Nedgången i avverkningsvolymerna och rotpriserna ledde som väntat till att rotprisinkomsterna sjönk 2019. Enligt preliminära uppgifter uppgick rotprisinkomsterna till 2,31 miljarder euro, dvs. lika mycket som 2017. För privata skogsägare uppgick inkomsterna till 2,01 miljarder euro och för skogsindustrin och staten till totalt 0,30 miljarder euro.
Inkomstbeloppet minskade med över 0,34 miljarder euro jämfört med året innan och reellt minskade det med 16 procent, efter en justering av penningvärdet enligt partiprisindex. Inkomsterna var lika stora som genomsnittet under den föregående femårsperioden. Jämfört med det var inkomsterna för privata skogsägare 1,5 procent högre, medan skogsindustrins och statens inkomster minskade med närmare 7 procent.
Enligt preliminära uppgifter minskade avverkningarna av timmer med över 10 procent och av massaved med cirka 5 procent 2019. Rotpriserna på barrtimmer sjönk reellt med närmare 8 procent och rotpriserna på massaved låg på nästan samma nivå som året innan. Andelen timmer av inkomsterna sjönk från 70 till 66 procent. Andelen var 68 procent i privata skogar och 57 procent i skogsindustrins och statens skogar.
Grantimmer var det virkessortiment där avverkningarna minskade mest (-15 %), och avverkningarna av granmassaved minskade också betydligt (-9 %). Enligt preliminära uppgifter är gran alltjämt det viktigaste trädslaget med tanke på inkomsterna, men dess andel av inkomsterna sjönk med 2 procentenheter till 44 procent. Gran spelar en synnerligen stor roll på de bördiga markerna i Södra Finland och i privata skogar. I Södra Österbotten och Norra Finland var tall det klart viktigaste trädslaget med andelar på 53–72 procent av inkomsterna.
Mängden investeringar som används vid beräkning av nettorotprisinkomsterna (rotprisinkomsterna minus investeringarna i virkesproduktion) bygger på en uppskattning.
Allow functional cookies to show the embedded graph.