Slutliga resultat för jordbrukssektorn och markanvändningssektorn i växthusgasinventeringen 2024

Efter de preliminära uppgifter som publicerades i december 2025 har indata för inventariet specificerats och resultat från 2024 har uppdaterats. I de slutgiltiga resultaten är utsläppen från jordbrukssektorn något högre och nettoutsläppen från markanvändningssektorn något lägre än i förhandsskattningen, men helhetsbilden förblir oförändrad. Förändringarna beror huvudsakligen på precisering av uppgifterna om gödsling och träprodukter.

Uppdaterade gödslingsuppgifter preciserade jordbrukssektorns resultat

Jordbrukssektorns totala utsläpp enligt det slutliga resultatet 2024 uppgick till 6,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter (Mt CO2e) (figur 1), vilket var 0,17 Mt mer än i förhandsskattningen. Skillnaden beror främst på precisering av gödselstatistiken, vilket ledde till att de beräknade markutsläppen av dikväveoxid (lustgas) ökade. Likaså uppdaterades utsläppen från kalkning och ureaanvändning, men uppdateringarnas inverkan på utsläppen  tog ut varandra.

Jämfört med 2023 ökade jordbrukets utsläpp med 2,7 procent, vilket huvudsakligen beror på att försäljningen av konstgödsel för jordbruksbruk ökade med 16 procent.

Markutsläppen och upptaget i träprodukter preciserades för markanvändningssektorn

År 2024 utgjorde markanvändningssektorn en utsläppskälla på totalt 9,77 Mt CO2e (figur 2), vilket är 0,07 Mt CO2e mindre än i förhandsskattningen som publicerades i december. Avvikelserna från förhandsskattningen förklaras av att kolförrådet i träprodukter ökade med 0,09 Mt CO2e (exaktare uppgifter om träprodukter) och upptaget i skogsmark minskade med 0,01 Mt CO2e (exaktare gödslingsuppgifter). Utsläppen från betesmark, åkermark och våtmarker var oförändrade.

Jämfört med 2023 ökade utsläppen från markanvändningssektorn med 2,91 Mt CO2e (figur 2). Förändringen beror på att upptaget i skogsmarken har minskat med 3,5 Mt CO2e, utsläppen från åkermark ökade med 0,19 Mt CO2e och utsläppen från de övriga markanvändningsklasserna minskade med totalt 0,79 Mt CO2e (figur 2).

Markanvändningssektorn har varit en kontinuerlig utsläppskälla sedan 2021. Utsläppen har varierat mellan 6,85 Mt CO2e (2023) och 9,77 Mt CO2e (2024) (figur 2). Huvudorsaken till skillnaderna mellan åren är variationen i upptaget i skogsmark och i träprodukter. I de övriga markanvändningsklasserna följer förändringarna en trend: utsläppen från åkermark, betesmark, våtmarker och bebyggda områden har minskat med 2 procent, 9 procent, 16 procent respektive 27 procent mellan åren 2021 och 2024 (figur 2).

Upptaget i skogsmark var i de slutliga resultaten -0,13 Mt CO2e (figur 3). Jämfört förhandsskattningen minskade det med 0,01 Mt CO2e, vilket berodde på mer exakta uppgifter om gödsling. Uppskattningarna av ökningen och minskningen av trädbiomassan förändrades inte jämfört med förhandsskattningen.

I de slutliga resultaten för 2024 var upptaget i skogsmark 3,51 Mt CO2e mindre än 2023 (figur 3). Förändringen beror på att i trädbeståndet minskade till följd av en 1 procents ökning av virkesuttaget  med 1,77 Mt CO2e, upptaget i mineraljordar minskade med 0,72 Mt CO2e, koldioxidutsläppen från torvmarker ökade med 0,96 Mt CO2e och utsläppen i kategorin ”övriga utsläpp” ökade med 0,04 Mt CO2e.

Nettoresultatet för skogsmark har varierat mellan ett upptag på -3,64 Mt CO2e (2023) och -0,13 Mt CO2 (2024) (figur 3). Fluktuationen mellan åren förklaras av den årliga variationen i avverkningsuttaget, men i bakgrunden finns också förändringar som följer en trend; upptaget i mineraljord har minskat med 1,05 Mt CO2e sedan 2021, medan utsläppen från torvjord har ökat med 3,78 Mt CO2e och de övriga utsläppen från skogsmark orsakade av kvävegödsling och kvävemineralisering har ökat med 0,06 Mt CO2e (figur 3).

Flera av beräkningsmetoderna för markanvändningssektorn hade förnyats inför växthusgasinventeringen 2024. Hur detta inverkade på inventarieutfallen beskrevs i nyheten om förhandsskattningen. I samma nyhet beskrevs också osäkerhetsfaktorer i resultaten för skogsmark och hur de tolkats.