Hoppa till huvudinnehållet

Vad åt vi i Finland 2023?

Nyheten 18.6.2024

Finländarna konsumerade i fjol i genomsnitt 133 kilo flytande mjölkprodukter, närmare 78 kilo kött, 86 kilo spannmål, 14 kilo fisk, mer än 11 kilo ägg, 65 kilo potatis, 52 kilo frukt och 57 kilo grönsaker. Första gången var konsumtionen av fjäderfäkött större än konsumtionen av griskött. Konsumtionen av havre var fortfarande stor, men minskade jämfört med året innan. Även fiskkonsumtionen var mindre än året innan. Uppgifterna framgår av Naturresursinstitutets preliminära uppgifter om näringsbalansen.  

Konsumtionen av dryckesmjölk minskade måttligt, med mindre än fyra procent, jämfört med året innan. I dryckesmjölken inräknas fettfri mjölk, lättmjölk, helmjölk och gårdsmjölk. Bland mjölktyperna är användningen av lättmjölk störst. Konsumtionen av lättmjölk minskade också mest, med cirka fyra procent. I fjol var användningen av mjölk i genomsnitt 87 liter per person. Lättmjölkens andel var 56 procent av konsumtionen av dryckesmjölk. 

"Enligt preliminära uppgifter uppgick konsumtionen av flytande mjölkprodukter i fjol till cirka 133 kilo per person. Trots att totalkonsumtionen av flytande mjölkprodukter minskade med cirka två procent, var i denna kategori konsumtionen av yoghurt och andra färskprodukter, såsom puddingar och kryddad kvarg, större än året innan", säger specialexpert Erja Mikkola på Naturresursinstitutet. 

I fjol var konsumtionen av ost cirka 26 kilo per person, en ökning på cirka en halv kilo jämfört med året innan. Användningen av smör var 3 kilo per person, nästan lika stor som året innan.

Konsumtionen av spannmål ökade, medan konsumtionen av råg och havre minskade jämfört med året innan

År 2023 var totalkonsumtionen av spannmål cirka 86 kilo per person, en ökning på cirka 0,9 kilo jämfört med året innan. Konsumtionen av vete förblev så gott som oförändrad och konsumtionen av råg och havre minskade något. Användningen av annan brödsäd, bland annat bovete, ökade jämfört med året innan. Finländarna konsumerade 48,9 kilo vete, 9,7 kilo havre, 13,0 kilo råg, 0,7 kilo korn och 7,9 kilo ris per person. 

"Enligt balansen var konsumtionen av havre fortfarande stor, trots att den har minskat sedan rekordåret 2020. De senaste åren var livsmedelsbruket av havre betydligt större än vad den hade varit för omkring fem år sedan. Företag har lanserat många nya produkter på marknaden, till exempel växtproteinprodukter där havre är en av råvarorna", säger Mikkola.

Konsumtionen av fjäderfäkött var större än konsumtionen av griskött

Totalkonsumtionen av kött var 77,8 kilo per person, inklusive vilt och innanmat. Nötkött, griskött, lammkött och fjäderfäkött stod för 75,4 kilo, resten bestod av ren- och hästkött och vilt. Konsumtionsmängderna för kött anges i näringsbalansen som uppslaktat, icke tillrett kött med ben. Totalkonsumtionen och konsumtionen av rött kött har minskat redan i flera år. I fjol skedde ingen nämnvärd förändring i totalkonsumtionen av kött. Enligt preliminära uppgifter minskade totalkonsumtionen av kött med 0,6 kilo, mindre än en procent, jämfört med 2022. 

I fjol var fjäderfäkött det kött som konsumerades mest, 29,9 kilo per person. Konsumtionen av fjäderfäkött ökade jämfört med året innan och var första gången större än konsumtionen av griskött. Ökningen i konsumtionen av fjäderfäkött har varit en långvarig trend. Den stannade tillfälligtvis av 2022, men fortsatte igen i fjol.

År 2023 var konsumtionen av nötkött 17,0 kilo per person, en minskning på cirka två procent jämfört med 2022. Konsumtionen av griskött var cirka 28,1 kilo, en minskning på cirka 3,5 procent. Konsumtionen av lammkött förblev oförändrad, en halv kilo per person. Finländarna åt cirka 0,2 kilo hästkött och 0,4 kilo renkött per person.

Bild: Pixabay

Mindre konsumtion av fisk, större konsumtion av ägg

Enligt preliminära uppgifter var totalkonsumtionen av fisk 14,1 kilo per person 2023. Konsumtionen av färsk fisk, djupfryst fisk och fiskkonserver minskade med totalt en kilo jämfört med året innan.

I fjol ökade äggkonsumtionen med en halv kilo per person och var cirka 11,4 kilo per person jämfört med året innan. Konsumtionen av socker minskade jämfört med året innan. 

Konsumtionen av färska frukter var cirka 46 kilo per person. Citrusfrukter utgjorde 11 kilo och annan färsk frukt 35 kilo. Finländarna konsumerade uppskattningsvis 10 kilo tomater och 47 kilo andra färska grönsaker per person. I fjol minskade produktionen och importen av tomater något jämfört med året innan, och enligt balansen minskade konsumtionen av tomater. Konsumtionen av andra färska grönsaker minskade också. Konsumtionsmängderna för grönsaker är visserligen endast riktgivande och innehåller också eventuellt svinn. 

Enligt Naturresursinstitutets beräkning uppgick livsmedelsbruket av potatis till 64,6 kilo per person i fjol. De senaste åren har den beräknade konsumtionen varit 65-70 kilo per person om året. Näringsbalansen innehåller inte statistik över konsumtionen av potatis, eftersom beräkningen ännu preciseras.

Bakgrund till statistiken

Naturresursinstitutets näringsbalans är ett sammandrag av livsmedelsproduktionen, den inhemska användningen och konsumtionen av de viktigaste livsmedelsgrupperna i Finland. För balansen beräknas den inhemska användningen av fler än 60 produkter utifrån produktion, lagerförändring, export och import. Den inhemska konsumtionen fördelas vidare efter ändamål, det vill säga användning som djurfoder, utsäde, råvara för industrin och livsmedel. Konsumtionssiffrorna erhålls genom att dividera användningen av livsmedel med det genomsnittliga invånarantalet under året. Näringsbalansen redogör inte för konsumtionen per befolkningsgrupp.

Näringsbalansen anger inte den exakta mängd mat som konsumerats. Siffrorna beskriver snarare den mängd som erbjudits för konsumtion än den faktiska konsumtionen eftersom uppgifter om bland lagringsförluster och annat svinn inte finns att tillgå om alla led i livsmedelskedjan och de ingår därför i konsumtionen.

Den totala mängden kött som konsumeras innefattar även vilt och ätliga inälvor. Konsumtionsmängderna för kött anges i näringsbalansen med ben, det vill säga som uppslaktat kött. Av mängden kött med ben är 80 procent benfritt. Dessutom varierar tillagningssvinnet mellan 10–30 procent beroende på produkt. Konsumtionen av tillagat kött motsvarar cirka 50 procent av mängden kött med ben.