Dokumentation för statistiken skogen som investeringsobjekt

Allmän beskrivning

I statistiken presenteras avkastningen från virkesproduktionen i privata skogar per avkastningskomponent och område sedan 1990. Beräkningarna möjliggör årsvisa jämförelser av avkastningen per komponent i olika delar av landet. Kapitalvärdet (trädbeståndets rotprisvärde) har beräknats utifrån de genomsnittliga priserna vid försäljning på rot för respektive kalenderår.

Klassificeringar

Uppgifterna har klassificerats områdesvis. Område avser Finlands skogscentrals 13 skogscentralsområden och landskapet Åland under perioden 1990–2014. Från och med 2015 används områdesindelning enligt 19 landskap.

Sektorstäckning

Statistiken framställs av statistikuppställningar vars täckning är över 90 procent.

Statistiska begrepp och definitioner

Privata skogar inbegriper egentliga enskilda skogar som ägs av fysiska personer, dödsbon och sammanslutningar, samt samfällda skogar som ägs av kommuner, församlingar, stiftelser o.d. organisationer samt övriga företag än de som verksamma inom skogsindustriproduktion. I privata skogar ingår fram till 2008 endast de statliga skogar som inte förvaltades av Forststyrelsen.

Rotpriser är det pris som betalas till enskilda skogsägare vid rotförsäljning (€/m³).

Rotprisvärdet har beräknats genom att multiplicera virkesförråden för varje virkessortiment med respektive rotpriser.

Avkastning på skogsinvestering är ett avkastningsindex som anger den årliga avkastningen på kapitalet i procent. Den beräknas genom att man tar den naturliga logaritmen av kvoten av de erhållna inkomsterna, driftskostnaderna, förändringarna i egendomens värde och kapitalet. Den nominella avkastningen har beräknats enligt priserna för respektive år. Den reella avkastningen anges med omräknade priser enligt levnadskostnadsindex till penningvärdet för det sista året i tidsserien.

Område avser landskapen (fr.o.m. 2012) respektive Finlands skogscentrals 13 skogscentralsområden och landskapet Åland (1990–2011).

Avkastningskomponenter

Inkomst från virkesförsäljning anger hur penningintäkterna från virkesförsäljning i privata skogar och värdet på stamvirke för husbehov påverkar avkastningen.

Kostnaderna för virkesproduktion baserar sig på de statistikförda kostnaderna för skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten i enskilda skogar samt huvudsakligen uppskattade administrativa kostnader o.d. Denna avkastningskomponent är alltid negativ.

Statliga stöd beskriver effekten av de stöd som betalats till enskilda skogsägare för skogsvårds- och skogsförbättringsinvesteringar på avkastningen.

Trädbeståndets nettotillväxt beskriver hur skogsegendomens värdeförändringar som orsakas av ändringar i beståndets volym och virkessammansättning påverkar avkastningen. Komponenten avspeglar inte ändringar i rotpriserna under året, utan utvecklingen av virkesvolymerna. Om värdet på det avverkade beståndet är större än värdet på beståndstillväxten är avkastningskomponenten negativ.

Förändring av rotpriserna beskriver hur förändringen av beståndets värde till följd av förändring av rotpriserna under beräkningsåret påverkar avkastningen. Komponenten kan variera betydligt från år till år och den kan också ha en betydande negativ effekt på den totala avkastningen.

Statistisk enhet

Som datakällor används följande statistik publicerad av Naturresursinstitutet:

Inkomst: Virkeshandeln av industrivirke, Avverkningsvolymen av marknadsvirke, Förbrukning av virke, Virkesuttag och virkesförrådets avgång

Utgift: Privatskogsbrukets rörelseresultat

Årlig förändring i trädbeståndets volym baserar sig på Naturresursinstitutets uppgifter om riksskogstaxeringarna, avverkningarna av industrivirke och enskilda skogsägares uttag av husbehovsvirke. Virkesvolymerna vid beräkning av rotprisvärdet baserar sig på virkesförrådets volymer per virkessortiment på skogsmark i virkesproduktion enligt riksskogstaxeringarna.

Statistisk population

Statistiken bygger på uppgifter från andra statistikuppställningar.

Måttenhet

Resultaten redovisas i procent.

Referensperiod

Kalenderår.

Referensområde

Fastlands-Finland per skogscentralsområde till och med 2011 och per landskap från och med 2012.

Tidstäckning

Uppgifter finns att få från och med 1990.

Distributionsfrekvens

Preliminära uppgifter och slutliga uppgifter årligen.

Basperiod

Statistiken är inte en indexstatistik.

Upprättandet av statistiken baserar sig på lagen om Naturresursinstitutet (561/2014), lagen om livsmedels- och naturresursstatistik (562/2014) och statistiklagen (280/2004).

Mer information: Statistiklagstiftning

Dataskydd är en grundläggande princip inom statistikverksamheten. Naturresursinstitutet har förbundit sig att iaktta dataskydd, och genom dataskyddet säkerställs att uppgifterna inlämnade av uppgiftslämnare behandlas konfidentiellt.

