder.
Med skörd avses handelsduglig skörd. Också den skörd som sålts på självplock ingår i skördemängden. Lagringsförlust har inte avdragits från den upplagrade skörden.
Som grönsaker räknas följande växtslag som används som livsmedel
- blad- och skottgrönsaker (t.ex. huvudsallat, spenat)
- rot- och knölväxter (t.ex. morot, kålrot) exkl. potatis
- lökväxter (t.ex. matlök, purjo)
- baljväxter (t.ex. trädgårdsärt, buskböna)
- grönsaksfrukt (t.ex. tomat, frilandsgurka, växthusgurka)
I totalproduktionen ingår produktionen för färskhandeln plus kontraktsproduktion för industrin.
Under åren 1984-1992 har okända arter i regel inkluderats i talen "övriga totalt". Från och med år 1993 är okända arter endast med i uppgifterna "totalt".
Växthusyta och odlingsareal
I fråga om huvudsallat, isbergssallat, kinakål, dill, persilja och under punkten "övriga sammanlagt" är odlingsarealen de olika planteringsomgångarnas sammanlagda areal. Beträffande andra växter är odlingsarealen den samma som den växthusareal som använts för odling av växtslaget, även om växtbeståndet förnyats mitt i växtperioden.
Som ampelväxter betraktas alla hängformer av växtslaget i fråga och kombinationer av flera arter som sålts i en kruka på minst 15 cm i diameter.
Uppgifterna presenteras på landsnivå och per NTM Centre. Uppgifterna kan också fås med en annan områdesindelning (enligt kommun och län). Områdesindelningen sker enligt den kommun där trädgårdsföretagets driftscentrum är beläget. Områdesindelningen motsvarar situationen den 1 januari .
1.3 Undersökningsobjekt och uppgiftslämnare
Statistiken beskriver de vanligaste trädgårdsväxternas volymer på företag som ingår i lantbruks- och trädgårdsföretagsregistret. Uppgifterna insamlas av gårdarna genom en totalundersökning.
1.4. Beaktande av användarperspektivet
Respons av dem som använder statistiken insamlas aktivt i samband med seminarier och möten om statistikreformer, skriftliga förfrågningar om kommentarer samt i årliga kundnöjdhetsstatistik. Även direkt respons tas emot. Responsen följs upp och beaktas i utvecklingen av statistiken.
2. Uppgifternas exakthet och riktighet
Kraven på exakthet i Europaparlamentets och rådets förordning om skördestatistik (543/2009) har beaktats i skördestatistiken.
2.1. Undersökningsmetod
Förfrågningen till trädgårdsföretag görs i form av en totalundersökning. Uppgifterna samlas in av gårdarna elektroniskt och som en telefonenkät. Till företagen sänds en förfrågan per post. De formulär som skickas till företagen förhandsifylls i tillämpliga delar med arealuppgifter ur IACS-systemet. När ca 50 procent av formulären har returnerats sänds en ny förfrågan till de företag som inte svarat.
2.2. Faktorer som inverkar på statistikens tillförlitlighet
Lantbruks- och trädgårdsföretagsregistrets täckning och arealuppgifternas tillförlitlighet är bra och svarsprocenten är ungefär 94. För att säkerställa kvaliteten kontrolleras uppgifter i alla arbetsskeden.
Från och med år 1999 har skördeuppgifter som fattats ersatts med skördeuppgifter från en odling inom samma område som liknar odlingen i fråga så mycket som möjligt. År 1994-1998 ersattes dessa uppgifter med landsbygdscentralernas genomsnittliga skördar.
2.3 Förfarande för rättelse av fel
Fel som observeras i statistiken rättas så snabbt som möjligt i enlighet med rekommendationerna av Delegationen för Finlands officiella statistik. De rättade uppgifterna publiceras på statistikens hemsida.
3 Uppgifternas aktualitet och punklighet
Skördestatistiken är slutlig, och den beskriver skörden av de viktigaste odlingsväxterna i Finland. En preliminär skördestatistik färdigställs i november. Den innehåller uppgifter om spannmålsskörden i hela landet. Den slutliga skördestatistiken blir färdig i februari. Uppgifternas publiceringstidpunkter meddelas i publiceringskalendern för statistiken på webbplats: stat.luke.fi/sv/julkistamiskalenteri
4 Statistikens enhetlighet och jämförbarhet
Statistikens datainnehåll har i huvuddrag varit det samma allt sedan statistikens grundades år 1984. Om förändringar i innehållet har inverkat på jämförbarheten mellan olika tidsserier finns det ett omnämnande om detta vid respektive tabell. Under årens lopp har också områdesindelningen förändrats, vilket kan försvåra jämförelser mellan områden.
5 Uppgifternas tillgänglighet och tydlighet
Statistiken publiceras i nättjänst på adressen: stat.luke.fi.
En beskrivning av statistiken finns på statistikens hemsida.