Hoppa till huvudinnehållet

Patrull bestående av polis och jakt- och fiskeövervakare i östra Finland

Teman - VargLIFE

Vildmarkspatrullen jobbade i östra Finland fram till slutet av 2024. Patrullen som bestod av polis och jakt- och fiskeövervakare stödde lokalinvånarna i problemsituationer relaterade till stora rovdjur och synliggjorde jakt- och fiskeövervakningen.  

Vargen förökar sig effektivt, men trots det växer vargstammen långsamt. Att stammen växer långsamt beror inte bara på naturliga dödsfall, trafikolyckor och laglig jakt. Forskning visar att en anledning till att vargstammen växer långsamt är olagligt dödande. De som misstänks för brotten åker sällan fast. (Pohja-Mykrä & Kurki, 2013)

En anledning till att varg dödas olagligt är troligen frustration över myndigheternas förmåga att sköta de konflikter som orsakas av vargar och andra stora rovdjur. Det är till exempel polisens uppgift att driva bort eller avliva ett stort rovdjur som orsakar fara. Viltcentralen, å sin sida, tar itu med individer som orsakar skador genom att bevilja tillstånd för att driva bort djuren och/eller dispens.

Målet: 

Förebygga, avslöja och bekämpa jaktbrott, i synnerhet olaglig jakt på stora rovdjur, och ge rådgivning och stöd till medborgarna för att minska eller få slut på problemsituationer relaterade till stora rovdjur.

Åtgärder:

  • Patrullen av polis och jakt- och fiskeövervakare gav rådgivning och stöd till medborgare, djurgårdsägare, markägare och personer som rör sig i naturen om att lösa eller minska problemsituationer relaterade till stora rovdjur.
  • Patrullen utförde mångsidig allmän övervakning i glesbebyggda områden och riktad myndighetsövervakning till exempel där stora rovdjur tidigare har dödats olagligt.


 

Vanhempi konstaapeli, rikosrylikomisario, erävalvontapäällikkö ja erätarkastaja metsässä.
F.d. chefen för jakt- och fiskeövervakningen Juha Ahonen, kriminalinspektör Harri-Pekka Pohjolainen, jakt- och fiskeövervakare Tobias Peura och överkonstapel Kimmo Örn. © VargLIFE

Resultat

Lokalinvånarna fick hjälp bland annat när det gäller stora rovdjur som besöker gården

Patrullen handledde medborgarna och gav råd om utmaningar relaterade till stora rovdjur och granskade till exempel objekt där en björn har gjort skada på en biodling. Medan det fanns snö utredde patrullen till exempel anledningar till att vargar besökte gårdar och hur situationen ska lösas. Ibland handlade det om att avlägsna föda (till exempel avfall eller efterbörd av husdjur) som vargarna lockades av i närheten av gården, ibland övervakade patrullens polis bortdrivning eller avlivning som utfördes i form av storviltsassistans. Enligt den respons som kom in var medborgarna nöjda med patrullens hjälp.

Den ökade övervakningen ökade risken för att åka fast för jaktbrott

Tyngdpunkten för patrullens allmänna övervakning var övervakning av innehav av skjutvapen, jaktmetoder som används vid jakt och huruvida jakt utförs lagligt. Dessutom övervakade patrullen huruvida vapen transporterades korrekt i fordon.

Den riktade övervakningen utfördes planmässigt och baserat på information i områden där man visste att varg rörde sig och där jaktbrott tidigare observerats. En tipstelefon startades för patrullen, och via den kontaktades patrullen många gånger om störningar som utförts mot varg eller olagligt dödande av varg. Med hjälp av övervakningen ökade sannolikheten att åka fast och brott förebyggdes. Under projektet uppstod åtminstone två nya vargrevir i områden där patrullen utförde omfattande övervakning.

Patrullen tog itu med olagliga åtlar

I samband med den allmänna övervakningen övervakade patrullen lagliga och olagliga åtelplatser som de var medvetna om, där stora rovdjur och andra vilda djur matades. Patrullen upptäckte att framför allt olaglig åtelmatning lockade stora rovdjur i närheten av bebyggelse, vilket i sin tur gav upphov till problem. När projektet framskred upptäcktes att övervakningsåtgärderna minskade antalet olagliga åtlar i synnerhet i Norra Karelen.

Samarbetet mellan myndigheter för jakt- och fiskeövervakning utvecklades

Samarbete mellan övervakningsmyndigheterna, det vill säga polisen, Forststyrelsen, gränsbevakningsväsendet och tullen, gör jakt- och fiskeövervakningen effektivare. Samarbete mellan myndigheterna utvecklades inom avslöjande och bekämpande av jaktbrott relaterade till stora rovdjur.

 

Poliisi ja riistakeskuksen suunnittelija tilavierailulla.
En polis och en expert från Finlands viltcentralen besöker gården. © VargLIFE

Siffror om patrullens arbete

  • Granskade jakt- och vapentillstånd i samband med övervakningen 1 073 stycken
  • Brottsanmälan (jaktbrott) 25 stycken
  • Brottsanmälan (andra brott) 23 stycken
  • Bötesförfarande (jaktbrott) 22 stycken
  • Bötesförfarande (andra brott) 34 stycken
  • Fiskeriövervakning 228 stycken
  • Insamlade DNA-prov av varg 49 stycken
  • Observationer som registrerats i Tassu 74 stycken

Utredningen av jaktbrott förbättrades

Inom projektet utvecklades också myndigheternas kompetens. Expertisen när det gäller att utreda jaktbrott hade försämrats på polisinrättningarna. Om polisens brottsutredare inte genom utbildning, erfarenhet eller intresse är bekant med bestämmelserna i jaktlagen och jaktförordningen kan hen uppleva att det är svårt att bedöma om någon händelse till exempel överskrider tröskeln för misstanke om jaktbrott. De utmaningar som polisen ställs inför under utredningarna har bidragit till att en del medborgare anser att jaktbrott inte utreds aktivt.

Inom projektet togs en landsomfattande fortbildning fram om utredning av djurskydds- och jaktbrott. Under 2023 och 2024 deltog ungefär 80 personer inom polisen, gränsbevakningsväsendet och tullen samt åklagare, tingsdomare och övervakningsveterinärer i utbildningen. Polisinrättningen i Östra Finland stärkte sin brottsutredning genom rekrytering med fokus på djurskydds- och jaktbrott.