Dokumentation för statistiken skogsindustrins utrikeshandel

Allmän beskrivning

Statistiken om skogsindustrins utrikeshandel innehåller uppgifter om exporten och importen av trä och skogsindustriprodukter från och till Finland. Dessutom anges värdet på Finlands totala varuexport och -import.

Klassificeringar

De virkessortiment och de varuslag för skogsindustrivaror som används i statistiken över skogsindustrins utrikeshandel har härletts ur Tullens klassificering för utrikeshandelsstatistiken. Från och med 1995 har klassificeringen varit EU:s kombinerade nomenklatur (KN), och åren 1988–1994 användes systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering (det harmoniserade systemet, HS). Den kombinerade nomenklaturen innehåller cirka 10 000 varukoder, av vilka cirka 400 hänför sig till trä eller skogsindustrivaror.

Landsklassificeringen för statistiken över skogsindustrins utrikeshandel följer den klassificering som används av Tullen. Finlands utrikeshandel fördelas på sex världsdelar, vilka är Europa, Asien, Afrika, Nordamerika, Latinamerika och Oceanien. Europa är vidare indelat i Europeiska unionens medlemsstater och övriga Europa. 

Med ursprungsland för en vara avses det land där varan tillverkats eller den sista ekonomiskt betydande delen av tillverkningen har skett. Förpackning av varor betraktas inte som tillverkning. Bestämmelselandet är det vid exporttidpunkten kända land dit varan ska exporteras från Finland antingen direkt eller via något annat land.

Sektorstäckning

I regel statistikförs alla varor som exporteras från Finland och importeras till Finland. För att en vara ska statistikföras ska den fysiskt föras in i eller ut ur landet. I statistiken ingår inte transittransporter (transitering) eller transaktioner av obetydligt kommersiellt värde. Även handel med tjänster faller utanför statistiken.

Statistiska begrepp och definitioner

Rundvirke (råvirke) är industriellt obearbetat virke som avverkats i skog. Utöver timmer och massaved omfattar statistiken brännved, flis och impregnerat trä, vilka klassificeras som trä. I statistiken över skogsindustrins utrikeshandel redovisas virke, med undantag för flis och brännved, som fasta kubikmeter mått med bark. Flis och brännved upptas i statistiken enligt den barkstatus som de har då de förs över gränsen. I Tullens klassificering delas utrikeshandeln av tall, gran och björk enligt sortiment in i timmer och ”annat”. Den senare kategorin innehåller i allmänhet endast massaved, men även andra sortiment kan ingå. I Naturresursinstitutets statistik betecknas denna kategori som ”massaved” vid månadsdata och ”annat” vid årliga uppgifter, eftersom dessa beteckningar är mer beskrivande av innehållet. Massaved och ”annat” kan också innehålla specialsortiment som höjer enhetsvärdet för kategorin.

Biproduktträd består av sågspån och annat träavfall, även i form av pressade bränslebriketter eller motsvarande. Summan av rundvirke och virkesavfall benämns i statistiken ”trä”.

Skogsindustriprodukter är produkter från trävaruindustrin (sågvara, plywood, faner, spånskiva, träfiberskiva, trämöbler, andra produkter av trävaruindustrin och byggnader av trä) samt från massa- och pappersindustrin (massa, papper, kartong samt varor av papper och kartong). Volymerna av trävaruindustrins produkter (exkl. Fiberskiva och konstruerat konstruktionsvirke) anges i mäts fasta kubikmeter. Massa-, pappers- och kartongindustrins produkter samt träfiberskiva och konstruerat konstruktionsvirke mäts i ton. Trämöbler togs med i statistiken över utrikeshandeln med skogsindustriprodukter från och med början av 1996. Varuslaget omfattar utöver egentliga trämöbler och delar av sådana, även rottingmöbler.

Statistisk enhet

Uppgifterna om handeln mellan EU:s medlemsländer samlas in med hjälp av Intrastatsystemet från de utövare av utrikeshandel som är skyldiga att lämna information. Tröskelvärdena för att lämna information har stegvis höjts enligt följande:

Statistikuppgifterna om handeln med länder utanför EU (utrikeshandel med icke-medlemsstater) är hämtade ur tulldatasystemet. I Finlands utrikeshandel tillämpar man tröskelvärdet endast vid export och statistikför endast tulldeklarationer som överskrider 1 000 euro.

