Justitieombudsmannens avgörande: VargLIFE-patrullen agerade i enlighet med lagarna och sina befogenheter – vad var det fråga om i klagomålet?
Fredagen den 8 oktober 2021 konstaterade justitieombudsmannen i sitt avgörande (oikeusasiamies.fi, på finska) att VargLIFE-patrullen inte hade brutit mot lagen eller överskridit sina befogenheter. I februari 2021 lämnade en riksdagsledamot ett klagomål till riksdagens justitieombudsman om en patrull med en polis och en jakt- och fiskeövervakare och om patrullens ena chef. Justitieombudsmannen fattade sitt beslut efter att ha satt sig in i klagomålet och hört parterna i VargLIFE-patrullen, dvs. Polisinrättningen i Östra Finland och Forststyrelsen.
Vad handlade klagomålet om, och vad grundade sig justitieombudsmannens avgörande på?
Påstående 1 i klagomålet: Platsgenomsökning
Justitieombudsmannens sammanfattning om påståendet i klagomålet: ”Enligt klagomålet har vargpatrullen utfört platsgenomsökningar av de fordon som kontrollerades och därmed medvetet brutit mot bestämmelserna i tvångsmedelslagen.”
En platsgenomsökning enligt tvångsmedelslagen har utförts endast en gång under den tid patrullen varit verksam. Platsgenomsökningen riktades till ett fordon, och det var fråga om ett misstänkt brott. Brottet har ännu inte behandlats i domstol, därför är informationen om misstanken i princip sekretessbelagd. Justitieombudsmannen misstänker inte att villkoren för platsgenomsökning inte skulle ha uppfyllts i fallet.
Det finns en hel del oklarheter och felaktig information bland medborgarna om platsgenomsökningar och myndigheternas befogenheter. Justitieombudsmannen påminner om att varje innehavare av ett skjutvapentillstånd enligt bestämmelserna är förpliktad att uppvisa handlingar, skjutvapen, vapendelar, patroner och särskilt farliga projektiler till myndighetsrepresentanter som utför brottsbekämpning.
Enligt platsgenomsökningar agerar VargLIFE-patrullen som vilken myndighetspatrull som helst.
Påstående 2 i klagomålet: Störning av laglig jakt och patrullmedlemmarnas beteende
Justitieombudsmannens sammanfattning om påståendet i klagomålet: ”I klagomålet påstås att patrullen stört laglig jakt medan jakten pågått och att patrullen betett sig ohövligt och varit kommenderande och aggressiv vid övervakningen. Dessutom har man kritiserat övervakningens intensitet och att enskilda personer blivit föremål för kontroll upprepade gånger.”
Patrullen har tydliga anvisningar och principer för genomförandet av övervakningen. Om personen som ska kontrolleras uppger att jakt pågår, genomför patrullen inte kontrollen vid tidpunkten i fråga. Därför har flera jaktföreningar inte kontrollerats.
Om en patrull tidigare har verifierat en persons tillstånd, kontrolleras inte skjutvapentillstånden på nytt. När det gäller trafikövervakning och övervakning av rattfylleri iakttas ingen sådan begränsning, och en sådan begränsning iakttas inte heller av andra polispatruller.
Justitieombudsmannen konstaterar att det inte är möjligt för honom att i ett skriftligt klagomålsförfarande i detalj reda ut alla påstådda händelser. Justitieombudsmannen konstaterar att klagomålet i många avseenden är ospecificerat och att föremålen för åtgärderna inte själv har klagat över myndighetens förfarande. Detta klagomål har alltså framförts av personer som själv uppger sig ha hört om det som hänt.
Justitieombudsmannen påminner om att patrullen inte är den enda myndigheten som övervakar i området. Också andra jakt- och fiskeövervakare, polisen och gränsbevakningsväsendet genomför övervakning i området. Justitieombudsmannen konstaterar att dubbel kontroll bör undvikas genom att samordna de olika myndigheternas verksamhet.
Justitieombudsmannen konstaterar att det av materialet inte framgår att medlemmarna i patrullen skulle ha agerat eller uppfört sig opassande.
Påstående 3 i klagomålet: Den ena patrullchefens, kriminalöverkommissariens, verksamhetssätt
I klagomålet begärdes att justitieombudsmannen undersöker om kriminalöverkommissarie Harri-Pekka Pohjolainen, som ansvarar för jakt- och fiskeärenden vid Polisinrättningen i Östra Finland, har gjort sig skyldig till försummelse av tjänsteåligganden då han trots kontakter inte har undersökt fallen.
Klagomål om patrullens verksamhet har inte inkommit till polisinrättningen, utan endast några skrivelser som kan klassas som respons från medborgare. Enligt styrkande dokumentation har Pohjolainen svarat på varje meddelande som sig bör.
Justitieombudsmannen anser att kriminalöverkommissarie Pohjolainen inte har överskridit sin prövningsrätt vid behandlingen av medborgarbreven eller på annat sätt förfarit på ett sätt som skulle leda till åtgärder. Pohjolainen har haft rätt att efter eget gottfinnande rätta uppgifter som han ansett vara felaktiga.
Allmänt om patrullens verksamhet och följande steg
Justitieombudsmannen sammanfattar: ”I vargpatrullens verksamhet handlar det om vanlig lagstadgad jakt- och fiskeövervakning samt om övervakning av jakt, innehav av och licens för skjutvapen och av annan tillsyn och annat utövande av befogenheter som föreskrivits för polisen och jakt- och fiskeövervakaren i lag.”
Patrullens verksamhet fortsätter oförändrad efter justitieombudsmannens avgörande.
Det är bra att en myndighet för laglighetskontroll har undersökt de påståenden som framförts och konstaterat att det inte förekommit några oegentligheter i myndigheternas verksamhet. Detta är särskilt viktigt både för rättssäkerheten för myndigheterna och för de medborgare som har varit föremål för kontroll.
Justitieombudsmannen konstaterar i sitt avgörande att de personer som är föremål för kontroller ska informeras om vilken bestämmelse skyldigheten att visa upp skjutvapen och tillstånd grundar sig på. Detta kommer i framtiden att bidra till att skingra ovissheten om vilken lagstiftning som utgör grunden för en enskild kontroll. Även i övrigt ska vid jakt- och fiskeövervakning polisens och jakt- och fiskeövervakarens skyldigheter att anmäla sina åtgärder beaktas på det sätt som föreskrivs i 7 § i 1 kap. i polislagen och i 5 § i lagen om Forststyrelsens jakt- och fiskeövervakning.
Avsikten är att alltid göra kontroller av licenser för vapeninnehav och jakt i terrängen i enlighet med principen om minsta olägenhet oberoende av situation, så att till exempel laglig jakt inte störs och även i övrigt så att den olägenhet som kontrollen medför är så liten som möjligt. Vid kontroller görs inte mer intrång i någons rättigheter och ingen orsakas större skada eller olägenhet än vad som är nödvändigt för att uppdraget ska kunna fullgöras. Denna princip gäller all polisverksamhet, inklusive VargLIFE-patrullen.
Senare under hösten kommer en redogörelse om lagstiftningen om vapeninnehav med tillhörande praktiskt tillsynsarbete att ges i en separat artikel.