Kvalitetsbeskrivning av statistik om totalförbrukning av virke

Producent: Naturresursinstitutet från 1.1.2015. Skogsforskningsinstitutet (Metla) har tidigare svarat för upprättandet av statistiken.

Grund för upprättandet av statistiken: Upprättandet av statistiken baserar sig på lagen om Naturresursinstitutet (561/2014), lagen om livsmedels- och naturresursstatistik (562/2014) och statistiklagen (280/2004).

Statistikens finansieringsgrund: Upprättandet av statistiken finansieras från Naturresursinstitutets medel.

1. Statistiskuppgifternas relevans

1.1. Uppgiftsinnehåll och användningsändamål

Statistiken omfattar den totala årliga förbrukningen av virke i Finland. Den omfattar den råvirke och skogsindustrins biprodukter och träavfall som skogsindustrin använder som råvara för produktion av skogsindustriprodukter samt den brännved och de fasta träbränslen som gått till energiproduktion i småhus och i värme- och kraftverken. Uppgifterna presenteras om de totala virkesmängderna för både råvirke och skogsindustrins biprodukter och träavfall per landskap (ända till 2014 per Finlands skogscentrals verksamhetsområden). Informationen används i uppföljningen av den totala virkesanvändningen.

Naturresursinstitutets statistikportal innehåller egna sidor för:

  • Skogsindustrins virkesförbrukning
  • Energianvändningen av trä
  • Förbrukning av trädbränsle i småhus
  • Sågverksinventeringen av små sågverken

Här kan man hämta mer detaljerade uppgifter om trävolymerna som förbrukats för dessa ändamål samt principerna för sammanställningen av statistiken.

1.2. Begrepp och klassificering

Råvirke är skogsavverkad, industriellt obearbetad stamved som antingen är inhemskt eller importerat. Råvirkesslagen (virkessortimenten) indelas på basis av mått- och kvalitetskraven som ställs på trävaran i timmer och massaved. Som massaved räknas också småstockar som inte uppfyller mått- och kvalitetskraven på timmer. Därutöver använder skogsindustrin importerat flis som klassificeras som råvirke. Importerat flis kan även innefatta utländskt avfallsvirke (till exempel flis och spån från sågindustrin) som dock används för första gången i Finland.

Sågflis och -spån (såg- och kutterspån) som används i skogsindustrin är en träbiprodukt som uppstår inom trävaruindustrin och som används i framställningen av trämassor, spån- och träfiberskivor samt träpellets. Sågflisens och spånens ursprung kan inte statistikföras separat, och därför klassificeras de som inhemskt virke. Sågflis och spån (andragångsförbrukning av virke) räknas inte ihop med råvirke (förstagångsförbrukning av virke) i statistiken. Vid en andra användning av virke utnyttjas råvirket på nytt, och dessa volymer har redan tidigare ingått i siffrorna för råvirkesförbrukningen.

Träet för energianvändningen består av brännved för småhus (rå- och avfallsvirke) samt fasta träbränslen som använts av värme- och kraftverk (skogsflis, skogsindustrin biprodukts- och avfallsvirke samt andra fasta träbränslen). Råvirket i energianvändningen omfattar brännved för småhus samt skogsflis som framställts av stamved (kvistad slana, okvistat klent virke, massaved, grov stamved) och används vid värme- och kraftverk. Skogsindustrins biprodukter och avfallsträ som används i energiproduktionen innefattar också skogsavfallsvirke (hyggesrester och stubbar) samt träpellets och -briketter och återvinningsträ. Från 2015 energianvändningen av trä innehåller i denna statistiken också det trädet som använts til produktionen av träbaserade flytande bränslen

Användningen av råvirke/stamved presenteras i kubikmeter fast mått på bark. Volymerna av skogsindustrins biprodukter och avfallsträ statistikförs som fast mått på eller under bark enligt användningsanmälningarna.

1.3. Undersökningsobjekt och uppgiftslämnar

Uppgifterna om virkesförbrukningen inom skogsindustrin bygger i huvudsak på material som Skogsindustrin rf samlar in från sina medlemsföretag. Uppgifterna från de övriga skogsindustriföretagen samlar Naturresursinstitutet in direkt av dessa aktörer. Statistiken omfattar totalt cirka 160 företag eller deras verksamhetsställen. Uppgifterna insamlas kalenderårsvis. De virkesvolymer som små sågverk förbrukar har utreds i separata sampelundersökningar. Den senaste gällande 2008–2010 genomfördes vid Skogsforskningsinstitutet.

