Dokumentation för statistiken utrikeshandeln med fisk

Allmän beskrivning

Statistiken över utrikeshandeln med fisk innehåller information om mängderna och värdet av utrikeshandeln med fisk och fiskprodukter avsedda för förtäring och andra ändamål.

Klassificeringar

Produkterna klassificeras enligt Europeiska unionens kombinerade nomenklatur (KN) som används inom utrikeshandeln. I statistiken presenteras produkterna inom respektive produktgrupper per fiskart, ifall arten framgår av varukoden. Export- och importkvantiteterna redovisas i statistiken som produktvikter. Med produktvikt avses vikten av ett fiskparti eller en fiskprodukt vid import- eller exporttidpunkten, exklusive emballage. Importvärdena anges som CIF och exportvärdena som FOB. CIF (cost, insurance and freight) avser inom utrikeshandeln produktens pris plus försäkringar och frakt. FOB (free on board) är produktens pris plus kostnaderna för transport, lastning och andra leveranskostnader (t.ex. försäkringar) fram till finska gränsen.

Sektorstäckning

Statistiken över utrikeshandeln med fisk omfattar fisk och fiskprodukter avsedda för förtäring och andra ändamål.

I enlighet med internationell praxis omfattar fisk och fiskprodukter i statistiken även fiskrom, kräftdjur och blötdjur samt produkter tillverkade av dessa.

Transitohandel via Finland och återinförda varor ingår inte i de värden som redovisas i statistiken.

Statistiska begrepp och definitioner

Vid import avses med ursprungsland det land där varan producerats eller tillverkats. I vissa fall kan ursprungsland även vara avsändningsland. Om en vara har tillverkats i två eller flera länder anses ursprungslandet vara det land där den sista betydande delen av behandlingen har skett. Vid export meddelas det sista kända bestämmelselandet för varan.

Produkterna klassificeras enligt Europeiska unionens kombinerade nomenklatur (KN) som används inom utrikeshandeln (https://tulli.fi/sv/statistik/kn-nomenklatur). I statistiken presenteras produkterna inom respektive produktgrupper per fiskart, ifall arten framgår av varukoden. I de många fall framgår fiskarten inte av KN-koden. Det går till exempel inte att skilja mellan import eller export av sill och strömming utifrån KN-koden. Regnbåge saknade tidigare egna koder, men från och med 2003 har det varit möjligt att särskilja regnbåge inom rubrikerna 0302, 0303 och 0304.

Export- och importkvantiteterna redovisas i statistiken som produktvikter. Med produktvikt avses vikten av ett fiskparti eller en fiskprodukt vid import- eller exporttidpunkten, exklusive emballage.

Importvärdena anges som CIF och exportvärdena som FOB. CIF (cost, insurance and freight) avser inom utrikeshandeln produktens pris plus försäkringar och frakt. FOB (free on board) är produktens pris plus kostnaderna för transport, lastning och andra leveranskostnader (t.ex. försäkringar) fram till finska gränsen. Därmed ingår inte till exempel moms eller tull på export från länder utanför EU.

Exportsiffrorna omfattar återexport. Återexport avser varor som sålts vidare till utlandet i samma skick och i samma form som de var vid importen. Mängderna och beloppen av återexporten redovisas inte separat i statistiken över utrikeshandeln, utan de ingår i de totala värdena.

Transitohandel via Finland och återinförda varor ingår inte i de värden som redovisas i statistiken.

Statistisk enhet

Uppgiftsinsamlingen omfattar alla företag som är skyldiga att lämna information. Från och med 2019 har tröskelvärdet för att lämna information varit 600 000 euro inom såväl import som export.

Måttenhet

Importen och exporten av fisk redovisas både i euro och i kilogram.

Referensperiod

Månad.

Referensområde

Hela landet

Tidstäckning

Uppgifter finns tillgängliga i databasen från och med 1993.

Distributionsfrekvens

Månatlig.

Basperiod

Månad.

Upprättandet av statistiken baserar sig på lagen om Naturresursinstitutet (561/2014), lagen om livsmedels- och naturresursstatistik (562/2014) och statistiklagen (280/2004).

