Stor avverkningsaktivitet 2022 – trots en minskning med två procent

Stamvirkesuttaget uppgick till 75 miljoner kubikmeter i Finland i fjol. Det bestod av 29 miljoner kubikmeter timmer, 35 miljoner kubikmeter massaved och 11 miljoner kubikmeter energived. Virkesavgången var 90 miljoner kubikmeter. I den ingick utöver stamvirkesuttaget även drygt 14 miljoner kubikmeter död stamved som lämnats kvar i skogen. Både virkesuttaget och virkesavgången minskade två procent jämfört med året innan.

Enligt Naturresursinstitutet (Luke) uppgick virkesuttaget i marknadsavverkningar och för skogsägarnas husbehov till totalt 64,3 miljoner kubikmeter. Det var en minskning med tre procent jämfört med året innan.

Stigande energipriser och importstoppet på ryskt virke ökade efterfrågan på energived. Det totala stamvirkesuttaget för skogsflis i värme- och kraftanläggningar och för brännved i småhus ökade med fem procent till 10,8 miljoner kubikmeter.

– De totala avverkningarna av stamvirke, det vill säga virkesuttaget, minskade till 75 miljoner kubikmeter, vilket var drygt en miljon kubikmeter mindre än året innan. Virkesuttaget var ändå två procent större än femårsgenomsnittet och det tredje största i statistiken genom tiderna, säger överaktuarie Jukka Torvelainen vid Naturresursinstitutet.

I södra Finland utnyttjades avverkningspotentialen till 96 procent

Enligt Naturresursinstitutets beräkningar uppgår det maximala hållbara uttaget av gagnvirke och energived i våra skogar under perioden 2016– 2025 till i genomsnitt 80,5 miljoner kubikmeter stamvirke per år. I hela landet har det verkliga virkesuttaget varit mindre än det beräknade möjliga uttaget varje år sedan 1970-talet.

– Avverkningsvolymerna varierar kraftigt beroende på efterfrågan på skogsindustrins produkter, och därför är det bra att man jämför det verkliga respektive det möjliga virkesuttaget över flera år. Sedan 2016 har virkesuttaget i hela landet varit i genomsnitt 91 procent av det möjliga uttaget, medan det på årsnivå har varierat mellan 86 och 97 procent, säger Jukka Torvelainen.

I norra Finland, det vill säga i de tre nordligaste landskapen, har det verkliga uttaget varit betydligt mindre än det möjliga uttaget. I landets övriga delar har det verkliga uttaget varit större; åren 2016–2022 nyttjades i genomsnitt 96 procent av avverkningspotentialen. Det maximala hållbara uttaget överskreds i sex landskap, i Södra Karelen med 13 procent. I landskapen Egentliga Tavastland, Birkaland, Päijänne-Tavastland, Kymmenedalen och Södra Savolax överskreds nivån med mellan tre och sex procent.

– I regionerna söder om norra Finland nyttjades avverkningspotentialen till 98 procent år 2022, säger Jukka Torvelainen vidare.

Fortsatt hög avverkningsaktivitet för industrivirke

Timmer- och massavedsuttaget för industrin uppgick till totalt 64,0 miljoner kubikmeter. Trots en minskning med 1,8 miljoner kubikmeter, låg virkesvolymen på en fortsatt hög nivå och stannade fem miljoner kubikmeter under rekordnoteringen från 2018.

Avverkningsuttaget i privata skogar minskade med fyra procent från föregående år. Staten och företagen ökade uttaget av grantimmer från sina skogar med en femtedel, vilket bidrog till att öka uttaget från deras skogar med sex procent.

Uttaget av timmer var fortsatt stort och uppgick till 28,6 miljoner kubikmeter. Timmeruttaget minskade från föregående år, men överskred ändå femårsmedeltalet med fem procent. Massavedsuttaget på 35,3 miljoner kubikmeter var tre procent mindre än femårsmedeltalet.

Avverkningarna i Norra Österbotten återhämtade sig till normal nivå

Av det inhemska industrivirket härstammade 40 procent från fyra landskap, nämligen Norra Savolax, Norra Karelen, Norra Österbotten och Södra Savolax. Avverkningsaktiviteten var störst i Norra Savolax och Norra Karelen; vartdera landskapet hade ett avverkningsuttag på nästan sju miljoner kubikmeter.

Avverkningsuttaget ökade i Norra Karelen, Södra Karelen och Södra Savolax och minskade i de övriga landskapen. Stormen Paula som härjade i Norra Österbotten fällde mängder av träd 2021, men nu har avverkningarna återgått till en normal nivå.

Rekordmycket energived

I marknadsavverkningarna uppgick uttaget av energived för värme- och kraftanläggningar till 6,9 miljoner kubikmeter. I den mängden ingick totalt 4,4 miljoner kubikmeter stamvirke, det vill säga helträd eller kvistade träd.

– En god efterfrågan på skogsflis ökade uttaget av energived med sex procent jämfört med året innan. Hela ökningen kom från kvistade träd, där uttagsvolymen ökade med en fjärdedel, säger överaktuarie Tiina Sauvula-Seppälä vid Naturresursinstitutet.

Virkesförrådets tillväxt var 103 miljoner kubikmeter – virkesavgången var 90 miljoner kubikmeter

År 2022 uppgick stamvirkesuttaget till 75 miljoner kubikmeter. Dessutom lämnades åtta miljoner kubikmeter stamvirke i avverkningsrester och sex miljoner kubikmeter naturligt död stamved kvar i skogarna. Jämfört med året innan minskade den totala virkesavgången med två procent till 90 miljoner kubikmeter. Beståndstillväxten var 103 miljoner kubikmeter, varigenom det totala virkesförrådet ökade med cirka 14 miljoner kubikmeter.

Bakgrund till statistiken

Naturresursinstitutet samlar in och offentliggör uppgifter om marknadsavverkningar av virke månadsvis och per kalenderår. De övriga posterna vid beräkningen av det totala virkesuttaget och virkesavgången tas fram genom separata undersökningar eller i samband med riksskogstaxeringen (RST).

Skogsägarnas husbehovsuttag av virke, det vill säga mängden virke som de sågat upp för eget bruk, utreddes senast kalenderåret 2010 och mängden brännved för husbehov under eldningsperioden 2016/2017.

Beräkningarna av virkesavgången 2022 gjordes med nya underlagsdata för naturlig avgång och avverkningsrester från RST 12 (2014–2018). Samtidigt preciserade man uppgifterna från 2017–2021, eftersom de nya beräkningsunderlagen var bättre lämpade för dem. Genom ändringen minskade virkesavgången med i genomsnitt 0,4 procent under nämnda period.