Årets Pelargon 2022 är ”Viipurin Evakko”
Naturresursinstitutet, föreningen Suomen Pelargoniyhdistys och tidskriften Kotipuutarha har valt ”Viipurin Evakko” till Årets Pelargon. Denna rosenknoppspelargon kan spåras tillbaka åtminstone till Viborg på 1940-talet. Vinnaren utsågs bland de nästan hundra gamla zonalpelargoner som studeras i Naturresursinstitutets pelargonprojekt. Årets Pelargon presenteras på Trädgårdsmässan i Åbo fredagen den 1 april.
Det är viktigt att bevara gamla zonalpelargoner som en del av den finländska trädgårdskulturen. I detta arbete deltar såväl forskare, hobbyodlare, föreningar, museer som trädgårdsproffs.
Naturresursinstitutet, föreningen Suomen Pelargoniyhdistys och tidskriften Kotipuutarha har tagit fram Årets Pelargon som ska lyfta fram gamla finländska zonalpelargoner. ”Viipurin Evakko”, som nu utsetts till Årets Pelargon, hyllades också som jubileumsblomman när tidskriften Kotipuutarha fyllde 80 år i fjol.
– Då fanns ett begränsat parti plantor av pelargonen, som tidningen lottade ut. Nu har några handelsträdgårdar som specialiserat sig på specialpelargoner drivit upp fler plantor, tillräckligt för försäljning, säger forskare Maarit Heinonen vid Naturresursinstitutet.
– Konceptet för Årets Pelargon och ”Viipurin Evakko” presenteras i Kotipuutarha 4/2022 och på tidskriftens digitala plattformar. Under året kommer vi också berätta om de finländska zonalpelargonerna och uppmuntra läsarna att förvalta växtarvet, säger Minna Siltala från tidskriften Kotipuutarha.
På området för traditionella växter på trädgårdsmässan visas upp tio blommande zonalpelargoner. Ett litet antal plantor av ”Viipurin Evakko” är också till salu varje dag.
”Viipurin Evakko” är en prunkande rosenknoppspelargon
”Viipurin Evakko” kan spåras tillbaka åtminstone till Viborg på 1940-talet, då en viss Lempi Kaasalainen flydde från kriget, med en pelargon i lasset.
– Lempi hade blomman med sig till Satakunta, till dåvarande Kauvatsa kommun. Den vackra pelargonen väckte intresse, och snart spreds sticklingar av den i trakten. En av dem som fick en stickling var Satu Tallgren, och med henne kom blomman till Kauhajoki i Södra Österbotten, säger landskapsamanuens Risto Känsälä vid Södra Österbottens landskapsmuseum.
Risto Känsälä fick ett par små pelargonplantor av museiantikvarie Sari Tallgren och han tog väl hand om dem hemma i Seinäjoki. Risto kallade pelargonen ”evakuerad från Viborg” som en hänvisning till dess härkomst. Namnet etablerades för några år sedan när blomman hamnade hos den finska pelargonföreningen som letade efter gamla pelargoner. ”Viipurin Evakko” blommar vackrast i augusti och fortsätter långt in på hösten. Som mest har Ristos pelargon haft nästan hundra blommor.
Mer från Naturresursinstitutet på mässan – äppelsorten Alexander och parksmultron
På mässområdet för traditionella växter presenteras även den traditionella äppelsorten Alexander. Den härstammar troligen från Turkiet, och började först odlas under namnet ’Aport’ i södra Ryssland 1700-talet. Senare fick den spridning via Tyskland över hela Europa och ända till Nordamerika. I Tyskland fick äpplet namnet Alexander, efter den ryske kejsaren. Namnet ’Aport’ används också fortfarande.
Alexander har odlats länge även i Finland, åtminstone sedan 1830-talet, eventuellt redan tidigare. Sökandet efter Alexander pågick i flera år, och för att säkerställa äktheten genom dna-jämförelse bad man om ett referensprov från Estland.
