Fångsten av kommersiellt fiske i insjöar var 5 miljoner kilo 2024

År 2024 fångades totalt 5 miljoner kilo kommersiellt fiskad fisk i insjöar, vilket motsvarar föregående års mängd. Fångstens värde uppgick till 15,7 miljoner euro, och gös blev den mest värdefulla arten som fångades. Som ny information publicerar Naturresursinstitutet (Luke) nu data som beskriver noggrannheten i statistiska uppskattningar.

Uppgifterna baseras på Lukes fångststatistik för 2024.

Siklöja är den största i fråga om kvantitet, men dess värde minskades

Fångsten av siklöja uppgick till 2,1 miljoner kilo och har legat på omkring två miljoner kilo under hela 2020-talet. Dess värde sjönk dock till 4,8 miljoner euro på grund av ett fall i producentpriset.

”Under 2010-talet var fångsten av siklöja fortfarande högre, cirka 2,5–3 miljoner kilo”, säger överaktuarie Mika Rahikainen från Luke.

Gös är den mest värdefulla fångsten – den största fångsten i Norra Karelen

Gösfångsten ökade betydligt till 0,83 miljoner kilo, och dess värde steg med en miljon euro från föregående år till 5,8 miljoner euro.

Den största fångsten av gös gjordes i Norra Karelen (0,22 miljoner kilo), följt av Norra Savo och Birkaland (över 0,1 miljoner kilo vardera).

Signalkräfta var den tredje mest värdefulla arten

Signalkräftans värde var knappt en miljon euro och stod för 99 procent av den kommersiella kräftfångsten.

Andra värdefulla arter var abborre och sik (0,8 miljoner euro vardera) samt gädda (0,7 miljoner euro).

Största fångsterna i Södra Savolax, minsta i Kymmenedalen

Fiskfångsten i Södra Savolax uppgick till 1,4 miljoner kilo, vilket motsvarar en fjärdedel av den totala kommersiella fångsten i Finland. Provinsen är särskilt känd för fiske efter siklöja – fångsten uppgick till nästan 0,9 miljoner kilo, över 40 procent av den totala siklöjfångsten.

De näst största fångsterna gjordes i Norra Savolax (över 0,5 miljoner kilo) och nästan lika mycket i Norra Karelen.

I Sydkarelen var fångsten något mindre än 0,4 miljoner kilo. I Norra Karelen var den största fångsten gös, medan den i Södra Karelen var siklöja.

Fångsten i Lappland var cirka 0,35 miljoner kilo, varav 0,13 miljoner kilo var abborre och cirka 50 000 kilo vardera var sik och gädda. Cirka 70 procent av den totala fångsten av öring fångades i Lappland.

Fisket var minst utbrett i Kymmenedalen, Mellersta Österbotten och Egentliga Finland.

Satakunta centrum för signalkräftfiske

Satakunta, särskilt sjön Pyhäjärvi i Säkylä, är Finlands viktigaste område för kräftfiske. Totalt fångades 230 000 signalkräftor i Satakunta, 150 000 i Södra Karelen och Södra Savolax och nästan 90 000 i Päijänne-Tavastland.

I värde ligger Södra Savolax och Norra Karelen i täten

Producentvärdet för fångsten (fisk och kräftor tillsammans) i Södra Savolax uppgick till 3,4 miljoner euro, varav fisken stod för 3,2 miljoner euro.

I Norra Karelen uppgick fångstens värde till 2,1 miljoner euro.

Ett producentvärde på minst 1 miljon euro uppnåddes även i Norra Savolax, Lappland, Södra Karelen och Birkaland.

Inlandsbestånden av gös och siklöja är bland de viktigaste resurserna för det kommersiella fisket i Finland. Endast värdet av strömmingfångsten i havet (20 miljoner euro 2024) överstiger värdet av gös och siklöja i insjöarna.

Antalet kommersiella fiskare i insjöar stabilt

I slutet av 2024 fanns det 1 703 registrerade kommersiella fiskare, varav 372 tillhörde grupp 1 (heltidsfiskare).

Enligt uppskattningar var cirka 1 240 fiskare verksamma, och värdet av fångsten i grupp 1 uppgick till 10,9 miljoner euro och i grupp 2 till 4,8 miljoner euro.

Provinsvisa fångstuppskattningar osäkra

Statistiken baseras på rapporter från fiskare, Lukes täckningsundersökning och registeruppgifter. Endast 41 procent av fiskarna rapporterade sina fångster eller att de inte hade fiskat. Rapporter lämnades av 56 procent av fiskarna i grupp 1 och 37 procent i grupp 2.

Eftersom vissa fiskare inte rapporterade sina uppgifter utvidgades rapporterna till att omfatta alla registrerade fiskare. Till följd av denna metod är de statistiska uppskattningarna osäkra. Osäkerheten beror på det låga antalet svarande per provins och den stora variationen i fångstmängder.

Felmarginalen för den totala fångstuppskattningen för Finland var 7 procent. Den mest exakta provinsuppskattningen gjordes i Mellersta Finland (15 procent) och den minst exakta i Österbotten (74 procent). De mest tillförlitliga uppskattningarna gjordes för gös och gädda (5 procent), siklöja (10 procent) och abborre (18 procent). Artsspecifika uppskattningar per provins var i allmänhet osäkra.

Felmarginalen var högst 20 procent i endast 17 fall av cirka 200. I nästan hälften av fallen kan minskningen av den statistiska fångsten till nästan noll eller dess fördubbling bero på statistisk slump.

Mer detaljerad information om statistiken finns på webbplatsen https://www.luke.fi/sv/statistik.