Kvalitetsbeskrivning av statistik om rotprisinkomster
Statistikproducent: Naturresursinstitutet från 1.1.2015. Tidigare upprättades statistiken av Skogsforskningsinstitutet Metla (2002–2014) och av Statistikcentralen (1958–2001).
Grund för upprättandet av statistiken: Upprättandet av statistiken baserar sig på lagen om Naturresursinstitutet (561/2014), lagen om livsmedels- och naturresursstatistik (562/2014) och statistiklagen (280/2004).
Finansieringsunderlag: Statistiken upprättas med finansiering av medel från Naturresursinstitutet.
1. Relevans av statistikuppgifterna
1.1 Uppgiftsinnehåll och användningsändamål
I statistiken Bruttorotprisinkomster per ägargrupp och råvirkessortiment presenteras en uppskattning av skogsbrukets årliga rotprisinkomster utifrån avverkningsvolymerna och rotpriserna. Avverkningsvolymerna baserar sig på de årliga avverkningarna av industrivirke och energived samt på utredningar av volymerna av husbehovsvirke. Virkespriset anges som rotpriserna per virkessortiment. Resultaten per ägargrupp, råvirkessortiment och område presenteras enligt indelning i virkessortimenten timmer, massaved och energived. Rotprisinkomsterna för privata skogsägare mm. anges klassificerade i rotköp, leveransköp och husbehovsvirke.
Statistiken används bland annat för nationalräkenskaperna, som beslutsunderlag för skogsbrukssektorn, vid utarbetande och uppföljning av det nationella skogsprogrammet och de regionala skogsprogrammen, för uppföljning av kriterierna och indikatorerna för hållbart skogsbruk och skogscertifiering samt som underlag för undersökningar, planer och prognoser.
I statistiken Brutto- och nettorotprisinkomster per ägargrupp presenteras brutto- och nettorotprisinkomsterna för hela landet. I nettorotprisinkomsterna har investeringarna i virkesproduktion avdragits från bruttorotprisinkomsterna.
1.2. Begrepp och klassificeringar
Ägargrupperna är följande:
Privata skogar = egentliga privata skogsägare (fysiska personer, dödsbon och sammanslutningar) samt samfällda skogar, kommuner, församlingar, stiftelser o.d. organisationer samt övriga företag än de som bedriver virkesproduktion. I privata skogar ingår fram till 2008 endast de statliga skogar som inte förvaltades av Forststyrelsen.
Skogsindustrin = skogsindustriföretag som äger skog. Finsilva Oyj och Tornator Oy jämställs med skogsindustribolag.
Staten = statens skogsbruksmarker som förvaltas av Forststyrelsen. Från och med 2008 har skogsindustrins och Forststyrelsens uppgifter redovisats sammanslagna på grund av dataskyddshänsyn.
Område avser Finlands skogscentrals 13 skogscentralsområden och landskapet Åland (2002–2014) respektive landskapen (fr.o.m. 2015).
Råvirkessortimenten är: timmer: talltimmer, grantimmer och lövsågtimmer, massaved: tallmassaved, granmassaved och lövmassaved samt energived.
Rotköp innebär att säljaren ger köparen rätt att avverka ett avtalat och på förhand avgränsat område i säljarens skog. Priset anges som rotpris.
Leveransköp innebär att säljaren avverkar virket och levererar den till en överenskommen upplagsplats. Priset anges som leveranspris.
1.3. Datakällor
Som datakällor används statistik publicerad av Naturresursinstitutet:
- Rotpriser: Virkeshandeln i privatskogarna och Virkeshandeln av energived
- Avverkningsvolymer: Avverkning av industrivirke fördelad på region, Drivning av energived per landskap, Förbrukning av brännved i småhus och Virkesuttag och virkesförrådets avgång
- Investeringar i virkesproduktion: Privatskogsbrukets rörelseresultat och Skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten.
1.4. Hänsyn till användarnas perspektiv
Den mottagna responsen följs upp och beaktas vid utvecklingen av statistiken.
2. Uppgifternas exakthet och tillförlitlighet
2.1. Undersökningsmetod
Bruttorotprisinkomsterna är en uppskattning av skogsägarnas inkomster från virkesförsäljning på basis av avverkningsvolymerna och rotpriserna. I bruttorotprisinkomsterna ingår även en uppskattning av värdet på husbehovsvirke. Råvirkespriserna baserar sig på de genomsnittliga rotpriserna per råvirkessortiment vid rotförsäljning under respektive kalenderår. I rapporteringen per landskap anges rotpriserna enligt upphovsort.
