Hoppa till huvudinnehållet

Kommersiellt fiske i havet fortsatte att minska 2022 – uppgång för producentpriserna på fisk

Nyheten 25.5.2023

Fångsten för det kommersiella havsfisket uppgick till 87 miljoner kilo 2022. Detta var 11 miljoner kilo mindre än året innan. Fångsten bestod i huvudsak av trålfiskad strömming från havsområdet, vars fångstmängder minskade nu sjätte året i följd. Merparten av fiskarna fiskade med ryssjor och nät vid kusten. Även deras fångst av många fiskarter stannade under genomsnittsfångsterna sedan millennieskiftet. Undantagen var abborre och siklöja, vilka drogs upp i större mängder än normalt.

Enligt Naturresursinstitutets statistik uppgick strömmingsfångsten i fjol till 68 miljoner kilo, vilket var 9 miljoner kilo mindre än året innan. Vassbukfångsten på 13 miljoner kilo var en miljon kilo mindre än året innan.

För att trygga ett hållbart fiske regleras fisket av kommersiellt viktiga arter genom fångstkvoter. Kvoterna för varje land och fiskeområde fastställs på EU-nivå. Finland har en fastställd strömmingskvot för två fiskeområden. I fjol utnyttjades cirka 60 procent av kvoten för Bottniska viken, och kvoten för Finska viken-Egentliga Östersjön utnyttjades helt. Även vassbukskvoten fylldes helt. Av laxkvoten utnyttjades något mer än hälften, eller drygt 20 300 laxar. Torskfångsten på 30 000 kilo fyllde tre fjärdedelar av kvoten. 

 En femtedel av strömmingsfångsten och hälften av vassbuksfångsten landades utomlands, det vill säga i Sverige, Estland eller Danmark. Av den strömming som landades i Finland användes en femtedel som livsmedel, och resten användes som foder eller råvara för fiskmjöl. Den vassbuk som landades i Finland användes till 99 procent som foder, säger överaktuarie Pirkko Söderkultalahti.

Utöver fångstkvoterna påverkades fångstvolymerna av fiskbeståndens tillstånd, bränslekostnaderna, efterfrågan på fisk, störningar från sälar och skarvar samt fiskeintensiteten. Sedan millennieskiftet har antalet redskapsdagar, som beaktar antalet fångstdagar respektive fiskeredskap, minskat till nästan hälften i ryssje- och trålfiske, till en tredjedel i nätfiske, och till en åttondel för fiske med rev. Antalet fiskare som säljer fångsten har också minskat; i fjol rapporterade ettusen aktörer sin fångst, vilket är hälften mindre än i början av 2000-talet

Exceptionellt bra fångst av siklöja

Trots att fångstvolymen var mindre än året innan, hölls värdet konstant på 28 miljoner euro, då man ser till de skattefria producentpriserna på fisk. Den ekonomiskt viktigaste arten var strömming (15,4 mn euro), med siklöja på andra plats (3,1 mn euro).

Den till värdet tredje viktigaste fångstarten var abborre (2,4 mn euro) med en fångstmängd på en miljon kilo, efterföljd av sik (0,3 mn kg), siklöja (0,5 mn kg), lax (0,2 mn kg) och gös (0,2 mn kg). Fångstmängden för siklöja var den största sedan 1980. Abborrfångsten överskred också långtidsmedelvärdet (1980–2021). Fångsterna av sik, gös och lax stannade under snittfångsterna.

Uppgång i producentpriserna för flera fiskarter

Producentpriserna för flera fiskarter gick upp under 2022. Mest ökade producentpriset på rensad lax, som betingade fiskare i havsområdet i genomsnitt 9,25 €/kg, vilket var 44 procent mer än år 2021. Producentpriset på livsmedelsströmming var 0,36 €/kg, på industriströmming 0,20 €/kg och på vassbuk 0,23 €/kg.

Av de viktiga arterna inom kustfisket steg producentpriserna på abborre med 6 procent (2,54 €/kg), på rensad sik med 13 procent (5,8 €/kg), på gös med 15 procent (7,04 €/kg) och på gädda med 12 procent (2,19 €/kg). Producentpriset på lake sjönk med 3 procent till 4,94 €/kg. Producentpriset på odlad (rensad) regnbåge var 6,58 €/kg, vilket var 27 procent högre än året innan.

Fiskarna Kari och Niklas Malen samt Petteri Takala vittjar ryssjor på Räfsö. Bild: Petri Suuronen

Producentpriserna för andra än de kvoterade fiskarterna är inte helt jämförbara med tidigare år, eftersom de uppgifter som erhållits från centralregistret över fiskerinäringen var nu mer omfattande också vad gäller första köpet av andra än kvoterade arter. Det inverkade i synnerhet på producentprisuppgifterna om arter av vilka en betydande andel används för foder, som braxen och siklöja. För siklöja ger priset på orensad fisk inte en rättvisande bild av intäkten för fiskaren, eftersom siklöja fiskas i Bottenviken främst för den värdefulla rommen, säger överaktuarie Miikka Husa.

Bakgrund till statistiken

Meddelandet gäller statistikpublikationerna om kommersiellt fiske i havet och producentpriser på fisk.

Statistiken över kommersiellt fiske i havet baserar sig på uppgifter som samlats in av NTM-centralen i Egentliga Finland och Ålands landskapsregering i centralregistret för fiskenäringen. Alla kommersiella fiskare är skyldiga att rapportera sin fångst. Detta ska beroende på fartygets storlek och fångstart göras antingen direkt från havet, inom 48 timmar från det att fångsten landats eller före den 20 i den påföljande månaden. Större fartyg är utrustade med satellitpositionering som anger var fartygen rör sig.

Uppgifterna om producentpriserna på fisk samlas in från NTM-centralens register och från företag som köper fisk av kommersiella fiskare i havsområdet. Producentpriserna för fisk under 2022 är helt jämförbara med tidigare år endast för kvoterade fiskarter, dvs. lax, strömming, vassbuk och torsk. För alla andra arter har nya uppgifter från fiskerinäringens centralregister förbättrat prisuppgifternas noggrannhet. Fram till 2021 baseras prisuppgifter för fiskarter som inte omfattas av kvoter på uppgifter som samlats in från 20-30 företag, som nästan uteslutande omfattar fisk som är avsedd för livsmedel. År 2022 började ELY-centralen i Sydvästra Finland övervaka inlämningen av förstahandsuppköpsanmälningar av fisk enligt rådets förordning (EG) nr 1224/2009 även för fiskarter som inte omfattas av kvoter. Av denna anledning är uppgifterna i statistiken över producentpriset på fisk för 2022 betydligt mer omfattande än tidigare år och omfattar även fisk som köps in för foderändamål för andra arter än strömming och vassbuk. Den förbättrade täckningen av registeruppgifterna hade en särskild inverkan på priserna för arter av vilka en betydande andel säljs för foderändamål.