Dokumentation för statistiken flödet av träsubstans

Allmän beskrivning

Flödet av träsubstans beskrivs i statistiken med hjälp av virkesbalans och massbalans för utbudet av virke och skogsindustrivaror från olika källor, deras användning för tillverkning och energiproduktion samt virkesflödena från råvara till produkter. Dessutom presenteras uppgifter om exporten och importen av virke och skogsindustriprodukter. Uppgifterna anges i ton torrsubstans.

Klassificeringar

Skogsindustrin indelas enligt Näringsgrensindelningen 2008 i trävaruindustrin (NI 2008: 16) och massa- och pappersindustrin (NI 2008: 17). Vid presentationen av resultaten används en mer detaljerad näringsgrensindelning än huvudgrupperna. På utrikeshandeln tillämpas europeiska Kombinerade nomenklaturen (Combined Nomenclature, CN).

Sektorstäckning

Statistiken omfattar utbudet och förbrukningen av virke i Finland.

Statistiska begrepp och definitioner

Användningsbalans

Användningsbalans är en årlig tabellsammanställning av uppgifterna om utbud, import, export, förbrukning och produktion av virke och skogsindustrivaror per näringsgren och varugrupp. Den redogör för förbrukningen av rundvirke, förädlingen av rundvirke till mellanprodukter och slutprodukter, slutanvändningen av produkterna, användningen av biprodukter från förädlingen som råvara eller energikälla samt tillverkningen av skogsindustrivaror.

Beräkningarna görs utifrån statistik från Naturresursinstitutet över virkesuttaget, utrikeshandeln med skogsvaror samt virkesförbrukningen inom skogsindustrin och energiproduktionen. Uppgifterna om avlut bygger på Statistikcentralens energistatistik. Uppgifterna om produktionen av skogsindustriprodukter samt returpapper och -kartong tillhandahålls av Skogsindustrin rf. 

Mängderna timmer, massaved och energi-/brännved samt skogsindustrins biprodukter och återvunnet trä, sågvaror, plywood (kryssfaner) och spånplattor anges som tusen kubikmeter fast mått. Fiberplattor, mekanisk och kemisk massa, papper och kartong, returpapper och -kartong och avlutar anges i enheten tusen ton.

I virkesbalansen anges basutbudet (den mängd virke eller skogsindustrivaror som är tillgänglig för inhemsk förbrukning) som beräknad förbrukning enligt formeln produktion + import – export. Även lagerförändring borde beaktas i beräkningarna, men dessa uppgifter finns inte tillgängliga.

Förbrukningen delas in i skogsindustrins råvaruförbrukning i Finland och annan förbrukning. Det senare omfattar huvudsakligen användning av energived som bränsle i värme- och kraftverk och småhus. Annan förbrukning förekommer också inom andra näringsgrenar, som jordbruk och transport, men den statistikförs inte separat.

Huvudnäringsgrenarna inom skogsindustrin är enligt Näringsgrensindelningen 2008 (NI 2008:16) trävaruindustrin och massa- och pappersindustrin (NI 2008: 17). Trävaruindustrin är indelad i tillverkning av sågat virke, plywood, spånplattor, fiberplattor och andra trävaror. Massa- och pappersindustrin är för sin del uppdelad i massaindustrin (mekanisk massa och kemisk massa) samt tillverkning av papper och kartong.

Massbalans

I massbalansen omvandlas skogsindustrins råvaror och produkter till en gemensam måttenhet, det vill säga ton trä i torrvikt. Massbalansen används för uppföljning av träsubstansens bindning i skogsindustrins råvirke, mellanprodukter, slutprodukter, bränslen och avfall.

Massbalansens koefficienter för torrsubstans bygger på de koefficienter som Statistikcentralen tidigare använde i skogsräkenskaperna. Naturresursinstitutet har granskat och vid behov justerat koefficienterna utifrån senaste forskningsrön eller expertbedömningar. Massbalanskoefficienterna för virke och trävaruindustrin bygger på Naturresursinstitutets utredningar, medan faktorerna för massa- och pappersindustrin bygger på data från Institutionen för bioprodukter och bioteknik vid Aalto-universitetet. Medan massbalansen är beräknad på detaljerad varunivå, presenteras resultaten i databasen i större drag per huvudgrupp.

Massbalanskoefficienterna kan hittas i en separat bilaga.

I massbalansen är basutbudet av virkesråvara indelat i rundvirke och virkesavfall, import av mekanisk och kemisk massa samt returpapper och -kartong. Återvinningsvirket, som användes till 1,1 miljoner m3 år 2017, ingår i energived. Med skogsindustrins biprodukter avses flis och virkesavfall (pellets och annat träavfall).