Bruttorotprisinkomsterna erhålls genom att de årliga avverkningsvolymerna per råvirkessortiment multipliceras med respektive genomsnittliga rotpriser enligt landskap (fr.o.m. 2015) och skogscentral (2002–2014). Som rotpris för brännved används 90 procent av rotpriset på björkmassaved. Statistiken upprättas per skogsägargrupp och råvirkessortiment. Inkomsterna från privata skogar redogörs separat för rotköp, leveransköp och värdet på husbehovsvirke.
2.2. Faktorer som påverkar statistikens tillförlitlighet
Exaktheten och riktigheten av de data som använts behandlas i kvalitetsbeskrivningarna på deras webbplatser.
Den metod som används vid beräkning av bruttorotprisinkomsterna medför följande:
- Priserna och avverkningsvolymerna för de olika virkessortimenten motsvarar inte helt varandra på grund av att det går tid mellan virkesaffären och avverkningen. Förändringar i avverkningsvolymerna och virkespriserna till följd av stora konjunkturväxlingarna gör också beräkningarna mindre exakta.
- Rotprisinkomsterna från leveransköp uppskattas i överkant, eftersom bland annat omständigheter i stämplingsposterna leder till att rotpriserna (leveranspris–avverkningskostnader) är lägre än vid rotköp, särskilt i fråga om timmer.
- Att priserna för endast timmer och massaved används också för specialsortiment leder till att rotpriserna uppskattas något i underkant. Klentimmer, störar och rotstock av björk betingar högre priser än motsvarande timmer och massaved.
- Skogsindustrins och statens rotprisinkomster uppskattas sannolikt i underkant eftersom de tack vare skalfördelar (t.ex. koncentrering av stämplingsposter) kan få bättre verkliga rotpris än privata skogsägare.
2.3. Rättelse av fel
Eventuella fel som upptäcks i statistiken korrigeras så snabbt som möjligt och de korrigerade uppgifterna offentliggörs på webbsidan för statistiken.
3. Uppgifternas aktualitet och punktlighet
Preliminära uppgifter om rotprisinkomsterna publiceras i mars. De slutliga resultaten för statistiken Bruttorotprisinkomster per ägargrupp och råvirkessortiment publiceras i juni och för statistiken Brutto- och nettorotprisinkomster per ägargrupp i september.
4. Uppgifternas enhetlighet och jämförbarhet
Bruttorotprisinkomsterna per ägargrupp är jämförbara på riksnivå sedan tidsseriens början (1958). Uppgifterna per skogsnämnd är jämförbara för åren 1984–1995 och per skogscentralsområde för åren 1996–2004. Sedan 2015 publiceras uppgifterna per landskap. Från och med 2008 omfattar bruttorotprisinkomsten också rotprisinkomsterna för energived som privata skogsägare o.d. levererat till energibolag. Bruttorotprisinkomsterna kan inte jämföras med virkesförsäljningsinkomsterna i skogsbeskattningen eller andra uppgifter där bruttoinkomsterna innehåller ersättningar för avverkning. Bruttorotprisinkomsterna redovisas enligt upphovsorten för inkomsterna, medan uppgifterna i exempelvis beskattningen redovisas enligt den ort där skogsägaren är bosatt.
5. Tillgång till uppgifterna och deras transparens
Statistikcentralen beräknade bruttorotprisinkomsterna per ägargrupp 1958–2001. Uppgifterna publicerades för första gången i Skogsstatistisk årsbok 1975. Uppgifterna för 1984–1995 redovisas per skogsnämnd och 1996–2014 per skogscentralsområde.
Skogsforskningsinstitutet övertog beräkningen av bruttorotprisinkomsterna 2002. Därefter har resultaten också redovisats per virkessortiment och inkomsterna inom privatskogsbruket har redovisats skilt för rotköp, leveransköp och värde av husbehovsvirke. Uppgifterna om bruttorotprisinkomsterna finns i Naturresursinstitutets statistiktjänst på stat.luke.fi från 2002 och för åren 2002–2014 även i Skogsstatistisk årsbok och i Skogsforskningsinstitutets skogsstatistikmeddelanden.