Kilometervis med rovdjursstängsel, tusentals avföringspåsar och flera informationspaket – resultat av projektet VargLIFE i siffror

Sommaren står för dörren. DNA-proverna som samlades in under vintern blir för närvarande analyserade, och en färsk beståndsberäkning för varg publiceras snart. En ny betesperiod för husdjur har börjat. Projektet har redan kommit halvvägs. Men vad har vi åstadkommit?

Siffrorna har samlats in i slutet av mars 2023.

Mål: Med dna som isoleras ur vargspillning kan man identifiera vargar och få ny information om flocken och paren. Projektet utbildar frivilliga provinsamlare, sprider information om dna-inventering och har internationellt samarbete med forskare för att utveckla metoden.

Inventeringen omfattar redan mer än 90 procent av de kända vargreviren. Resultaten av DNA-proverna har publicerats i karttjänsten för webbplatsen luonnonvaratieto.luke.fi, och de har sammanställts i rapporter enligt revir (vintern 2020—2021, pdf, på finska; vintern 2021—2022, pdf, på finska).

Under projektet har samlats in nästan 4 500 DNA-prover. Under insamlingsperioden 2021–2022 var inventeringen omfattande: över 1 100 DNA-prover och cirka 170 frivilliga provinsamlare skickade in prover.  Under årens lopp har över 300 personer deltagit i utbildningar för frivilliga DNA-insamlare.

Vi har informerat medierna om stegen i och resultaten av DNA-provinsamlingen flera gånger om året, och journalisterna har varit mycket intresserade av ämnet. Vi har skrivit lättbegripliga texter (på finska), producerat en video och ordnat ett webbinarium för medborgare om DNA-spårning.

Det internationella forskarsamarbetet har intensifierats, och DNA-proverna har analyserats med forskare från Sverige och Norge.

(Texten fortsätter efter bilden.)

Mål: Modelleringsverktyget för beståndsförvaltning hjälper viltförvaltningen att förutse förändringar i vargstammen och bedöma konsekvenserna av åtgärder. Modellen kan till exempel visa hur variationer i älgstammen påverkar vargarna och tvärtom.

En basmodell av ett MSE-verktyg (Management Strategy Evaluation) som jämför olika åtgärder för beståndsförvaltning har lanserats. Intressentgrupperna har deltagit i planeringen av modellen. Du kan testa modellen genom att spela ”mångartsspelet”, på finska).

Vi har redan presenterat MSE-verktyget för över tusen aktörer som deltar i beståndsförvaltningen av älg, såsom jaktledare.

Utöver MSE-verktyget har vi förklarat modelleringens roll och betydelse för beståndsberäkning med hjälp av en video.

Mål: Myndighetsverktyget för jakt- och fiskeövervakning sammanställer en kartbild av var vargar rör sig och förutspår var risken för olagliga aktiviteter mot varg är störst.

Man håller på att provanvända en prototyp till det myndighetsverktyg som tagits fram för jakt- och fiskeövervakning. Verktyget samlar information från olika källor i en applikation. De första användarupplevelserna har varit mycket positiva.

(Texten fortsätter efter bilden.)

Mål: Projektet erbjuder djurhållande gårdar information och utrustning för att skydda tamdjuren mot stora rovdjur. Tre planerare vid viltcentralen besöker gårdar och ger råd. I projektet utarbetas nya metoder för att skydda både tamdjur och jakthundar.

Projektets planerare har kontaktat cirka 90 gårdsägare och besökt cirka 150 gårdar. Inom projektet har 40 gårdar fått material för rovdjursstängsel på sammanlagt 70 kilometer.

Inom projektet har gårdarna testat nya metoder för att skydda husdjur. Viltkameror har använts på 41 gårdar, gps-halsband på åtta gårdar och avskräckningsmedel mot rovdjur och lapptyg på 25 gårdar. Vi samlar in erfarenheter av nya skyddsmetoder fram till 2024.

Sommaren 2023 inleder vi testning av olika täckmaterial för att underlätta underhållet av rovdjursstängslen. Vi granskar fördelarna under flera betesperioder.

Vi har kartlagt lösningar för att minska skadorna på hundar med olika intressentgrupper. Det svåraste delmomentet i projektet har varit att hitta en effektiv lösning för att skydda hundar. Arbetet för att hitta en lösning pågår fortfarande, och samtidigt sprider projektet information om hur man kan förebygga att hundar skadas.

Mål: Projektet ser över utbildningsmaterialet för rovdjurskontaktpersonerna och har som mål att bredda nätverket av frivilliga.

Handboken för rovdjurskontaktpersoner publicerades 2021 (Booky).