Mer information: Dataskydd – statistik

Naturresursinstitutet publicerar statistik på vardagar klockan 9.00 på sin webbplats. Uppgifterna är offentliga när de har uppdaterats på webbplatsen.

Tidsplan för offentliggörande

Tidpunkten för offentliggörande av statistik fastställs i samband med verksamhetsplaneringen på hösten. Statistikkalendariet för följande år delges användarna i slutet av året. Kalendariet innehåller också direkta länkar till redan offentliggjorda statistikresultat och statistikpublikationer.

Tillgång till tidsplanen för offentliggörande

Statistikkalendarium | Naturresursinstitutet

Kvalitetssäkring

Naturresursinstitutet framställer statistik i enlighet med Riktlinjerna för europeisk statistik (Code of Practice, CoP) och ramarna för kvalitetssäkring (Quality Assurance Framework, QAF) som utgår från riktlinjerna. Riktlinjerna gäller statistikmyndighetens oberoende och åligganden samt kvaliteten på processerna och de data som publiceras. Principerna överensstämmer med och kompletterar principer för officiell statistik som tagits fram av FN:s statistikkommission. Likaså överensstämmer kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik med Riktlinjerna för europeisk statistik. Principerna överensstämmer också med principerna för den europeiska modellen för kvalitetsutmärkelse (EFQM).

Genomlysning av statistiken utfördes våren 2020.

Kvalitetsbedömning

Kvaliteten på statistiken är lika med kvaliteten på de underliggande statistikuppställningarna.

Användarnas behov

Statistiken används bland annat som nyckeltal för statsbudgeten, indikator för Finlands nationella skogsstrategi, vid utarbetande och uppföljning av det nationella skogsprogrammet och de regionala skogsprogrammen samt som beslutsunderlag för skogsinvesteringar i bland annat finansinstitut.

Andelen nöjda användare

Användarrespons samlas in särskilt i samband med reformen av statistikuppställningarna. Användare lämnar också respons genom direkt kontakt. I samband med uppdateringen av Naturresursinstitutets statistikprogram gjorde vi dessutom en kartläggning av statistikanvändarnas önskemål inför utvecklingen av statistikuppställningarna under hösten 2021 och början av 2022. Den mottagna responsen följs upp och beaktas vid utvecklingen av statistiken.

Övergripande noggrannhet och tillförlitlighet

Exaktheten och riktigheten av de data som använts behandlas i kvalitetsbeskrivningarna på deras webbplatser.

Skogsegendomens värde anges som rotprisvärde, som är ett förenklat och grovt sätt att fastställa värdet på skogstillgångarna. År 2020 var rotprisvärdet i privatskogar i Fastlandsfinland (3 510 €/ha skogsmark i virkesproduktion och tvinmark) 30 procent högre än medelvärdet för handelspriserna på för fastigheter på mer än 2 hektar enligt Lantmäteriverkets statistik (2 692 €/ha). I landskapen avvek rotprisvärdena per hektar från handelspriserna med -21 % (Egentliga Finland) … +30 % (Norra Österbotten). De skogsfastigheter som bjuds till salu har i regel ett glesare trädbestånd än de omgivande skogarna i genomsnitt.

Formlerna för beräkning av avkastningskomponenterna är inte exakta och därför avviker den totala avkastningen som beräknas utifrån delkomponenterna från den totala avkastning som beräknas direkt. Åren 2012–2020 var avvikelsen -0,04 ... 0,00 procentenheter i Fastlandsfinland, och variationsintervallet i resultaten enligt landskap var -0,12 ... +0,15 procentenheter.

De erhållna uppgifterna jämförs alltid med värden från tidigare år för att på så sätt förhindra inlämnande av felaktiga uppgifter.

Urvalsfel

Inga data samlas in för statistiken.

Aktualitet

Preliminära uppgifter publiceras i mars efter datainsamlingsåret och de slutliga uppgifterna publiceras i september-oktober. Tidpunkterna beror på publiceringstiderna för de underliggande statistikuppställningarna.

Punktlighet

Statistiken har i regel publicerats vid den meddelade tidpunkten för offentliggörande. Publiceringen har skjutits upp om någon av de underliggande statistikuppställningarna har försenats.

Jämförbarhet – geografisk

Statistikuppställningarna är geografiskt jämförbara.

Jämförbarhet – över tid

I statistiken om skogen som investeringsobjekt har avkastningen beräknats på samma sätt för varje område och varje år. På grund av justeringar i virkesförrådet är avkastningsuppgifterna för 1990–2003 inte jämförbara med uppgifter som publicerats före 24.11.2021.

