Vad åt vi i Finland 2024?
Finländarna konsumerade i fjol i genomsnitt 130 kilo flytande mjölkprodukter, 78 kilo kött, cirka 87 kilo spannmål, nästan 14 kilo fisk, 12 kilo ägg, 65 kilo potatis, 48 kilo frukt och 64 kilo grönsaker. Bland köttprodukterna ökade konsumtionen av nötkött och fjäderfä. Havrekonsumtionen har varit stor under lång tid, och ifjol slogs ett nytt rekord. Fiskkonsumtionen var mindre än året innan. Uppgifterna framgår av Naturresursinstitutets preliminära uppgifter om näringsbalansen.
Näringsbalansen anger inte den exakta mängd mat som konsumerats. Den beskriver de mängder som erbjudits för konsumtion snarare än den verkliga konsumtionen.
År 2024 var totalkonsumtionen av spannmål cirka 87,3 kilo per person, vilket var en ökning med drygt 1,4 kilo jämfört med året innan. Industrin förbrukade havre som livsmedel i betydligt större mängder än tidigare. Enligt balansräkningen slog havrekonsumtionen ett nytt rekord. Konsumtionen av vete och korn ökade också något jämfört med föregående år, medan konsumtionen av råg minskade, men var dock något högre än havren. Finländarna konsumerade 49,3 kilo vete, 12,2 kilo råg, 12,0 kilo havre, 0,8 kilo korn och 7,9 kilo ris per person. Konsumtionen av ris var oförändrad. Majs, bovete och andra brödsäd räknas också med i den totala spannmålskonsumtionen.
”Användningen av havre i livsmedel har ökat kraftigt, men i Finland är foderanvändningen större än livsmedelsanvändningen”, säger specialist Erja Mikkola.
Konsumtionen av nötkött ökade jämfört med föregående år
Enligt förhandsskattningen var totalkonsumtionen av kött 78,2 kilo per person, inklusive vilt och innanmat. Nötkött, griskött, lammkött och fjäderfäkött stod för cirka 76,2 kilo av köttkonsumtionen, jämfört med cirka 75,5 kilo året innan.
Konsumtionen av nötkött och fjäderfä ökade, medan konsumtionen av griskött och fårkött minskade. Konsumtionen av hästkött och renkött minskade också något. Konsumtionen av nötkött sjönk flera år i rad, men ifjol ökade den med nästan fyra procent jämfört med året innan och uppgick till cirka 17,7 kilo per person. Den långvariga uppåttrenden för konsumtionen av fjäderfäkött fortsatte. I fjol konsumerades cirka 30,7 kilo fjäderfäkött per person, en ökning med cirka tre procent från föregående år. Konsumtionen av fjäderfäkött gick om griskött redan 2023. Finländarna åt cirka 27,4 kg griskött, 0,4 kg fårkött, 0,1 kg hästkött och 0,4 kg renkött per person. Konsumtionsmängderna för kött anges i näringsbalansen som uppslaktat, icke tillrett kött med ben, inte som ätbart kött.
Konsumtionen av ost och smör oförändrad
Konsumtionen av dryckesmjölk har minskat under en längre tid och i fjol var minskningen cirka två procent. I dryckesmjölken inräknas fettfri mjölk, lättmjölk, helmjölk och gårdsmjölk. I fjol var användningen av mjölk i genomsnitt 85 liter per person.
”Bland mjölktyperna är användningen av lättmjölk störst och näst mest används fettfri mjölk. Enligt balansräkningen minskade konsumtionen av dessa med cirka tre procent. Däremot såg vi för första gången på länge en ökning i konsumtionen av helmjölk. Visserligen är helmjölkens andel endast cirka 13 procent av konsumtionen av dryckesmjölk”, säger Mikkola.
Enligt de preliminära uppgifterna uppgick den totala konsumtionen av dryckesmjölk och andra flytande mjölkprodukter i fjol till cirka 130 kg per person. Totalt sett minskade konsumtionen med ett par procent. Andra färskprodukter, inklusive puddingar och smaksatt kvarg, räknas också med i flytande mejeriprodukter. Deras konsumtion har ökat under en lång tid och fortsatte att öka i fjol, med cirka fem procent.