En grundkurs för rovdjurskontaktpersoner på finska öppnades på nätet i februari 2022, och en grundkurs på svenska öppnades i slutet av 2022. I mars 2023 hade över 750 registrerade användare tagit del av kursmaterialet och över 450 personer hade genomgått kursen.

Mål: Revirsamarbetsgruppernas verksamhet i frågor som rör vargar utvecklas med hjälp av nya anvisningar och genom att främja dialogen på det lokala planet.

För revirsamarbetsgrupperna publicerades 2022 uppdaterade anvisningar som vägleder verksamheten (pdf).

Vi har ordnat en serie webbinarier och regionala diskussionsmöten för revirsamarbetsgrupperna om höstarna.

Medborgarna, medierna och riksdagen får tillförlitlig, aktuell och mångsidig information om vargen. Arbetets fortskridande beskrivs på projektets webbplats (www.susilife.fi), på Twitter, Instagram och Facebook samt i nyhetsbrev.

På många plattformar är vargdebatten polariserad. Frustration över beståndsförvaltningen av varg och politiken försvårar kommunikationen om temat. Därför har vi redan från början fäst vikt vid kommunikationsstilen och -principerna inom projektet. Kommunikationen är interaktiv och baserar sig på forskningsdata. Projektet satsar på öppen informationsförmedling, dialog och samarbete.

Personliga möten är det viktigaste kommunikationsverktyget inom projektet. Planerarna, vildmarkspatrullen och de övriga projektarbetarna träffar människor vid sidan av fältarbetet, diskuterar och sprider information efter behov.

Projektet har presenterats i evenemang som både projektarbetarna och intressentgrupperna ordnat. Det har ordnats sammanlagt cirka 150 evenemang.

Projektet har publicerat 29 mediemeddelanden och ordnat sex medieevenemang. Enligt uppskattningen har VargLIFE varit i nyheterna över 450 gånger.

Skolmaterial om de stora rovdjuren har publicerats på Luonnonvaratieto.luke.fi. Hela skolmaterialet som trycktes för projektet reserverades inom några veckor och skickades per post till skolor över hela Finland. Skolbesöken har nått cirka 1 300 skolbarn.

Projektet har ordnat årliga diskussionsmöten för både riksdagsledamöter och intressentgrupper.

Projektet deltog i Jakt- och fiskemässan i Riihimäki 2022. Dessutom har projektet deltagit i flera internationella seminarier och sammankomster. Projektet ordnade själv ett internationellt seminarium i Noux.

Utöver webbplatsen kan man följa projektet på Twitter (twitter.com), Instagram (@susilifehanke) och Facebook. Nyhetsbrevet Vargnytt sammanfattar de viktigaste nyheterna i ett e-postmeddelande några gånger om året.

(Texten fortsätter efter bilden.)

Vi har fastställt som projektets huvudsakliga mål 1) att minska de negativa effekterna av vargens närvaro, såsom rädsla, oro och skador på hundar eller husdjur, 2) att öka acceptansen för varg i samhället och 3) att ta fram verktyg för beståndsförvaltningen, till exempel att förhindra olagligt dödande av varg.

Ett av projektets huvudsakliga mål är att öka acceptansen för varg i samhället. Syftet är att förändra medborgarnas inställning till vargar. För att kunna mäta detta utförde vi genast i början av projektet en enkät som utredde hurdan inställning medborgarna har till de stora rovdjuren. Vi kommer att utföra samma enkät efter projektet. Dessutom följer och analyserar projektet nyheter i medierna och samlar in erfarenheter till exempel från djurbönder.

Inom projektet har vi inlett ett unikt samarbete mellan olika organisationer i Finland. Till exempel samarbetet mellan polisen och jakt- och fiskeövervakaren samt polisen och Naturresursinstitutet väcker intresse även i vårt grannland Sverige, och lokala myndigheter från Sverige har varit på en studieresa i Finland. Ett av de finländska särdragen är också lokala revirsamarbetsgrupper som utvecklar sin verksamhet inom ramen för projektet. I grupperna finns representanter för till exempel kommunen, jaktvårdsföreningen, jaktsällskapet, naturskyddsföreningen och områdets boskapsuppfödare samt från fall till fall även för byaföreningen, polisen, Forststyrelsen eller gränsbevakningen.

Vi förbereder oss redan för livet efter projektet. Är vi på rätt väg? Kommer vi att uppnå de uppställda målen? Vilka av projektets verksamhetsmodeller vill vi bevara i fortsättningen? Projektaktörerna funderar på dessa frågor. Vårt arbete kommer att fortsätta, i synnerhet med de olika intressentgrupperna, så att vi kan säkerställa samarbetet och kontakterna med de olika aktörerna även efter projektet.

Första bilden © Mari Tikkunen / Finlands viltcentral