Vissa avkastningsuppgifter i databasen har korrigerats 24.11.2021. Skogscentralernas avkastning har ändrats 1990–2003. I den 8:e riksskogstaxeringen (RST8) var andelen timmer större än i den 9:e riksskogstaxeringen (RST9). Skillnaden berodde på olika förfaranden vid aptering av timmer och massaved. Det ledde till att avkastningen på skogsinvesteringen minskade i hela landet, särskilt under 1994–2000, eftersom utvecklingen av skogsegendomens beräknade värde enligt virkesförrådet och rotpriserna minskade mellan riksskogstaxeringarna. I de nya beräkningarna interpoleras virkesförrådet för RST9 direkt utifrån utgångsläget år 1983. Tidsserien i statistikdatabasen börjar 1990.

Samanvändbarhet – mellan statistikområden

Någon motsvarande statistik framställs inte.

Samanvändbarhet – intern

Statistiken är samanvändbar. Den är den enda regelbundna statistiksammanställningen över avkastningen inom virkesproduktionen. 

Källdata

Som datakällor används följande statistik publicerad av Naturresursinstitutet:

Inkomst: Virkeshandeln av industrivirke, Avverkningsvolymen av marknadsvirke, Förbrukning av virke, Virkesuttag och virkesförrådets avgång

Utgift: Privatskogsbrukets rörelseresultat

Årlig förändring i trädbeståndets volym baserar sig på Naturresursinstitutets uppgifter om riksskogstaxeringarna, avverkningarna av industrivirke och enskilda skogsägares uttag av husbehovsvirke. Virkesvolymerna vid beräkning av rotprisvärdet baserar sig på virkesförrådets volymer per virkessortiment på skogsmark i virkesproduktion enligt riksskogstaxeringarna.

Frekvens för uppgiftsinsamling

Ingen uppgiftsinsamling.

Datavalidering

Resultaten jämförs med resultaten för tidigare år.

Behandling av uppgifter

Avkastning på skogsinvestering är ett avkastningsindex som beräknas per avkastningskomponent genom att ta den naturliga logaritmen av kvoten av komponenterna och kapitalet. Kapitalet beräknas genom att multiplicera virkesförråden för varje sortiment med respektive rotpriser.

Rotprisvärdet som används vid beräkning av hela investeringsavkastningen och av komponenten Förändring av rotpriserna baserar sig på uppgifterna om virkesförrådet och rotpriserna från föregående år. Divisorn vid beräkningen av komponenterna Trädbeståndets nettotillväxt och Inkomst från virkesförsäljning är rotprisvärdet beräknat utifrån virkesförrådet föregående år och rotpriserna för beräkningsåret. Divisorn vid beräkningen av komponenterna Kostnaderna för virkesproduktion och Statliga stöd är rotprisvärdet beräknat utifrån virkesförrådet och rotpriserna för beräkningsåret.

Avkastningsberäkningen presenteras i en publikation av Markku Penttinen och Andrei Lausti (Penttinen, M. & Lausti, A. 2004. The competitiveness and return components of NIPF ownership in Finland. The Finnish Journal of Business Economics 53(2): 135, 143–156). 

Avkastningen har beräknats för nominella och reella penningvärden. Penningvärdet har omräknats enligt levnadskostnadsindex (1951=100).

Beräkningen av virkesförrådet per år bygger på virkesförrådet per sortiment på skogsmark i virkesproduktion enligt riksskogstaxeringarna, och avverkningsuttaget bygger på avverkningsvolymen av marknadsvirke och enskilda skogsägares uttag av husbehovsvirke. Beräkningarna per skogscentral (1990–2011) bygger på uppgifter om det totala virkesförrådet 1983 enligt RST7, justerade med koefficienter framtagna utifrån RST9 (sortimentsandelar, andelen skogsmark i virkesproduktion och andra än skogsindustriföretagens virkesförråd). Interpoleringen från RST9 har gjorts direkt till RST11.

Från och med RST10 publiceras uppgifterna som medelvärden för fem mätår. I beräkningarna per landskap 2012–2016 har virkesförråden mellan riksskogstaxeringarna tagits fram genom att interpolera värdena mellan de mittersta åren av mätperioderna (t.ex. RST11–RST12, åren 2011–2015), och extrapolera värdena för senare år med koefficienter som erhållits genom interpoleringen. Tills följande RST på fem år är klar förskjuts det mittersta året då RST uppdateras årligen och interpolationskoefficienterna ändras. Från och med 2017 används årligen publicerade RST-data som uppgifterom det mittersta året av taxeringsperioden på fem år. Tillväxten beräknas utifrån den genomsnittliga tillväxten per virkessortiment under de fem föregående åren. För de tre sista åren i tidsserien anges preliminära uppgifter.

Avverkningsvolymerna omfattar avverkningen av marknadsvirke till industrin och för export, virkesuttaget för fraktsågning samt brännved för småhus. Enligt uppskattning uppfyller 30 procent av brännveden massavedsdimensionerna.

Inkomsten från virkesproduktionen har beräknats genom att multiplicera avverkningsvolymerna per sortiment med respektive årsmedelvärden för rotpriserna enligt område. De totala virkesproduktionskostnaderna för virkesproduktionen bygger på statistiken Privatskogsbrukets rörelseresultat.