I utrikeshandelsstatistiken används de skattefria försäljningspriserna som varornas statistiska värde vid export. I dessa inkluderas försäkrings- och fraktkostnaderna fram till finska gränsen (free on board, FOB). Statistikvärdet vid import är det beskattningsvärde som ligger till grund för momsuträkningen. Från detta avdras alla skatter som bärs upp i samband med införsel till Finland. I statistikvärdet vid import ingår frakt- och försäkringskostnaderna fram till det första gränsöverskridningsstället vid finska gränsen (cost, insurance and freight, CIF).

Statistisk population

Statistiken täcker i princip alla varor som exporteras från Finland och importeras till Finland.

Måttenhet 

Handelsmängderna av trä och trävaruindustriprodukter redovisas i tusen kubikmeter (med undantag för träfiberskiva och konstruerat konstruktionsvirke, som redovisas i tusen ton). Handelsmängderna av massa- och pappersindustrins produkter redovisas i tusen ton. Värden anges i miljoner euro.

Referensperiod

Månad och år.

Tidstäckning

Uppgifter finns att få från och med 1980-talet.

Distributionsfrekvens

Månatlig.

Statistikproduktionen grundar sig på lagen om Naturresursinstitutet (561/2014), lagen om livsmedels- och naturresursstatistik (562/2014), tullagen (1466/94) och statistiklagen (280/2004). I EU-lagstiftningen regleras statistikföringen genom grundförordningarna (EG) nr 638/2004 om statistik över varuhandeln mellan EU-länderna och (EG) nr 471/2009 om gemenskapsstatistik över utrikeshandeln med icke-medlemsstater, samt tillämpningsbestämmelserna för verkställigheten av förordningarna. Den landsklassificering som används i statistikuppgifterna grundar sig på kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 om nomenklaturen avseende länder och territorier för statistik över gemenskapens utrikeshandel och handeln medlemsstater emellan.

Mer information: Statistiklagstiftning

Dataskydd är en grundläggande princip inom statistikverksamheten. Naturresursinstitutet har förbundit sig att iaktta dataskydd, och genom dataskyddet säkerställs att uppgifterna inlämnade av uppgiftslämnare behandlas konfidentiellt.

Mer information: Dataskydd – statistik

Naturresursinstitutet publicerar statistik på vardagar klockan 9.00 på sin webbplats. Uppgifterna är offentliga när de har uppdaterats på webbplatsen.

Tidsplan för offentliggörande

Tidpunkten för offentliggörande av statistik fastställs i samband med verksamhetsplaneringen på hösten. Statistikkalendariet för följande år delges användarna i slutet av året. Kalendariet innehåller också direkta länkar till redan offentliggjorda statistikresultat och statistikpublikationer.

Tillgång till tidsplanen för offentliggörande

Statistikkalendarium | Naturresursinstitutet

Andelen nöjda användare

Användarrespons samlas in särskilt i samband med reformen av statistikuppställningarna. Användare lämnar också respons genom direkt kontakt. I samband med uppdateringen av Naturresursinstitutets statistikprogram gjorde vi dessutom en kartläggning av statistikanvändarnas önskemål inför utvecklingen av statistikuppställningarna under hösten 2021 och början av 2022. Den mottagna responsen följs upp och beaktas vid utvecklingen av statistiken.

Övergripande noggrannhet och tillförlitlighet

Tullen samlar in uppgifter om handeln inom EU från de företag som har överskridit tröskelvärdet för anmälningsskyldigheten. Företagen ska varje månad redovisa sin utförsel till andra EU-länder till Intrastat. Den handel som underskridit tröskelvärdet uppskattas separat och läggs till utrikeshandelsstatistiken utan landsangivelse och varuspecifikation. De flesta företag som bedriver utrikeshandel inom skogsindustrin är stora och därmed är statistikföringen över exporten och importen i internhandeln heltäckande. Tulldeklarationerna ger en mycket täckande redovisning av Finlands utrikeshandel, och den handel som underskrider tröskelvärdet har knappt någon betydelse för statistikföringen.

