Scenario: Övergång till kontinuitetsbruk på utdikade grankärr skulle öka Finlands klimatnytta jämfört med kalhuggning även om plockhuggningarnas inverkan på markrelaterade utsläpp är liten

I undersökningar inom SOMPA-projektet som koordineras av Naturresursinstitutet (Luke) uppskattades mängden utsläpp av växthusgas från grankärr och deras uppkomstmekanismer med olika skogsbruksmetoder. Kontinuitetsbruk och plockhuggning skulle ge en betydande klimatnytta i stor skala eftersom de medför mycket mindre utsläpp jämfört med kalhuggning. Plockhuggningarna minskar dock inte nämnvärt markrelaterade utsläpp jämfört med skogar som inte avverkas, särskilt om grundvattennivån inte kan höjas betydligt.  

I en undersökning som publicerades i serien Scientific reports beräknades hur utsläppen av växthusgaser från Finlands skogar skulle ändra om de utdikade grankärren inte kalhöggs men virkesproduktionen bibehölls på den genomsnittliga nivån för 2016–2018, 73 miljoner kubikmeter.  

– Övergång till plockhuggningar på de utdikade grankärren skulle ge en betydande klimatnytta eftersom betydande markrelaterade utsläpp efter kalhuggningarna därmed kunde undvikas och trädbeståndets kolsänka skulle återhämta sig snabbare efter plockhuggningen än efter kalhuggningen, sammanfattar forskningsprofessor Aleksi Lehtonen vid Naturresursinstitutet.  

Scenarioberäkningen för 2022–2035 där kalhuggningar av de utdikade grankärren inte är tillåtna producerar en cirka 1–1,2 miljoner ton koldioxidekvivalent (Mt CO₂ ekv.) större kolsänka i skogarna jämfört med det scenario som motsvarar den nuvarande praxisen där kalhuggningar är tillåtna. Denna utsläppsminskning motsvarar cirka 10 procent av vägtrafikens utsläpp.  

I scenariot beror förhållandet mellan minskningen av virkesuttaget och den ökade kolsänkan på den valda skogsbruksmetoden. Om avverkningarna av näringsrika grankärr minskas med en miljon kubikmeter och samtidigt övergår man till plockhuggningar, minskar utsläppen med 2–3 Mt CO₂ ekv. Med minskningen av virkesuttaget på samma nivå utgår utsläppsminskningen endast till 1,5–2 Mt CO₂ ekv. om man fortsätter med kalhuggningar på grankärr och andra nuvarande praxis för skogsbruksmetoderna.  

Utgående från undersökningen kan även identifieras utvecklingsområden för växthusgasinventeringen och beräkningen av kolsänkor för scenarioarbeten. Utsläpp efter kalhuggningarna på de utdikade kärren borde preciseras med tilläggsmätningar. Även tillväxtmodeller för trädbeståndet borde utvecklas så att de kan prognosticera tillväxt i skogar med trädbestånd i olika åldrar.   

Plockhuggningen har endast en liten inverkan på grundvattennivån och utsläppen 

I en undersökning som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Science of The Total Environment utreddes uppkomstmekanismer för utsläppen av växthusgaser från marken och inverkan av grundvattennivån på de utdikade grannkärr som inte gallrats samt på de utdikade grannkärr som plockhuggits.  

I undersökningen höjde gallringen av trädbeståndet genom plockhuggning grundvattennivån endast lite och hade således ingen väsentlig inverkan på koldioxidutsläppen. Marken blev inte heller lätt en metankälla.  

Minskningen av koldioxidutsläpp från det syrerika torvskiktet skulle kräva en kraftigare höjning av grundvattennivån   

– I de undersökta torvmarksskogarna var torrläggningen ursprungligen mycket effektiv och en kraftigare minskning av de markrelaterade utsläppen hade sannolikt utöver plockhuggningen krävt även en partiell uppdämning av dikena, funderar forskningsprofessor Mikko Peltoniemi vid Naturresursinstitutet. 

Torvmarksskogarnas utgångslägen för utsläppsminskningen kan avvika från varandra.  
– Att utveckla lämpliga vattenhanteringslösningar för olika förhållanden kräver fortsatta undersökningar om samverkade konsekvenser av gallringsintensiteten och den partiella uppdämningen av dikena, säger Peltoniemi.  

• SOMPA - Novel soil management practices – key for sustainable bioeconomy and climate change mitigation, Suomen Akatemia, Strateginen tutkimus.
• BiBiFe - Biogeochemical and biophysical feedbacks from forest harvesting to climate change, Suomen Akatemia.
• UNITE-lippulaiva, Suomen Akatemia.
• TUIMA - Tuuppausta ilmastoviisaaseen maankäyttöön maa- ja metsätaloudessa, maa- ja metsätalousministeriö.