Dokumentation för statistiken köttproduktion

Allmän beskrivning

Statistiken omfattar månatliga och årliga uppgifter om antalen och vikten i kilogram av slaktkroppar av nötkreatur, svin, fjäderfä, får, getter och hästar som slaktats på slakterier samt de genomsnittliga slaktkroppsvikterna. Statistiken innehåller även månadsdata om fryslagren av nötkött och griskött.

Årsstatistiken redovisar produktionen av nötkött, griskött och fårkött per kommun och landskap. Produktionen av nötkött redovisas också per stödområde.

Årsstatistiken omfattar också uppgifter om produktionen av ekologiskt kött.

Klassificeringar

Antalen och mängden i kilo av slaktkroppar på slakterier samt de genomsnittliga slaktkroppsvikterna presenteras för hela landet med följande klassificering:

Nötkreatur: Kor, tjurar äldre än 12 mån., kvigor äldre än 12 mån., nötkreatur äldre än 8–12 mån. och nötkreatur 8 mån. och yngre. Från och med 2020 presenteras dessutom slaktvolymerna för dikor och nötdjur av köttras i statistiken.

Fram till 2019 klassificerades nötdjur i statistiken enligt följande klassificering per vikt: Kor, kvigor med slaktvikt 130 kg och över, tjurar med slaktvikt 130 kg och över, ungtjurar med slaktvikt 80–129 kg och kalvar med slaktvikt under 80 kg.

Svin: Suggor, galtar och slaktgrisar

Fjäderfä: Kalkoner, slaktkycklingar, föräldradjur till slaktkycklingar och övriga fjäderfän.

Får: Lamm och andra får

Getter

Hästar

Slakt av ekologiskt uppfödda djur klassificeras i nötkreatur, svin, fjäderfä och får.

Uppgifterna om produktionen av nötkött, griskött och fårkött per region offentliggörs enligt kommun och landskap. Uppgifterna om nötkött redovisas dessutom per stödområde. Regionklassificeringen bygger på regioner som fastställs utifrån den kommun där lantgårdens driftscentrum är beläget.

Sektorstäckning

Uppgifterna insamlas från slakterier som godkänts av Livsmedelsverket och småskaliga slakterier som godkänts av de kommunala livsmedelsmyndigheterna. Uppgiftsinsamlingen omfattar inte ett fåtal småskaliga slakterier. 

Slaktmängderna för nötkreatur och får erhålls från administrativa djurregister.

Statistiska begrepp och definitioner

Antalen och mängden i kilo av slaktkroppar omfattar slakteriernas inköp av slaktdjur från producenterna, slakter från slakteriernas egen produktion, slakteriernas fraktslakter för producenterna samt producentreturer. I slaktmängderna ingår inte de slaktkroppar och den köttmängd som kasserats vid köttkontrollen.

Köttmängden upptas i statistiken som uppslaktat kött, det vill säga inklusive ben. Av mängden kött med ben är 80 procent benfritt.

Nötdjur av köttras: För att klassificeras som ett nötdjur av köttras ska djuret vara avkomling till en ko som finns registrerad som diko i nötdjursregistret.

I slaktvolymerna för grisar ingår även grisar som har fötts upp i Finland men som har transporterats utomlands för slakt.

Statistisk enhet

Statistiken beskriver utvecklingen av köttproduktionsmängderna, antalet slaktade djur och den genomsnittliga slaktkroppsvikten.

Uppgifterna bygger på slakteriernas redovisning och djurregistren.

Statistisk population

Uppgifterna insamlas från slakterier som godkänts av Livsmedelsverket och småskaliga slakterier som godkänts av de kommunala livsmedelsmyndigheterna. Uppgiftsinsamlingen omfattar inte ett fåtal småskaliga slakterier. 

Måttenhet

Antalen slaktade djur anges i styck, slakkroppsvikterna i kilogram och den genomsnittliga slaktkroppsvikten i kilogram per styck.

Referensperiod

Referensperioden i månadsstatistiken är en månad och i årsstatistiken ett kalenderår.

Referensområde

Referensområde för statistiken är hela landet, landskap och stödområdena.    

Tidstäckning

Uppgifter om köttproduktionen finns tillgängliga på webbplatsen från och med 1960.

Upprättandet av statistiken baserar sig på lagen om Naturresursinstitutet (561/2014), lagen om livsmedels- och naturresursstatistik (562/2014) och statistiklagen (280/2004). Bestämmelser om skyldigheter för insamling av statistik om slaktade djur finns också i rådets förordning (EG) nr 1165/2008.

Mer information: Statistiklagstiftning

Dataskydd är en grundläggande princip inom statistikverksamheten. Naturresursinstitutet har förbundit sig att iaktta dataskydd, och genom dataskyddet säkerställs att uppgifterna inlämnade av uppgiftslämnare behandlas konfidentiellt.

