”Vargen figurerar mest i nyheterna vintertid” och andra lärdomar från mediemonitorn

Vi har i våra sociala medier lagt ut månadsöversikter av aktuella nyheter om varg. Forskarna förklarar varför vi följer med mediebevakningen och vad vi har lärt oss av den.

Vargen har på 2010-talet fått mycket publicitet, i alltmer hätska toner. Stämningen är spänd, och vi ser tecken på ökande rovdjursrädsla. Vi vill hålla oss underrättade om vad som händer på mediefältet. Hurdana nyheter får stor synlighet? Finns det en rytm i nyhetsrapporteringen?

Att ha koll på medieklimatet är viktigt också för VargLIFE. Vi följer med projektets genomslag och granskar hur väl informationen om projektet syns i den offentliga debatten och påverkar den.

Vi har inga absoluta förhandspåståenden eller uppfattningar, som vi vill pröva mot nyhetsrapporteringen. Vi studerar mediefältet och lär oss av det. Mediemonitor ger oss massor av data som analysmaterial, och därför är vi öppna för forskningssamarbete.

Vi bevakar nyhetsmedier och opinionssajter men inte sociala medier. Vår samarbetspartner sammanställer ett nyhetsflöde utifrån mediesökningar på specificerade sökord.

I framtiden kommer mediemonitorn att självständigt och objektivt sortera vargnyheterna enligt tema, till exempel beståndsberäkningar eller vargangrepp. Det blir spännande att se hurdana nyheter artificiell intelligens anser höra till samma kategori. Tillsvidare är datamängden så liten att mediemonitorns algoritmer inte klarar av komplicerade analyser.

Vi vill utveckla mediemonitorn så att den kan ta fasta på ord som används i nyheterna och identifiera känslotillstånd, värderingar, attityder eller uppfattningar om varg. Mediemonitor plockar isär nyheten i segment och analyserar de ord och uttryck som förekommer i dem. Den tittar på ordens frekvens eller till exempel på bruket av adjektiv.

Om ett år kommer vi att ha både mycket mer material att arbeta med och ett mer avancerat analysverktyg.

Under ett år har mediemonitor plockat upp 5 500—6 000 nyheter, av vilka cirka 2 500 behandlar de vilda vargarna i Finland och samhällsdebatten kring dem. De övriga 3 000—3 500 nyheterna har innehållit bland annat namn på idrottsklubbar, scoutkårer och band, personers efternamn eller ortnamn.

Det första året har konkretiserat hur ofta ordet ”varg” förekommer i olika slags språkliga uttryck och med många olika symboliska och kulturella betydelser. Vargen förekommer som en fiktiv figur i filmer, böcker och sångtexter – och i medieinslag om dessa. Vargen figurerar i namnskatten samt i heraldik, metaforer och talesätt. ”Att ropa varg”, ”låta vargen vakta fåren”, ”hungrig som en varg”, ”kasta någon åt vargarna” ”ulv (varg) i fårakläder” osv.

En nyhet om en fiktiv Hollywoodfilm där huvudpersonen möter en blodtörstig eller alternativt en omedelbart tillgiven varg är inte relevant för vår forskning. Den är knappast tänkt att ge en bild av kreatörernas uppfattning om hurdan vargen är i verkligheten, eller bidra med ett fiktivt inlägg i debatten om vilda djur och skyddet eller beståndsvården av dem. Gränsdragningen är svårare då nyheten behandlar till exempel vargar på zoo.

Vi har formulerat regler för att ur nyhetsmassan sålla fram de nyheter som handlar om den vilda vargen som djur eller ur ett samhällsperspektiv. Tydligaste exempel på sådana nyheter är nyheter om beståndsberäkningar, vargangrepp, observationer av varg, vargjakt eller beståndsförvaltning för varg.

Under året har vi också fått bekräftelse på vår uppfattning att nyhetsrapporteringen om varg följer en tydlig årstidsväxling. Den finns i samtliga nyhetsmedier som skriver om vargen någorlunda frekvent. Vargnyheterna är mest frekventa vintertid då vargens spår är synliga i snön.

Bevakningen av träffarna i nyhetsflödet visar att samma eller nästan samma nyhet publiceras väldigt ofta i många medier samtidigt. Det beror delvis på att flera tidningar inom samma koncern har samma nyhetsutbud. Koncentrationen på mediefältet och den blixtsnabba nyhetsförmedlingen verkar ge till och med enskilda vargobservationer stor synlighet för stunden – även sådana observationer som senare visar sig vara felaktiga.