De väsentligaste felen i utrikeshandelsstatistiken beror på att de anmälningsskyldiga lämnat Tullen bristfälliga eller felaktiga uppgifter. Tullen korrigerar de fel som upptäcks innan slutliga uppgifterna för det aktuella året publiceras. I allmänhet har ändringarna i uppgifterna varit obetydliga.

Aktualitet

Naturresursinstitutet publicerar statistik över skogsindustrins utrikeshandel per månad och per år. Månadsstatistiken sammanställs av preliminära uppgifter som hämtas från Tullens databas ULJAS då uppgifterna offentliggörs. Naturresursinstitutet uppdaterar inte uppgifterna i månadsstatistiken därefter. Månadsstatistiken färdigställs cirka tio veckor efter utgången av statistikmånaden.

Årsstatistiken omfattar de preliminära och de slutliga uppgifterna om skogsindustrins utrikeshandel per kalenderår. De slutliga uppgifterna färdigställs elva månader efter utgången av kalenderåret.

Jämförbarhet – geografisk

FN:s livsmedels och jordbruksorganisation FAO (Food and Agriculture Organization of the United Nations) färdigställer landsspecifik produktions- och utrikeshandelsstatistik över trä och skogsindustriprodukter för alla världens länder genom ForesSTAT, som är en del av statistikdatabasen FAOSTAT. FAO:s längsta tidsserier inom skogssektorn börjar 1961. Både FAO:s statistik och Finlands nationella utrikeshandelsstatistik inom skogssektorn bygger på uppgifter från Tullen; med andra ord är det fråga om samma siffror som redovisas på olika sätt och med olika gruppering. I FAO:s statistik, liksom i nästan alla andra statistikuppställningar över virkeshandeln, presenteras volymerna av obearbetat virke under bark, vilket avviker från den finländska praxisen. FAO publicerar mängderna av fiberskiva i kubikmeter, medan måttenheten i statistiken över skogsindustrins utrikeshandel är ton. FAO:s klassificering av varuslag är mycket snarlig den som används i statistiken över skogsindustrins utrikeshandel. En beskrivning av FAO:s klassificering finns under "Forestry Products Definitions” i ForesSTAT.

Jämförbarhet – över tid

Det görs årligen ändringar i Kombinerade nomenklaturen, vilket försvårar sammanställningen av en obruten tidsserie för vissa varuslag. Ändringarna i nomenklaturen har dock inte medfört betydande förändringar i den klassificering av varuslag som används i statistiken över skogsindustrins utrikeshandel, men det har förekommit ändringar i varukategoriernas beteckningar eller definitioner. Varuslagen i statistiken över skogsindustrins utrikeshandel har behållits så oförändrade som möjligt för att möjliggöra jämförelser över tid.

Då man ser på ändringarna i skogsindustriprodukters enhetsvärden bör man observera att en ändring också kan bero på strukturella variationer i exporten eller importen inom ett varuslag (och inte nödvändigtvis på ändringar av enhetsvärdet på enskilda varor).

De största jämförbarhetsproblemen i statistiken över skogsindustrins utrikeshandel har handlat om klassificeringen av rundvirke. År 1995 övergick man i den kombinerade nomenklaturen från trädslag till en indelning i enbart barrträd och lövträd samt frångick indelningen i timmer och massaved. Från och med 1996 gjordes igen åtskillnad av de huvudsakliga inhemska trädslagen. Uppgifterna om utrikeshandeln blev betydligt bättre då indelningen i virkessortiment återinfördes i statistiken 2002.

Omvandlingskoefficienter

Från och med början av 2005 har Tullen sammanställt virkesuppgifterna som kubikmeter fast mått under bark. Naturresursinstitutet omvandlar dessa uppgifter för sin statistik till mått på bark med hjälp av omvandlingskoefficienter, så att de är jämförbara med de tidigare statistikuppställningarna.

Måttenheten för vissa rundvirkesslag i den kombinerade nomenklaturen är numera kilogram i stället för den tidigare enheten kubikmeter fast mått (gäller t.ex. flis och brännved). I Naturresursinstitutets statistik omvandlas värdena till kubikmeter fast mått, så att värdena är jämförbara med de tidigare tidsserierna. En del av varuslagen av hyvlade trävaror och sågade trävaror av lövträ samt faner har tidigare omräknats med omvandlingsfaktorer.

