Hoppa till huvudinnehållet

Utgångspunkten för detta projekt var idén om Kalankasvatus Vääräniemi Oy att odla litet slem (Lemna minor) som råvara för foder. Den använder näringsutsläpp från fiskodlingens utsläppsvatten för att odla slemmögel, som sedan återförs till anläggningen i form av nytt foder. Aveln har testats i Rehulimaska-projektet, som samfinansierades av Kajanaland och Koillismaa Kalaleader. Där odlades mikroalger med näringsämnen från utloppsvattnet från Kalankasvatus Vääräniemi Oy:s anläggning i Oudonjoki, av vilken en proteinrik produkt avsedd för fiskfoder framställdes. Metoden byggde på jäsning.

Lilla mossa är en vild, liten vattenväxt som växer på vattenytan. Den tar sin näring från det omgivande vattnet och växer snabbt under lämpliga förhållanden. Dess proteinhalt är ganska hög jämfört med växter som växer på land.

Resultaten som erhållits i detta projekt ligger i linje med de som erhållits i liknande experiment de senaste åren. De fann också att tillsats av slem till fodret minskar fiskens tillväxt något: Fiordelmondo och hans kollegor fann att tillsats av slem minskade fiskens tillväxt något (https://doi.org/10.3390/plants11091220). Ett liknande matningsexperiment och observationer har också genomförts av Stadtlander och hans kollegor (https://doi.org/10.1016/j.jclepro.2019.04.196).

Om till exempel slemmögel i framtiden skulle användas som ersättning för soja i foder, skulle deras kolhydratinnehåll behöva kunna minskas. I det här fallet kan proteinhalten i slemmjöl höjas till nivån för liknande sojaprodukter, som vanligtvis varierar mellan 60-70 % beroende på beredning. Samtidigt skulle även koncentrationerna av tillväxthämmande ANF-föreningar minska, vilket skulle förbättra upptaget och utnyttjandet av foder i fiskens matsmältningssystem. Kolhydrathalten har reducerats till exempel genom att jästceller tillsätts jäsblandningen. När de växer omvandlar de en del av kolhydraterna till alkohol, som avdunstar under foderbearbetningen.