Växelverkan och samarbete i vargområdena

Samarbete och diskussion mellan medborgare, rovdjurskontaktpersoner och myndigheter minskar rädslan, oron och skadorna relaterade till vargen.  Med hjälp av samarbetet sprids information om vargstammen och bra metoder för att skydda hus- och produktionsdjur.

I Finland finns det nätverk som har i uppgift att förmedla information om vargen från lokal nivå till forskare och myndigheter och tvärtom. Sådana nätverk är nätverket av rovdjurskontaktpersoner och revirsamarbetsgrupperna.

Rovdjurskontaktpersonerna är lokala och utbildade frivilliga, vanligen jägare, som undersöker observationer av stora rovdjur som gjorts av medborgare och registrerar dem i systemet Tassu. Tassu-observationerna är grundstenen för beståndsberäkningen för de stora rovdjuren. Dessutom spelar observationerna en viktig roll när det gäller till exempel beslut om skolskjutsar. I Finland finns ungefär 2 400 rovdjurskontaktpersoner.

I revirsamarbetsgrupperna samlas till exempel lokala representanter för kommunen, viltvårdsföreningar och naturskyddsföreningar samt boskapsuppfödare för att diskutera frågor som gäller vargen. Grupperna delar aktuella lägesbilder av vargsituationen i området, planerar lokala åtgärder och främjar en dialog mellan viltförvaltningen, forskningen och medborgarna.

Målet: 

Stärka nätverket av rovdjurskontaktpersoner genom att förnya utbildningen för uppdraget och utveckla verksamheten inom revirsamarbetsgrupperna.

Åtgärder:

• Utbildningsmaterialet för rovdjurskontaktpersoner uppdaterades och gjordes till en webbkurs som är öppen för alla.
• Ny a arbetsanvisningar togs fram för revirsamarbetsgrupperna och grupperna fick hjälp med att bilda nätverk av lokala aktörer. Dessutom ordnades seminarier för revirsamarbetsgrupper varje år.

Utbildningen för rovdjurskontaktpersoner förnyades och öppnades

För att vara rovdjurskontaktperson krävs mycket expertkunskap. De måste ha mångsidig kunskap om de stora rovdjuren som arter, kunna observera arterna och förstå hur samlevnad mellan rovdjur och människor fungerar. Utbildningen för rovdjurskontaktpersoner förnyades för att uppfylla dagens krav. Grundkursen gjordes öppen för alla på webbplatsen Riistainfo.fi.

I fortsättningen måste en rovdjurskontaktperson antingen gå grundkursen på webben eller delta i en utbildning som ordnas av viltcentralen. Också personer som redan arbetar med uppdraget uppmanades att ta del av materialet och uppdatera sina kunskaper. Enligt responsen var kursen bra, även om innehållet fortfarande kunde utvecklas och kursen göras lättare att använda.

Utbildningsmaterialet fick nya ämnen, som kommunikation inom uppdraget som rovdjurskontaktperson, identifiering av skador på husdjur som orsakats av stora rovdjur och DNA-provsinsamling.

Under projektets gång genomfördes webbutbildningen av fler än 700 personer.

Inom projektet har information om nätverket av rovdjurskontaktpersoner aktivt kommunicerats i sociala och traditionella medier och medborgarna har påmints om vikten av att rapportera sina observationer.

Revirsamarbetsgrupperna fick instruktioner för sin verksamhet och aktuell varginformation

Revirsamarbetsgrupperna ser ut som sina deltagare. I många av grupperna har samarbetet under årens gång kommit in i rutiner där aktörerna känner varandra och samtalet är mångsidigt. Grupperna har bollat idéer och genomfört olika åtgärder på bred front. De har till exempel skrivit meddelanden till lokaltidningar, arrangerat stugkvällar, gjort utlåtanden och spridit information om förebyggande av rovdjursskador.

De uppdaterade anvisningarna beskriver hur revirsamarbetsgrupper kan grundas för nya revir, fungerar som en bakgrundsteckning för grupperna, ger exempel på åtgärder och främjar informationsspridning.

För grupperna ordnades en årlig seminarieturné där de som arbetade med projektet åkte runt för att berätta om aktuella vargämnen och höra vad grupperna hade att säga. Seminarierna fick god respons.