Kontaktinformation
Xavier Irz
Studie: Pris och inkomst är inte ett hinder för övergång till en miljövänlig och näringsriktig kost
Genom en relativt ändring av kosthållningen kan vi minska utsläppen av växthusgaser från livsmedelskonsumtion med upp till en tredjedel och samtidigt äta sundare och med mindre utgifter för livsmedel. De största hindren för att införliva en mer hållbar kosthållning i Finland är kulturella, inte ekonomiska. Därför bör man tänka mer på att maten är god och enkel att tillaga samt på kostvanor och kostens sociala betydelse.
I projektet Just Food studerade man egenskaperna hos en klimatvänlig och näringsriktig kost i Finland. Resultaten har nyligen publicerats i två referentgranskade artiklar1,2.
– En god nyhet är att det går att äta mat som är näringsrik och minskar klimatbelastningen till ett överkomligt pris. Det går relativt enkelt att skapa kost sådan kost genom att kombinera livsmedel som produceras inom det finska livsmedelssystemet. En sådan kosthållning följer i stort sett riktlinjerna i närings- och matrekommendationerna, med ett starkt fokus på växtbaserade livsmedel, säger specialforskare Merja Saarinen vid Naturresursinstitutet.
En minskning av klimatpåverkan med en tredjedel går att uppnå genom att följa flexibla och hälsosamma matvanor, inklusive konsumtion av animaliska produkter som mejeriprodukter.
– Enligt studien går det att till och med halvera kostens klimatpåverkan och bevara kostensnäringsmässiga kvalitet och ekonomiska tillgänglighet bibehålls, säger Merja Saarinen.
Kulturell acceptans spelar en viktig roll
Studien visade att den disponibla inkomsten och priset på maten inte är orsaker till att människor inte inför en kost som är näringsriktig och avsevärt minskar växthusgasutsläppen. Av större betydelse är den kulturella acceptansen för mat, och den bör få mer uppmärksamhet.
Kulturell acceptans anknyter till bland annat seder och bruk, traditioner, matens smak, hur lätt den är att tillaga, matvanor och sociala normer. Förutom näring är mat ett sätt att uttrycka sig, ett ställningstagande och för många även en förlängning av identiteten.
– En del konsumenter kan se det som en stor personlig uppoffring att övergång till en mer växtbaserad och miljövänlig kost, även om det skulle ge dem både hälsomässiga och ekonomiska fördelar. Kulturell acceptans är därför avgörande för att förstå hindren för att införa hållbara kostvanor, säger professor Xavier Irz vid Helsingfors universitet.
Koständringar kräver kunskap
Förutom värderingarna och uppfattningarna kring mat kan nivån på kunskaperna och färdigheterna göra det svårt för vissa grupper att ändra sina kostvanor.
– Koständringar måste stödjas, särskilt hos de befolkningsgrupper vars matvanor ligger längst ifrån hållbar och klimatvänlig kosthållning. Att öka konsumenternas kunskaper om livsmedel, göra dem bekanta med alternativa råvaror, återinföra gamla traditionella växtbaserade maträtter eller vänja dem vid nya innovativa livsmedel och öka matkunskapen spelar en viktig roll med tanke på att inlemma mer hållbar kost, säger forskningsprofessor Jyrki Niemi vid Naturresursinstitutet.
– Dessutom behövs det inom forskningen och på politisk nivå mer samarbete mellan näringsexperter och samhälls-, ekonomi- och miljöforskare för att utforma och genomföra effektiva åtgärder för att uppnå hållbara kostförändringar.
Studierna genomfördes under ledning av Naturresursinstitutet i samarbete med Institutet för hälsa och välfärd och Finlands miljöcentral. De ingår i projektet Just Food, som finansieras av Rådet för strategisk forskning vid Finlands Akademi. I projektet studeras hur omställningen till ett klimatsmart och hälsosamt matsystem kan genomföras på ett hållbart, acceptabelt och rättvist sätt.
Resultaten av studien har publicerats i serierna Public Health Nutrition och Current Developments in Nutrition.
1 Irz, X., Tapanainen, H., Saarinen, M., Salminen, J., Sares-Jäske, L., & Valsta, L. M. (2024). Reducing the carbon footprint of diets across socio-demographic groups in Finland: a mathematical optimisation study. Public Health Nutrition, 27(1), e98.
2 Irz, X., Sares-Jäske, L., Tapanainen, H., Niemi, J., Paalanen, L., Saarinen, M., & Valsta, L. M. (2024). Assessing the Cost of Nutritionally Adequate and Low-Climate Impact Diets in Finland. Current Developments in Nutrition, 102151.
Vad innebär kulturell acceptans för kost?
- Med kulturell acceptans menas att ett visst slags kost eller maträtter är förenliga med värderingarna, vanorna, smakpreferenserna och traditionerna i en kultur, ett samhälle eller en grupp. När vi talar om kulturell acceptans för kostvanor menar vi att kosten är förenlig med människornas vardagliga matvanor, festtraditioner och andra sociala seder och bruk.
- Som ett exempel på frågor kring kulturell acceptans kan nämnas ett traditionellt element i den finska matkulturen, nämligen korven. I Finland är korv populär särskilt under grillsäsongen och den används i många traditionella rätter. Om man av hållbarhets- och hälsoskäl föreslår att korv ska ersättas med till exempel växtbaserade alternativ, kan ändringen mötas av motstånd. Även om växtbaserade produkter kan ge miljöfördelar i form av mindre växthusgasutsläpp och de är hälsosammare alternativ, är det inte sagt att de tillfredsställer samma smakpreferenser eller lämpar sig för de traditionella grillmetoder och smakprofiler som många finländare uppskattar.
- Ovannämnda exempel illustrerar hur koständringars framgång inte bara beror på hur acceptabla de är ur närings- och miljösynpunkt, utan också på hur väl de stämmer överens med kulturella vanor och preferenser.