Ostkonsumtionen låg i fjol på cirka 26,1 kg per person, vilket var endast en liten ökning jämfört med föregående år. Smörkonsumtionen har legat kring tre kilo under flera år. I fjol konsumerades i genomsnitt 3,1 kg smör.
Fisk konsumerades som året innan
Enligt preliminära uppgifter var den totalkonsumtionen av fisk 13,7 kilo per person 2024. Fiskkonsumtionen förändrades inte nämnvärt från föregående år.
I fjol konsumerades cirka 11,8 kilo ägg per person, jämfört med 11,7 kilo året innan. Siffrorna omfattar också ägg som används på gårdarna och ägg som konsumenterna köpt direkt från gårdarna. Konsumtionen av socker uppgick nästan till 30 kilo.
Konsumtionen av färska frukter var drygt 48 kilo per person. Citrusfrukter utgjorde en fjärdedel av fruktkonsumtionen, 12 kilo, och annan färsk frukt 36,6 kilo. Den totala konsumtionen av färska grönsaker uppgick till cirka 64 kilo per person, vilket var mer än året innan. Finländarna åt cirka 11,6 kilo tomater och 52,4 kilo andra färska grönsaker. Konsumtionsmängderna för grönsaker är visserligen endast riktgivande och innehåller också eventuellt svinn. Den inhemska produktionen av både tomater och andra färska grönsaker ökade jämfört med föregående år. Enligt Naturresursinstitutets beräkning har livsmedelsbruket av potatis varit strax under 65 kilo per person de senaste åren.
Statistik över livsmedelsbalansen läggs ner
Framställningen av statistik över näringsbalansen upphör, och detta är sista offentliggörandet av statistiken. De tidigare offentliggörandena från och med 2008 finns kvar på statistikwebbplatsen. Naturresursinstitutets statistikdatabas innehåller uppgifter om livsmedelskonsumtionen sedan 1950.
Obs! Nyheten har rättats den 17.6.2025 kl. 16.30.
Ändrat i inledningsstycket: nästan 11 kilo fisk > nästan 14 kilo fisk.
Ändrad mellanrubrik: Minskande användning av färsk och fryst fisk > Fisk konsumerades som året innan.
Texten har ändrats: Enligt preliminära uppgifter var totalkonsumtionen av fisk 10,6 kilo per person 2024. Konsumtionen av färsk och fryst fisk minskade klart jämfört med året innan. Konsumtionen av fiskkonserver ökade något > Enligt preliminära uppgifter var den totalkonsumtionen av fisk 13,7 kilo per person 2024. Fiskkonsumtionen förändrades inte nämnvärt från föregående år.
Vad är näringsbalansen?
Naturresursinstitutets näringsbalans är ett sammandrag av livsmedelsproduktionen, den inhemska användningen och konsumtionen av de viktigaste livsmedelsgrupperna i Finland. För balansen beräknas den inhemska användningen av fler än 60 produkter utifrån produktion, lagerförändring, export och import. Den inhemska konsumtionen fördelas vidare efter ändamål, det vill säga användning som djurfoder, utsäde, råvara för industrin och livsmedel. Konsumtionssiffrorna erhålls genom att dividera användningen av livsmedel med det genomsnittliga invånarantalet under året. Näringsbalansen redogör inte för livsmedelsanvändningen per befolkningsgrupp.
Näringsbalansen anger inte den exakta mängd mat som konsumerats. Siffrorna beskriver snarare den mängd som erbjudits för konsumtion än den faktiska konsumtionen eftersom uppgifter om bland lagringsförluster och annat svinn inte finns att tillgå om alla led i livsmedelskedjan och de ingår därför i konsumtionen.
Den totala mängden kött som konsumeras innefattar även vilt och ätliga inälvor. Konsumtionsmängderna för kött anges i näringsbalansen med ben, det vill säga som uppslaktat kött. Av mängden kött med ben är 80 procent benfritt. Dessutom varierar tillagningssvinnet mellan 10–30 procent beroende på produkt. Konsumtionen av tillagat kött motsvarar cirka 50 procent av mängden kött med ben.