Kommunikation

Information spelar en viktig roll när det gäller både den samhälleliga debatten och faktisk samlevnad tillsammans med vargen. Information om var man kan få hjälp och stöd och hur man själv kan skydda sina husdjur hjälper människor att klara sig på vargrevir.

Debatten om vargen är känsloladdad och fylld av olika påståenden om politik, forskning och vargen som djur. Mitt i informationsflödet kan det vara svårt att greppa vad som är sant och aktuellt.

Medborgarnas törst efter information om vargen är stor. Ungefär 70 procent av den vuxna befolkningen som bor söder om renskötselområdet berättar att de har läst en vargnyhet under de senaste åren. Det är inte konstigt, med tanke på att i medeltal 2 600 webbnyheter om vargen publiceras i Finland varje år. Det innebär minst ungefär 50 vargnyheter varje vecka!

Målet: 

Göra medborgarna mer delaktiga i skötseln och uppföljningen av vargfrågor, erbjuda personer som bor i vargområden information och stöd, främja en konstruktiv dialog med intressenter och göra forskningsbaserad information till en allt större del av den offentliga debatten.

Åtgärder:

• Information om hur projektet framskred och dess resultat spreds på webbplatsen, i sociala medier, i traditionella medier och på många andra sätt.
• Mediemonitorn som byggdes inom projektet följde upp och kategoriserade vargnyheter med hjälp av artificiell intelligens.
• Skolmaterial introducerade barn till de stora rovdjuren. Experter från viltcentralen och Finlands naturskyddsförbunds Nylandsdistrikt (FNF Nyland) besökte skolor runt om i Finland.
• Evenemang med vargtema arrangerades för journalister och riksdagsledamöter.
• Deltagarna på ett internationellt seminarium fick lyssna på lärdomar om samlevnad utomlands och de här tillämpades i praktiken tillsammans med finländska intressenter.
• FNF Nyland arrangerade två möten för allmänheten med vargtema i Västra Nyland.

Projektet blev känt i vargområden och samarbetade tillsammans med intressenter

De viktigaste intressenterna i projektet representerade en mångsidig grupp av invånare i vargområden och på landsbygden, djurgårdsägare, jägare och naturvårdare. Samarbete utfördes inom olika teman: gemensamma terrängutflykter på jakt efter DNA-prov, gemensamma patruller för övervakningsmyndigheterna, bya- och stugkvällar med vargtema, verkstäder, internationella seminarier eller möten på distans.

Experter deltog i olika lokala och regionala evenemang, blev intervjuade av journalister och svarade på många olika slags frågor som medborgarna hade.

Sociala mediekanaler fungerade inte bara som informationskanal utan även som en viktig metod för kundservice och interaktion. Medan projektet pågick kom det in många frågor som besvarades med hjälp av experter från flera organisationer. Svaren på de vanligaste frågorna publicerades på webbsidan.

Av den vuxna befolkningen söder om renskötselområdet kände 25 procent till projektet vid namn 2024 (Pellikka & Ala-Kurikka, 2024). En ännu större andel berättade att de hade läst nyheter eller på annat sätt hört om projektets teman. Projektet och arbetet med det var mer bekant för invånare i vargområden än personer som bodde annanstans.

Under skolbesök fick elever bekanta sig med de fyra stora rovdjuren i Finland

Skolmaterialet som presenterade björnen, lodjuret, vargen och järven bestod av en lärarguide, broschyrer, videor, diavisningar, affischer och uppgifter. Skolmaterialet finns fritt tillgängligt för alla på webben. Dessutom delades lärarguider och broschyrer för att identifiera spår ut till 283 läroanstalter. Baserat på responsen var lärarna nöjda med materialet och tackade i synnerhet för videorna och avsnitten som handlade om möten med stora rovdjur och att identifiera spår.

På skolbesöken som gjordes av FNF Nyland och planerare från viltcentralen fick eleverna lära sig om de stora rovdjurens liv, föda och kännetecken. Eleverna fick identifiera rovdjurens tassavtryck med hjälp av en spårmatta tryckt i naturlig skala.

VargLIFE gav journalister synpunkter och lösningar

Under Forststyrelsens ledning arrangerades nio medieevenemang inom projektet, både på distans och ansikte mot ansikte. En gång om året bjöds journalister in på en fältresa till vargrevir eller områden i närheten av ett revir.

Under 2019–2024 nämndes projektet vid namn i 944 nyhetsartiklar. Det innebär i medeltal tre nyhetsartiklar i veckan. Projektet nämndes inte alltid, även om nyheten handlade om projektets teman eller arbete. Därför har temana sannolikt fått större synlighet än vad antalet gånger som projektets namn förekommit i media antyder.

Enligt journalisterna som deltagit i evenemangen erbjöd projektet VargLIFE information, synpunkter, nya personer att intervjua, mötesplatser och konkreta lösningar.

Inom projektet byggdes också verktyg för mediemonitorering för att följa upp vargnyheter och granska innehållet i dem. Uppföljningsverktyget, den så kallade mediemonitorn, hjälpte till exempel till med att särskilja nyheter som handlade om vargen från nyheter där till exempel ordet ”varggrop” nämndes eller som handlade om unga scouter, vargungar. Mediemonitorn gjorde det lättare att följa upp hur och hur ofta vargen syns i nyheterna. Med hjälp av monitorn kunde man förstå att temana och tidpunkterna för samt antalet vargnyheter följer samma mönster varje år: Flest nyheter om vargen publiceras under vintermånaderna när det är snö.