Mer information: Dataskydd – statistik

Sekretess – principer

Dataskydd är en grundläggande princip inom statistikverksamheten. Naturresursinstitutet har förbundit sig att iaktta dataskydd, och genom dataskyddet säkerställs att uppgifterna inlämnade av uppgiftslämnare behandlas konfidentiellt. Uppgifter på objektsnivå är sekretessbelagda, och de lämnas aldrig ut för administrativt beslutsfattande, undersökningar, tillsyn, rättegångar eller motsvarande ändamål.

Sekretess – behandling av uppgifter

Integriteten av data som insamlats för statistiska ändamål garanteras i enlighet med statistiklagen (280/2004), personuppgiftslagen (532/1999) och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) samt europeiska dataskyddsförordningen ((EU) 2016/679). Dataunderlaget är skyddat under alla led av behandlingen med lämpliga fysiska och tekniska metoder. Personalen har åtkomst endast till de uppgifter som är nödvändiga för deras arbetsuppgifter. Utomstående har inte tillträde till lokaler där mikrodata behandlas. Medarbetarna har undertecknat sekretessavtal vid anställning. Uppsåtligt brott mot bestämmelserna om dataskydd är en straffbar gärning.

Naturresursinstitutet publicerar statistik på vardagar klockan 9.00 på sin webbplats. Uppgifterna är offentliga när de har uppdaterats på webbplatsen.

Tidsplan för offentliggörande

Tidpunkten för offentliggörande av statistik fastställs i samband med verksamhetsplaneringen på hösten. Statistikkalendariet för följande år delges användarna i slutet av året. Kalendariet innehåller också direkta länkar till redan offentliggjorda statistikresultat och statistikpublikationer.

Tillgång till tidsplanen för offentliggörande

Statistikkalendarium | Naturresursinstitutet

Kvalitetssäkring

Naturresursinstitutet framställer statistik i enlighet med Riktlinjerna för europeisk statistik (Code of Practice, CoP) och ramarna för kvalitetssäkring (Quality Assurance Framework, QAF) som utgår från riktlinjerna. Riktlinjerna gäller statistikmyndighetens oberoende och åligganden samt kvaliteten på processerna och de data som publiceras. Principerna överensstämmer med och kompletterar principer för officiell statistik som tagits fram av FN:s statistikkommission. Likaså överensstämmer kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik med Riktlinjerna för europeisk statistik. Principerna överensstämmer också med principerna för den europeiska modellen för kvalitetsutmärkelse (EFQM).

Svarsdata för statistiken kontrolleras och redigeras månatligen och dessutom undersöks svarsbortfallet (mot olika bakgrundsdata). 

Kvalitetsbedömning

Svarsdata för statistiken kontrolleras och redigeras och dessutom undersöks svarsbortfallet (mot olika bakgrundsdata).

Av användarna av statistiken samlas respons i anslutning till möten som handlar om omarbetning av statistiken, samt vid skriftlig begäran om kommentarer. Användare lämnar också respons genom direkt kontakt. Den mottagna responsen följs upp och beaktas vid utvecklingen av statistiken.

Användarnas behov

Uppgifterna i statistiken används av bland annat förvaltningen, forskningen, jord- skogsbruksföretagen, producentorganisationerna och rådgivningen. Internationella organ som använder uppgifterna är bland annat EU:s statistikkontor Eurostat samt FAO.

Övergripande noggrannhet och tillförlitlighet

Uppgifterna om slaktmängderna och slaktkroppsvikterna kan anses vara relativt tillförlitliga eftersom uppgifterna insamlas från merparten av slakterierna.

Tillförlitligheten i de regionala produktionsuppgifterna kan ställvis vara sämre om slakteriet har uppgett att det har skaffat slaktdjuren från den kommun där slakteriet är beläget och inte från djurens ursprungskommun. Tillförlitligheten i uppgifterna om regionala produktionsvolymer av nötkött och fårkött försämras om uppgifterna i registret är bristfälliga och det till exempel saknas kommunuppgift om alla slaktade djur.

Slaktade nötdjur klassificeras som nötdjur av köttras förutsatt att de är avkomlingar till en diko. Uppgiften grundar sig nötdjursregistret. 

Uppgifterna om köttlager omfattar endast de största köttförädlarnas lager.

Aktualitet

Uppgifterna om föregående månad offentliggörs i regel sista dagen i månaden därpå eller nästföljande vardag. Månadsstatistiken offentliggörs med preliminära uppgifter eftersom det är möjligt att slaktmängderna justeras efter publiceringen. De månatliga uppgifterna från föregående månader uppdateras i statistiktabellerna en gång i månaden. Statistiken över hela året offentliggörs i slutet av februari med slutliga uppgifter.

Uppgifter om lagren av nöt- och svinkött för föregående månad publiceras den 15 eller därpå följande vardag.

Uppgifter om ekologiska slakter publiceras i februari–mars följande år.

Uppgifterna per region om produktionen av nötkött, griskött och fårkött publiceras i mars.

Jämförbarhet – över tid

Tidsserierna över köttproduktionen är mestadels jämförbara.

Slaktvolymerna för nötdjur publicerades fram till 2019 i klasser enligt slaktkroppsvikt. Från och med 2020 grundar sig klassificeringen av slaktade nötdjur på klasser enligt ålder.