Virkesförbrukningen är indelad i tillverkning av skogsindustrivaror och ”annan” förbrukning, vilken främst utgörs av förbrukning av energived som bränsle i värme- och kraftverk och i småhusfastigheter. Den övriga användningen fördelas vidare på export av biprodukter från skogsindustrin och träavfall. De senare uppgifterna har beräknats utifrån virkessvinnet vid tillverkningen av skogsindustrivaror. I praktiken utgörs virkessvinnet huvudsakligen av upplöst träsubstans som hamnar som fast material i avloppshanteringen.

Restmängden i massabalansen beräknas genom att subtrahera den träsubstans som bundits i skogsvaror, bränslen och annan förbrukning från den träsubstans som bundits i virkesråvaran inom respektive näringsgren. Mellanskillnaden utgörs av lagerförändring, svinn och statistisk differens. Det finns ingen offentlig lagerstatistik. Den största orsaken till felaktiga resultat vid beräkningen av massbalansen torde ändå vara de koefficienter som används för att konvertera volymerna av skogsindustriprodukter till ton fast träsubstans.

Skogsindustrins utrikeshandel

Som en del av skogsräkenskaperna redogör Naturresursinstitutet också för exporten och importen av virke och skogsindustrivaror från och med år 2000. Alla siffror anges i tusen ton torrsubstans. För statistiken används samma koefficienter för torrsubstans som vid beräkning av massbalansen.

Den primära källan för uppföljning av exporten och importen av skogsvaror är Naturresursinstitutets månatliga och årliga statistik ”Skogsindustrins utrikeshandel”. Skogsräkenskaperna kompletterar den grundläggande statistiken så att de exporterade och importerade mängderna finns tillgängliga med samma enhet. Därigenom är det möjligt att räkna ihop exportmängderna för trävaruindustrin och massa- och pappersindustrin.

I tabellerna för skogsräkenskaperna används samma varuklassificering som i Naturresursinstitutets statistik över utrikeshandeln. Visserligen redovisas vissa produktgrupper tillsammans som en grupp. Klassificeringen baserar sig på Kombinerade nomenklaturen (KN-nomenklaturen; Combined Nomenclature, CN) som används inom EU.

Statistisk enhet

Skogsräkenskaperna upprättas på basis av Naturresursinstitutets skogsstatistik över bland annat virkesuttaget, virkesförbrukningen (skogsindustrin, värme- och kraftverk samt småhus) samt skogsindustrins utrikeshandel. Uppgifterna om skogsindustrins avlut erhålls från Statistikcentralens statistik Energianskaffning och -förbrukning. Statistiken om skogsindustrins produktion samt om returpapper och -kartong tillhandahålls av Skogsindustrin rf.

Statistiken för massbalans och statistikföring av skogssektorns utrikeshandel beräknas med hjälp av koefficienter för torrsubstans. Koefficienterna baserar sig på forskning i ämnet samt på uppgifter från experter vid Naturresursinstitutet, Aalto-universitetet, Statistikcentralen och UNECE (FN:s ekonomiska kommission för Europa).

Statistisk population

Statistiken behandlar utbudet, efterfrågan, förbrukningen och materialströmmarna av trä och skogsindustriprodukter inom samhällsekonomins näringsgrenar.

Måttenhet 

I de nuvarande nationella skogsräkenskaperna behandlas endast fysiska storheter (kubikmeter och ton).

Referensperiod

Kalenderår

Tidstäckning

Statistik som upprättas enligt de nuvarande principerna genereras från Naturresursinstitutets statistikdatabas från och med år 2000. Statistikcentralens tidsserier går tillbaka till 1980.

Distributionsfrekvens

Årligen

Upprättandet av statistiken baserar sig på lagen om Naturresursinstitutet (561/2014), lagen om livsmedels- och naturresursstatistik (562/2014) och statistiklagen (280/2004).

Mer information: Statistiklagstiftning

Dataskydd är en grundläggande princip inom statistikverksamheten. Naturresursinstitutet har förbundit sig att iaktta dataskydd, och genom dataskyddet säkerställs att uppgifterna inlämnade av uppgiftslämnare behandlas konfidentiellt.

Mer information: Dataskydd – statistik

Naturresursinstitutet publicerar statistik på vardagar klockan 9.00 på sin webbplats. Uppgifterna är offentliga när de har uppdaterats på webbplatsen.

Tidsplan för offentliggörande

Tidpunkten för offentliggörande av statistik fastställs i samband med verksamhetsplaneringen på hösten. Statistikkalendariet för följande år delges användarna i slutet av året. Tidpunkterna för offentliggörandet av statistikresultat anges först med en veckas noggrannhet, och publiceringsdatum meddelas två månader före offentliggörandet. Kalendariet innehåller också direkta länkar till redan offentliggjorda statistikresultat och statistikpublikationer.

