Kontinuerlig beståndsvård på näringsrika torvmarker: Kolupptaget hos granar i de lägre kronskikten återhämtade sig omedelbart efter plockhuggning

En färsk studie visar att kolupptaget hos granar i de lägre kronskikten återhämtade sig redan under påföljande vegetationsperiod efter plockhuggning. Det är goda nyheter med tanke på begränsning av klimatförändringen. Kontinuerlig beståndsvård på dikade grankärr är ett gott alternativ även med tanke på beståndstillväxten, eftersom stagnationen av stamtillväxten visade sig vara relativt kortvarig.

Kontinuerlig beståndsvård har föreslagits som ett alternativ till trakthyggesbruk i dikade torvmarksskogar. Fördelar med kontinuerlig beståndsvård i grandominerade torvmarksskogar är enligt tidigare studier att ingen dikesrensning behövs och att påverkan på vattenkvaliteten och klimatet blir mindre och den ekonomiska lönsamheten bättre. Å andra sidan har man förhållit sig tvivlande till kontinuerlig beståndsvård med tanke på trädens tillväxt, framför allt på grund av att tillväxten hos tidigare undertryckta granar som befriats vid plockhuggning stagnerar i flera år, även då ståndorten i övrigt är lämplig.

– Med stöd av isotopanalyser kan vi dra slutsatsen att koldioxidupptaget ökade hos de undertryckta träden redan under den första vegetationsperioden efter plockhuggningen, trots att diametertillväxten återhämtade sig långsammare, säger forskningsprofessor Aleksi Lehtonen vid Naturresursinstitutet.

Genom plockhuggning fick undertryckta granar betydligt mer utrymme, även om det förekom variation mellan enskilda träd. Enligt studien var förändringen i fotosyntesen hos granarna en följd av de förändrade ljusförhållandena.

Utifrån resultaten drog forskarna slutsatsen att ökningen av kolinlagringen hos de undertryckta träden kanaliserades under åren efter plockhuggningen till andra ställen än stammen, förmodligen till att stärka rotsystemet.

De undertryckta granarnas tillväxt stagnerade i mindre än fem år. Vid en jämförelse av tillväxten före och efter plockhuggningen var den relativa förändringen i diametertillväxten större hos undertryckta träd än hos förväxande träd under de första fem åren efter avverkningen.

Under studien mättes diametertillväxten hos undertryckta träd och förväxande träd, både före och efter plockhuggningen. Dessutom mättes förhållandet mellan stabila kolisotoper (¹³C/¹²C) både i den plockavverkade trakten och en oavverkad kontrolltrakt. Isotopkvoten beskriver förhållandet mellan trädens fotosynteshastighet och klyvöppningarnas hydrauliska konduktivitet, det vill säga utfallet av fotosyntesen jämfört med vattenutnyttjandet. Studien genomfördes på Lettosuo-kärret i Tammela, södra Finland.

Resultaten av studien har publicerats i serien Forest Ecology and Management.

Lehtonen, A., Leppä, K., Rinne-Garmston, K.T., Sahlstedt, E., Schiestl-Aalto, P., Heikkinen, J., Young, G.H., Korkiakoski, M., Peltoniemi, M., Sarkkola, S. and Lohila, A., 2023. Fast recovery of suppressed Norway spruce trees after selection harvesting on a drained peatland forest site. Forest Ecology and Management, 530, p.120759.