De tidigare tidsserierna om utrikeshandeln som redovisades i mark har omvandlats till euro med den fasta omvandlingskursen 1 euro = 5,94573 mark.

Sekretess

I oktober 1999 lades exportuppgifterna om tre pappersvaruslag under sekretess. Det handlade om koderna 48102911, som klassificeras som tidskriftspapper, samt 48024010 och 48024090, vilka klassificeras som annat papper. År 2002 sekretessbelades koderna 48024010, 48024090 och 48102911, vilka hör till tapetpapper och klassificeras som andra pappersslag. Om dessa varuslag offentliggörs endast det totala exportvärdet, men inga uppgifter om mängderna. Sekretessen försvårar också beräkningarna av enhetsvärdena, då värdena för dessa varuslag ingår i statistiken, men inte volymerna. Det innebär att enhetsvärdena för varuslagen tidskriftspapper och annat papper är något överskattade. Inom importen var mängden av dissolvingmassa länge under sekretess, men värdet upptogs i statistiken. Sekretessbeläggningen av dissolvingmassa hävdes i april 2005. I januari 2022 övergavs sekretessbeläggningen av de ovan nämnda papperstitlarna.

Samanvändbarhet – mellan statistikområden

Statistiken över skogsindustrins utrikeshandel bygger på data från Tullen, och samma data utgör också underlaget för Tullens utrikeshandelsstatistik. Naturresursinstitutets statistik över skogsindustrins utrikeshandel omfattar följande kapitel i Kombinerade nomenklaturen:

Kapitel 44 (Trä och varor av trä; träkol)

• Statistiken över skogsindustrins utrikeshandel innehåller varorna från kapitlet, med undantag av träkol, och de redovisas under trävaruindustrins produkter. Till trävaruindustriprodukter räknas också möbler av trä och monteringsfärdiga byggnader av trä, vilka hör till kapitel 94 (Diverse varor).

Kapitel 47 (Massa av trä eller andra fibrösa cellulosahaltiga material; papper, kartong eller papp för återvinning (avfall och förbrukade varor)

• Varorna i detta kapitel utgör varuslaget massa av skogsindustriprodukterna.

Kapitel 48 (Papper, kartong och papp; varor av pappersmassa, papper, kartong eller papp)

• Varorna i detta kapitel utgör varuslagen papper, kartong samt varor av papper och kartong av skogsindustriprodukterna.

Omvandlingen från Kombinerade nomenklaturen till varuslagen i Naturresursinstitutets statistik över skogsindustrins utrikeshandel presenteras i detalj i slutet av statistikpublikationssidan.

Samanvändbarhet – statistik på årsbasis och för kortare perioder

Tullens slutliga statistik över utrikeshandeln är direkt jämförbar med Naturresursinstitutets årsstatistik över skogsindustrins utrikeshandel, om man använder sig av omvandlingsnyckeln. Båda statistikuppställningarna innehåller de slutliga uppgifterna för det aktuella året.

Uppgifterna i Naturresursinstitutets månadsstatistik över utrikeshandeln är preliminära och de preciseras inte i efterhand. Därför skiljer de sig från Tullens månadsuppgifter som publiceras senare.

Frekvens för uppgiftsinsamling

Månatlig.

Metod för uppgiftsinsamling

Utrikeshandelsstatistiken beskriver varuhandeln mellan Finland och andra länder. Tullen är den statistikmyndighet till vilken företag som bedriver utrikeshandel ska lämna uppgifter om sin verksamhet. Tullen sammanställer uppgifterna och upprättar en nationell utrikeshandelsstatistik som innefattar alla varukategorier. Naturresursinstitutet sammanställer statistiken över skogsindustrins utrikeshandel utifrån Tullens databas ULJAS, i vilken Finlands utrikeshandel statistikförs i enlighet med Kombinerade nomenklaturen (uljas.tulli.fi). En närmare presentation av Kombinerade nomenklaturen finns på Tullens statistiktjänsters webbplats.