Rekordstora avverkningsvolymer och högre rotpriser höjde rotprisinkomsterna 2018 till nästan samma nivå som rekordåret 2007. Inkomsterna var 2,66 miljarder euro, av vilket privata skogsägare tog hem 2,32 miljarder euro. Inkomsterna härrörde till 83 procent från rotköp, till 12 procent från leveransköp och till 5 procent från värdet på husbehovsvirke. Skogsindustrins och statens rotprisinkomster uppgick till sammanlagt 0,33 miljarder euro.
Inkomstbeloppet ökade med 0,43 miljarder euro jämfört med året innan, och överträffade rekordåret 2007 med 0,16 miljarder euro. Den reella inkomstökningen var 14 procent, men efter en justering av penningvärdet enligt partiprisindex stannade inkomsterna ändå 14 procent under 2007 års nivå.
År 2018 var de reella rotprisinkomsterna 30 procent högre än genomsnittet för den föregående tioårsperioden. Inkomsterna för privata skogsägare var över en tredjedel högre, medan skogsindustrins och statens inkomster sjönk med ett par procent.
Avverkningarna av massaved ökade mer än avverkningarna av timmer, och för första gången på länge steg också rotpriserna på massaved betydligt. Trots detta blev andelen för timmer av inkomsterna 69 procent. Andelen var 71 procent i privata skogar och 60 procent i skogsindustrins och statens skogar.
Bland trädslagen var det gran vars andel av inkomsterna fortfarande var störst, 46 procent. Gran spelar en synnerligen stor roll på de bördiga markerna i Södra Finland och i privata skogar. I Södra Österbotten och Norra Finland var tall det klart viktigaste trädslaget med andelar på 57–78 procent.
På grund av dataskyddshänsyn är det inte möjligt att offentliggöra uppgifter per virkesslag om Åland. Information om bruttorotprisinkomsterna finns i databaserna om rotprisinkomsterna brutto/netto per ägargrupp.
Mängden investeringar av nettorotprisinkomsterna (bruttorotprisinkomsterna minus investeringarna i virkesproduktion) bygger på en uppskattning.
Allow functional cookies to show the embedded graph.