Uppgifterna om de fasta träbränslen som värme- och kraftverken använder efterfrågas varje år huvudsakligen av dessa aktörer. Totalt innehåller statistiken uppgifter om 1 300–1 400 anläggningar. Förbrukningen av brännved i småhus utreds i separata sampelundersökningar. Den senaste utredningen om brännvedförbrukningen i småhus gäller uppvärmningsperioden 2016/2017. Före detta har man använts uppgifter som baserar på undersökningar om uppvärmingsperioder 1992/1993, 2000/2001 och 2007/2008. Uppgifter som samlats in med hjälp av separata undersökningar finns oförändrade kvar i statistiken fram till följande undersökning.

1.4. Beaktande av användarperspektivet

Från statistikanvändarna insamlas respons i samband med möten gällande statistikproduktionen, skriftliga förfrågningar om kommentarer samt kundnöjdhetsenkäter. Respons mottas också i direkta kontakttaganden. Den mottagna responsen följs upp och beaktas vid utvecklingen av statistiken.

2. Uppgifternas exakthet och tillförlitlighet

2.1 Undersökningsmetod

Uppgifterna från Skogindustrin rf:s medlemsföretag sammanställs enligt landskap och verksamhetsområde och sänds av Skogindustrin rf. Uppgifterna från de övriga skogsindustriföretagen samlar Naturresursinstitutet in direkt från dessa aktörer. Uppgifterna om de fasta träbaserade bränslen som värme- och kraftverken använder efterfrågas varje år huvudsakligen av dessa aktörer.

2.2 Faktorer som påverkar statistikens tillförlitlighet.

Uppgifterna finns tillgängliga i de särskilda kvalitetsbeskrivningarna om:

  • Skogsindustrins virkesförbrukning
  • Energianvändningen av trä
  • Förbrukning av trädbränsle i småhus
  • Sågverksinventeringen av små sågverken

2.3. Förfarande för rättelse av fel

Man försöker så snart som möjligt korrigera fel som upptäckts i statistiken, och de korrigerade uppgifterna publiceras på webbplatsen för statistiken.

3. Uppgifternas aktualitet och punklighet

Uppgifterna som gäller statistikåret (ett kalenderår) insamlas alltid i början av följande år och publiceras i början av samma år vid den tidpunkt som uppges i Naturresursinstitutets statistikkalendarium.

4. Statistiskens enhetlighet och jämförbarhet

Uppgifterna finns tillgängliga i de särskilda kvalitetsbeskrivningarna om:

  • Skogsindustrins virkesförbrukning
  • Energianvändningen av trä
  • Förbrukning av trädbränsle i småhus
  • Sågverksinventeringen av små sågverken

De tidigaste tidsserier från och med 1860-talet som visas i statistiktabellerna bygger på Heikki J. Kunnas verk Metsätaloustuotanto Suomessa 1860–1965 (Kasvututkimuksia IV, Suomen Pankki, 1973, enbart på finska) och de utredningar som Metla har gjort om temat. Metla har även gjort riksomfattande undersökningar om virkesförbrukning sedan 1927. Metla har publicerat en årlig statistik över virkesförbrukning sedan början av 1960-talet i serien Folia Forestalia och på 1990-talet i serien Metsätilastotiedote.

Statistiken omfattar uppgifter om förbrukningen av träpellets och råmaterial som använts vid tillverkning av träpellets. Överlappningar kan inte tas bort på ett tillförlitligt sätt eftersom tillverkningen respektive förbrukningen av träpellets sker på olika ställen. Uppgifterna om tillverkningen innefattar även pellets som har gått på export medan uppgifterna om förbrukningen innefattar importen från andra länder. Överlappningarna har dock en relativt liten inverkan på statistiken. Träpellets tillverkas av biprodukter från skogsindustrin och har utgjort endast några procent av den totala förbrukningen av biprodukter och fasta trädbränslen.

Om en viss variabel i statistiken är markerad med kolon (..), har det inte funnits något att rapportera för variabeln. Detta markeringssätt har också använts för sekretessbelagda uppgifter, uppgifter som inte kan presenteras på ett logiskt sätt och otillgängliga uppgifter.

5. Uppgifternas tillgänglighet och tydlighet

Statistiken produceras varje år vid den tidpunkt som anges i publiceringskalendern. Uppgifterna finns också tillgängliga i Naturresursinstitutets statistikdatabas.