Mer information: Statistiklagstiftning

Dataskydd är en grundläggande princip inom statistikverksamheten. Naturresursinstitutet har förbundit sig att iaktta dataskydd, och genom dataskyddet säkerställs att uppgifterna inlämnade av uppgiftslämnare behandlas konfidentiellt.

Mer information: Dataskydd – statistik

Naturresursinstitutet publicerar statistik på vardagar klockan 9.00 på sin webbplats. Uppgifterna är offentliga när de har uppdaterats på webbplatsen.

Tidsplan för offentliggörande

Tidpunkten för offentliggörande av statistik fastställs i samband med verksamhetsplaneringen på hösten. Statistikkalendariet för följande år delges användarna i slutet av året. Kalendariet innehåller också direkta länkar till redan offentliggjorda statistikresultat och statistikpublikationer.

Tillgång till tidsplanen för offentliggörande

Statistikkalendarium | Naturresursinstitutet

Kvalitetssäkring

Naturresursinstitutet framställer statistik i enlighet med Riktlinjerna för europeisk statistik (Code of Practice, CoP) och ramarna för kvalitetssäkring (Quality Assurance Framework, QAF) som utgår från riktlinjerna. Riktlinjerna gäller statistikmyndighetens oberoende och åligganden samt kvaliteten på processerna och de data som publiceras. Principerna överensstämmer med och kompletterar principer för officiell statistik som tagits fram av FN:s statistikkommission. Likaså överensstämmer kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik med Riktlinjerna för europeisk statistik. Principerna överensstämmer också med principerna för den europeiska modellen för kvalitetsutmärkelse (EFQM).

Kvalitetsbedömning

Vid framställning av statistiken kontrolleras att källdata – som Tullen kontrollerat, validerat och verifierat och som överförs via Tullens gränssnitt till statistikbasen – överensstämmer med ursprungliga data.

Andelen nöjda användare

Användarrespons samlas in särskilt i samband med reformen av statistikuppställningarna. Användare lämnar också respons genom direkt kontakt. I samband med uppdateringen av Naturresursinstitutets statistikprogram gjorde vi dessutom en kartläggning av statistikanvändarnas önskemål inför utvecklingen av statistikuppställningarna under hösten 2021 och början av 2022. Den mottagna responsen följs upp och beaktas vid utvecklingen av statistiken.

Övergripande noggrannhet och tillförlitlighet

När finländska fiskefartyg landar fångst i utlandet eller utländska fartyg landar fångst i finländska hamnar tillämpas i princip samma förfarande för att lämna information som vid utrikeshandeln i övrigt. I praktiken syns den delen av fångsten inte i utrikeshandelsstatistiken.

Tulldeklaration ska upprättas vid all handel med länder utanför EU och inga värdgränser tillämpas. Det finns en tullgräns mellan de EFTA-länder som hör till EES (Norge, Island och Liechtenstein) och EU. Uppgifter i statistikdeklarationerna inom den internhandeln innehåller osäkerhet särskilt beträffande användningsformerna av fiskprodukter.

Avvikelserna i statistiken mellan länderna beror främst på skillnader i deklarationsskyldigheten (värdegränserna) i olika EU-länder. Skillnader kan uppstå till exempel då ett stort företag i utlandet levererar varor till sådana företag i Finland som inte är deklarationsskyldiga. Då deklareras varorna i exportlandet, men inte i Finland. Skillnader kan också uppkomma genom att varor och uppgifter registreras på olika sätt i olika länder. Även tidpunkten för statistikföringen kan variera, så att ett och samma varuparti kan vid årsskiftet eller månadsskiftet upptas i statistiken för olika år eller månad beroende på land. Fluktuationer i valutakurserna kan orsaka små skillnader i beloppen.

Beräkningarna om utrikeshandeln med fisk är sannolikt något undervärderade. Det beror på att utrikeshandeln av små företag som befriats från deklarationsskyldigheten för internhandel redovisas med datafiler utan varukoder för import och export. Det är tillsvidare inte möjligt att särskilja fisk och fiskeriprodukter från dem. Värdet av den utrikeshandel som är befriad från skyldigheten att lämna uppgifter utgör i Finland cirka två procent av internhandelns totala värde. Det saknas uppgifter om hur stor denna andel är inom fiskhandeln. Eftersom företagen är små kan andelen vara något större än inom utrikeshandeln i allmänhet. Enligt Tullstyrelsen uppfyller de deklarationsskyldiga företagen väl sin skyldighet att lämna information.

