Konjunkturrapport för jordbruks- och livsmedelsekonomin 2025: Medvind för den finländska livsmedelsexporten
Den senaste konjunkturrapporten från Naturresursinstitutet (Luke) visar att Finlands jordbruks- och livsmedelsekonomi befinner sig mitt i strukturella och ekonomiska förändringar. Samtidigt har den finländska livsmedelsexporten medvind, även om det fortfarande finns osäkerhetsfaktorer kring den internationella marknadsbilden och tillväxtprognoserna för ekonomin.
Livsmedelsexporten växer – särskilt havre och mejeriprodukter efterfrågas
Värdet på livsmedelsexporten ökade med nästan sex procent år 2024. Efterfrågan på framför allt havre och mejeriprodukter är stark både på hemmamarknaden och internationellt. Exporten av livsmedel steg till nästan två miljarder euro, medan importen ökade med nästan fyra procent och uppgick till över 5,9 miljarder euro. Därmed ökade handelsbalansens underskott något. Mejeriprodukter är fortfarande den viktigaste produktgruppen inom Finlands livsmedelsexport – år 2024 exporterades de till ett värde av 491 miljoner euro. Mejeriindustrin har haft ett positivt handelsöverskott under hela Finlands EU-medlemskap.
Havre i stark medvind på spannmålsmarknaden
På spannmålsmarknaden har havre haft en stark utveckling. Den inhemska användningen närmar sig 200 miljoner kilo och exporten är rekordhög.
”Den totala spannmålsskörden för 2025 förväntas bli mindre, 2,8–2,9 miljarder kilo, men självförsörjningsgraden förblir god. Inga kraftiga prisförändringar förväntas”, bedömer specialforskare Csaba Jansik vid Luke.
Blandad utveckling på köttmarknaden
Konsumtionen av nötkött ökade, men utbudssvårigheter och producentpriserna i Finland har halkat efter utvecklingen i övriga Europa. Den inhemska efterfrågan på griskött minskar, men exporten stöder produktionen. Efterfrågan på fjäderfäkött överstiger produktionen, och självförsörjningsgraden sjunker till 85 procent.
Mejerisektorn gynnas av internationell efterfrågan
Den ökade internationella efterfrågan, särskilt på fetter, har höjt priserna på världsmarknaden och med viss fördröjning även i Finland.
”Världsmarknadspriserna, särskilt på fett, har stärkts i nästan två år. Den starkaste tillväxtfasen kan vara över, men priserna förväntas förbli goda under 2025, även om internationella osäkerheter försvårar prognoserna”, säger specialforskare Olli Niskanen vid Luke.
Växthusgurka räcker även till export
Inom trädgårdsproduktionen är exporten av växthusgurka fortsatt starkt, särskilt till Baltikum. Tomatproduktionen är mindre, men konsumtionen är högre och i praktiken går hela produktionen till inhemsk användning.
”I bästa fall kan växthusgurkans avkastning överstiga 200 kilo per kvadratmeter. Det motsvarar över två miljoner kilo per hektar”, säger överaktuarie Anna-Kaisa Jaakkonen vid Luke.
Handels- och geopolitik omformar livsmedelsmarknaden
Värdet på den internationella livsmedelshandeln har ökat avsevärt under de senaste åren. Mellan 2000 och 2025 femfaldigades värdet från cirka 400 miljarder dollar till nästan två biljoner dollar. Enligt Jyrki Niemi, forskningsprofessor vid Naturresursinstitutet (Luke), utgör dock eventuella amerikanska tullar ett tydligt hot mot tillväxten i den internationella livsmedelshandeln, eftersom de bromsar upp handelsflödena, höjer kostnaderna, minskar efterfrågan och ökar osäkerheten.
”Livsmedelshandeln står inför en omfattande handelspolitisk omställning. Ökad protektionism, geopolitisk omvälvning och strävan efter strategisk självständighet väntas ha en avgörande påverkan på livsmedelsmarknaden framöver”, betonar Niemi.
EU:s strävan att minska beroendet av auktoritära länder som Ryssland och Kina märks särskilt i handeln med energi, råvaror och strategiska teknologier. Samtidigt har den gröna omställning integrerats i handelspolitiken, vilket innebär att produkter som importeras från länder utanför EU i allt högre grad måste uppfylla strängare miljö- och klimatkrav.