Tillgång till tidsplanen för offentliggörande

Statistikkalendarium | Naturresursinstitutet

Andelen nöjda användare

Användarrespons samlas in särskilt i samband med reformen av statistikuppställningarna. Användare lämnar också respons genom direkt kontakt. I samband med uppdateringen av Naturresursinstitutets statistikprogram gjorde vi dessutom en kartläggning av statistikanvändarnas önskemål inför utvecklingen av statistikuppställningarna under hösten 2021 och början av 2022. Den mottagna responsen följs upp och beaktas vid utvecklingen av statistiken.

Övergripande noggrannhet och tillförlitlighet

Naturresursinstitutets skogsstatistik som används som utgångsmaterial för statistiken Virkesflöden uppfyller kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik (FOS). Utförligare information om utarbetandet och tillförlitligheten av enskilda statistiska uppgifter finns i kvalitetsbeskrivningarna om respektive uppgifter.

Den viktigaste faktorn som påverkar tillförlitligheten för statistiken över virkesflöden är koefficienterna för torrsubstans, med hjälp av vilka virke och skogsindustrivaror omvandlas till en gemensam måttenhet, ton torrsubstans. I fråga om rundvirke och virkesavfall samt trävaruindustrin baserar sig omvandlingskoefficienterna i huvudsak på forskning i ämnet. Koefficienterna för massa- och pappersindustri är till största delen expertbedömningar. Med tanke på massbalansen är detta relevant, eftersom ungefär en femtedel av den totala förbrukade virkesvolymen i Finland binds i papper och kartong.

Aktualitet

Naturresursinstitutet publicerar årsuppgifterna om statistiken Virkesflöden i november månad efter statistikåret. Uppgifterna är slutliga.

Jämförbarhet – geografisk

Uppgifterna i statistiken publiceras på riksnivå.

Jämförbarhet – över tid

Naturresursinstitutet har från och med år 2000 upprättat de nya tidsserierna för Virkesflöden som publicerades år 2019 enligt enhetliga statistikprinciper, och uppgifterna är jämförbara från år till år. Statistikcentralen publicerade skogsräkenskaperna årligen fram till utgången av 2014. Statistikcentralens tidsserier börjar år 1980.

Samanvändbarhet – mellan statistikområden

De uppgifter som ges ut av Naturresursinstitutet avviker från Statistikcentralens tidsserier men på det stora hela är skillnaderna små. Avvikelserna i utbudet av skogsprodukter är större än i förbrukningen.

Det finns flera orsaker till skillnaderna. Naturresursinstitutet (och därförinnan Skogsforskningsinstitutet) har efterhand gjort korrigeringar i skogsstatistikens basdata. Naturresursinstitutet har också uppdaterat de koefficienter som används vid beräkningen av massbalansen med de senaste uppgifterna från Naturresursinstitutet och Aalto-universitetet. Dessutom har Naturresursinstitutet använt en mer detaljerad varu- och sektorsindelning vid beräkningarna. Mängderna rundvirke och virkesavfall samt sågat virke och plywood har beräknats varje virkesslag för sig och inte med aggregerade data som tidigare. För papper använder Naturresursinstitutet separata omvandlingsfaktorer för tidningspapper samt belagt och obestruket tidskrifts- och finpapper. På grund av ändringar av varugruppernas interna struktur har koefficienterna dessutom räknats fram för varje år.

Uppgifterna om skogsindustrins utrikeshandel har beräknats enligt samma varugruppering som Naturresursinstitutets statistik över skogsindustrins utrikeshandel.

Källdata

Naturresursinstitutets skogsstatistik

Frekvens för uppgiftsinsamling

Statistiken kräver ingen särskild datainsamling. 

Metod för uppgiftsinsamling

Statistiken över virkesflöde upprättas på basis av Naturresursinstitutets skogsstatistik över bland annat virkesuttaget, virkesförbrukningen (skogsindustrin, värme- och kraftverk samt småhus) samt utrikeshandeln. Uppgifterna om skogsindustrins avlut erhålls från Statistikcentralens statistik Energianskaffning och -förbrukning. Statistiken om skogsindustrins produktion samt om returpapper och -kartong tillhandahålls av Skogsindustrin rf.

Statistiken för massbalans och statistikföring av skogssektorns utrikeshandel beräknas med hjälp av koefficienter för torrsubstans. Koefficienterna baserar sig på forskning i ämnet samt på uppgifter från experter vid Naturresursinstitutet, Aalto-universitetet, Statistikcentralen och UNECE (FN:s ekonomiska kommission för Europa).