Aktualitet

Naturresursinstitutet publicerar statistik över utrikeshandeln med fisk per månad. Månadsstatistiken sammanställs av preliminära uppgifter som hämtas från Tullens databas ULJAS då uppgifterna offentliggörs. Månadsstatistiken färdigställs cirka tio veckor efter utgången av statistikmånaden. Uppgifterna i månadsstatistiken i Naturresursinstitutets statistikdatabas preciseras vid framställningen av följande månaders statistik.

Naturresursinstitutet uppdaterar statistiken om utrikeshandeln med fisk med de slutliga uppgifterna en gång om året (i september) när Tullen har publicerat uppgifterna. De slutliga uppgifterna uppdateras på en gång för alla månader. 

Helårsstatistiken publiceras med preliminära uppgifter i mars och med de slutliga uppgifterna i september, efter att Tullen har publicerat de slutliga uppgifterna för föregående år.

Före 6 april 2020 offentliggjordes statistiken endast en gång per år, som en preliminär skattning i mars.

Jämförbarhet – över tid

Europeiska unionens kombinerade nomenklatur (KN) infördes i Finlands utrikeshandel när Finland blev medlem i EU 1995. Nomenklaturen, som innehåller 10 000 varukoder, baserar sig på det tidigare Harmoniserade systemet (HS). KN är betydligt mer omfattande än HS. Klassificeringarna i KN och HS är jämförbara upp till sexsiffrig nivå, men det är långt ifrån möjligt att utreda importen och exporten av alla fiskarter. År 2012 gjordes betydande ändringar i CN-koderna för fiskar och fiskeriprodukter. Då infördes 321 nya varukoder och 206 koder slopades. KN-koderna omprövas regelbundet.

Före 1988 användes inom utrikeshandeln CCCN-koder (Customs Co-operation Council Nomenclature), som innehöll drygt 5 000 nationella varukoder. CCCN innehöll på fyrsiffrig nivå 1 000 varukoder som var jämförbara mellan olika länder. Harmoniserade systemet tillämpades 1988–1994. Ändringen som gjordes 1988 försvårar jämförelser mellan olika år. Harmoniserade systemet innehöll över 6 000 nationella varukoder, av vilka 5 000 var internationellt jämförbara på sexsiffrig nivå. Många länder använder fortfarande Harmoniserade systemet.

Källdata

Tullens utrikeshandelsstatistik.

Frekvens för uppgiftsinsamling

Månatlig.

Metod för uppgiftsinsamling

Statistikuppgifterna om utrikeshandeln samlas inom Europeiska unionen (EU) in genom två olika system. Uppgifterna om handeln med tredjeländer, det vill säga länder utanför EU (externhandel), hämtas från tulldatasystemet. Uppgifterna om handeln mellan medlemsländerna (internhandel) insamlas genom ett separat system, som kallas Intrastat.

Den inre marknaden infördes i handeln mellan EU-länderna år 1993, vilket innebär att det råder fri rörlighet för varor inom unionen. Den tidigare tulldeklarationen ersattes i enlighet med unionsbestämmelser av Intrastat-meddelanden om internhandel. Genom meddelandet inhämtas uppgifter för statistiken från uppgiftsskyldiga företag och sammanslutningar som bedriver internhandeln (grundförordning om handel inom gemenskapen nr 3330/91). Intrastat-systemet är kopplat till moms-systemet och med det upprätthålls ett register över uppgiftsskyldiga. De uppgifter om internhandelns totala värde i enskilda företag används dessutom som kontrollvärden. De används också vid beräkning av det totala värdet av internhandeln i företag som befriats från uppgiftsskyldigheten.

Uppgiftsskyldiga företag och sammanslutningar fastställs årligen för varje enskilt land utifrån värdet på importen och exporten på årsnivå. Värdegränserna för import och export varierar beroende på land.