Från och med 2001 har uppgifterna om antalet och mängden i kilogram av slaktade nötkreatur på slakterier inhämtats från nötdjursregistret. Före 2001 insamlades uppgifterna om slaktade nötkreatur på slakterier med en statistikblankett som slakterierna inlämnade varje månad.

Till och med 2008 upptogs gräs- och dikalvar med en slaktvikt över 30 kg och under 80 kg och kalvar med slaktvikt över 30 kg separat i statistiken. År 2009 slogs de två kategorierna samman och i statistiken offentliggörs slaktmängderna för kalvar med slaktvikt under 80 kg. Från och med 2009 statistikförs också slaktmängderna för fjäderfä enligt en klassificering i kalkoner, slaktkycklingar, föräldradjur till slaktkycklingar och övriga fjäderfän.

I Finland infördes 1 juli 1995 ett varmviktsavdrag på 2 procent vid vägningen av slaktkroppar. Varmviktsavdrag innebär att det görs ett avdrag på 2 procent för slaktkroppens varmvikt för att kompensera viktminskningen som sker när slaktkroppen kyls ner. Mellan 1 mars 1990 och 30 juni 1995 gjordes inget varmviktsavdrag. Före 28 februari 1990 var varmviktsavdraget 3 procent. I statistiken har varmviktsavdragets effekt eliminerats mellan 1 januari och 28 februari 1990. Ändringarna gäller inte slakt av fjäderfä eller slakt på gårdarna.

Under 2001–2008 utgick uppgifterna om hemslakt av nötkreatur på registret över nötkreatur och därförinnan på en urvalsundersökning. Från och med 2009 utgår uppgifterna från urvalsundersökning.

Från och med 2018 utgår slaktvolymerna av lamm och getter från uppgifter från lamm- och getregistret. Före 2017 samlades uppgifterna med ett statistikformulär från slakterierna.

Från och med 2006 har uppgifterna om slakt av hästar, getter och får insamlats från fler slakterier än tidigare; därför är uppgifterna om slaktmängderna av dessa djur efter 2006 inte helt jämförbara med uppgifterna före 2005. Insamlingen av uppgifter om slaktade får utvidgades till fler slakterier även 2012.

Hemslakt av fjäderfän har inte upptagits i statistiken från och med 2008.

Från och med 2017 är uppgifterna om produktionen av ekologiskt kött inte helt jämförbara med uppgifterna från tidigare år. Från och med 2017 omfattar produktionen av ekologiskt kött den mängd kött som har transporterats vidare från slakteriet som ekologiskt kött. Före 2017 ingick slakterna av alla ekologiska djur i volymerna oberoende av om köttet lämnade slakteriet som ekologiskt kött eller inte.

Uppgifter om produktionen av nötkött och griskött per region har publicerades per landskap från och med 2023. 

Tidigare uppgifterna publicerades per NMT-central åren 2010-2022, och per arbets- och näringscentral åren 1997-2009. Arbets- och näringscentralerna upphörde 31.12.2009 och ersattes 1.1.2010 av närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centralerna). Nedläggningen av arbets- och näringscentralerna påverkade inte tidsserierna i statistiken.

På grund av ändringar i områdesklassificeringen är tidsserierna inte helt jämförbara. Luokitustiedotteet | Tilastokeskus (stat.fi)

Samanvändbarhet – mellan statistikområden

Samanvändbarhet – statistik på årsbasis och för kortare perioder

Månadsstatistiken offentliggörs med preliminära uppgifter eftersom det är möjligt att slaktmängderna justeras efter publiceringen. Statistiken över hela året offentliggörs i slutet av februari med slutliga uppgifter.

Källdata

Populationen för statistiken utgår från de köttbearbetningsanläggningar som antecknats i Livsmedelsverkets register; populationen uppdateras för datainsamlingen varje år.

Frekvens för uppgiftsinsamling

De uppgifter som inte kan inhämtas från de administrativa djurregistren insamlas från slakterierna.

Månatligen: Slakterierna ska skicka uppgifterna för föregående månad till Naturresursinstitutet senast den 15.

Årligen: De slakterier som slaktar ekologiskt uppfödda djur ska redovisa dessa slakter en gång per år i januari–februari.

Metod för uppgiftsinsamling

Uppgifterna samlas in från slakterierna via en webbapplikation. Slakterierna ska skicka uppgifterna för föregående månad till Naturresursinstitutet senast den 15. Slaktvolymerna för nötdjur grundar sig på uppgifter som erhålls ur nötdjursregistret och slaktvolymerna för får och getter grundar sig på får- och getregistret. 

Datavalidering

Observationens riktighet kontrolleras om det under behandlingen av uppgifterna uppdagas till exempel observationer med exceptionellt stora värden. 

Behandling av uppgifter

Felaktiga uppgifter korrigeras i regel manuellt. 

Om ett slakteri inte lämnar in uppgifter i tid, ersätts de data som saknas genom imputation av medelvärdet för slakteriets data för de föregående månaderna. Statistiken korrigeras omgående när de rätta uppgifterna erhållits från slakteriet.