– För ett par år sedan fick vi nys om att det eventuellt fanns ett äppelträd som kallades Alexander i S:t Marie prästgårds trädgård, i Åbo och S:t Karins kyrkliga samfällighet. Vi fick också ett tips till om en Alexander i en gammal hemträdgård i närheten av Kurala. Vi jämförde proverna från dem med de estniska kollegornas Aport-prov – och bingo, de var av samma sort! Samtidigt kunde vi konstatera att vi hade hittat en Alexander flera år tidigare, under namnet ”Turun Omena”, säger Maarit Heinonen.
Från Alexander-trädet i S:t Marie prästgårds trädgård har tagits ympbastarder som nu drivs upp på Naturresursinstitutets försöksgård för trädgårdsforskning i Pikis. Om ett par år ska plantorna planteras ut för långtidsförvaring i den nationella centralsamlingen av äppelträd på institutets verksamhetsställe i Jockis.
– Vårt Alexander-fynd visar hur viktigt det är att bevara gamla trädgårdar även i städerna. Gamla trädgårdar som drivs av offentliga aktörer och föreningar, såsom församlingar och koloniträdgårdar, erbjuder livsmiljöer för en mångfald av odlingsväxter och är tillgängliga för alla, i motsats till den nationella centralsamlingen, säger Maarit Heinonen.
Bland traditionella växterna på mässan visas också parksmultron från det nationella växtgenresursprogrammets klonarkiv. Parksmultron, som hör till smultronsläktet, odlades i trädgårdar i Finland på 1700-talet. Den kännetecknas av att en planta kan bära antingen hanblommor eller honblommor; ytterst sällan kan en planta ha både han- och honblommor. På utställningen kan besökare försöka skilja mellan honblommor (som får bär) och hanblommor.
Naturresursinstitutet studerar gamla pelargoners kännetecken och odlingshistoria
Årets Pelargon väljs bland de nästan hundra gamla pelargonsorter som odlats i Finland och som ingår i Naturresursinstitutets forskningsprojekt kring traditionella pelargoner i trädgårdsodlingen (på finska) och informationsprojektet Rätt goda gamla pelargoner. Växterna har insamlats från pelargonentusiaster. Största delen har erhållits via Tiina Hiltunen och Suomen Pelargoniyhdistys.
En pelargonkatalog som bygger på projekten publiceras i december. Dessutom berättar man om de många olika zonalpelargonerna på olika evenemang.
Pelargoner från forskningen visas för allmänheten vid flera olika tillfällen. Sommaren 2022 ordnas utställningar i Egentliga Finland på Nådendals museum, Yläne hembygdsmuseum, Galleriet på Kustö herrgård, Konstnärshemmet Casa Haartman, Sagu museum, Kuppis koloniträdgård, centralstugan och Pelargonitaivas. I Nyland ordnas utställningar på Lojo museum och Saarelman puutarha och i Södra Österbotten på Sjukhusmuseum.
Pelargoner från forskningen presenteras också på lantmarknaden på Villnäs slott i Masku den 29 maj, plantmarknaden på Fölisön i Helsingfors den 5 juni, Pioner & Pelargoner-aftonen på Villa Anneberg i Helsingfors den 14 juni och pelargondagen på Yläne hembygdsmuseum i Pöytyä den 14 augusti.
Mer information:
- Om Årets Pelargon 2022: Maarit Heinonen, tfn 029 532 6117, Naturresursinstitutet (maarit.heinonen@luke.fi); Minna Siltala, tfn 040 525 1583, tidskriften Kotipuutarha minna.siltala@puutarhaliitto.fi; Tiina Hiltunen, tfn 040 591 8778, Suomen Pelargoniyhdistys tiina@pelargoni.fi
- Om ”Viipurin Evakko” i Seinäjoki: Risto Känsälä (risto.kansala@gmail.com)
- Om Alexander-äpplet: Maarit Heinonen
- Om parksmultron: Hilma Kinnanen, Pehr Kalm -seura (hilmariitta2@gmail.com)
- S:t Marie prästgårds trädgård: Eeva-Kaisa Ahlamo, Maarian seurakunta (eeva-kaisa.ahlamo@evl.fi)