Möjligheter vid parallell användning av jordförbättringsmedel – cirkulär ekonomi och markförvaltning (AIN3)
AIN3 (KUITU Saaristomeri)
Jordförbättringsmedel syftar till att förbättra markstrukturen och vattenförvaltningen och minska transporten av jord och fosfor avrinnande vatten.
På senare tid har det börjat spridas på fälten, främst produkter framställda från industriella sidoströmmar, såsom gips, strukturkalk och jordförbättringsfiber (tillverkade av massa och pappersbruksslam), vilket kan påverka markstrukturen och minska vattenföroreningar. Exempelvis har man arbetat för att öka intresset för applicering av gips med olika projekt där gips och dess leverans och applicering erbjuds lantbrukaren gratis. Det har även funnits projekt av samma typ för strukturkalk och jordförbättringsfiber men i mindre skala. Samtidigt har information tagits fram om val av jordförbättringsmedel och effekter på marken och näringsutlakning. I projekten har man märkt att ett och samma ämne inte nödvändigtvis lämpar sig för alla fältskiften eller områden. Därför är det nödvändigt att starta ett projekt som undersöker samtidig användning av tre jordförbättringsmedel i samma upptagningsområde. Som pilotområde valdes Savijoki avrinningsområdet från Varsinais-Suomi, i mitten av detta planeras spridning av gips, jordförbättringsfiber och strukturkalk. Jämförelseområdet är de övre delarna av Savijokis avrinningsområde, där jordförbättringsmedel inte används. För varje skiftet strävar man efter att hitta det mest lämpliga jordförbättringsmedlet genom att utnyttja t.ex. uppgifterna om markens bördighetsanalyser och jordarten.
Vägledning för jordbrukare för att stödja val och användning av jordförbättringsmedel finns i guiden som publicerats av Programmet för Effektiverat Vattenskydd Gips, fiber och strukturkalk – guide för jordbrukare (Ajosenpää et al. 2021). Guiden finns tillgänglig online och är översatt till svenska och engelska (ProAgria 2023).
Målet med projektet är:
1) utvärdera och mäta effekterna av olika jordförbättringsmedel ur perspektivet att minska miljöutsläpp, marktillväxt och förbättring av skörden och användbarheten
2) ta reda på användningen av data som används för allokering av olika jordförbättringsmedel (markens bördighetsanalys, geospatiala datauppsättningar) för att stödja jordbrukarens val och för att optimera fördelarna med vattenbevarande
3) ta reda på lantbrukarnas intresse av att använda jordförbättringsmedel och de faktorer som påverkar beslutet
4) ta fram nödvändig ytterligare information för planerare, rådgivare och jordbrukare om fördelarna, miljöeffekterna, kostnadseffektiviteten och användbarheten av jordförbättringsmedel och de randvillkor som är relaterade till deras användning
5) förbereda konkreta åtgärder och incitament, både på kort och lång sikt, för att öka den utbredda användningen av jordförbättringsmedel som en del av eller vid sidan av den gemensamma jordbrukspolitiken, genom att presentera alternativ för att finansiera användningen av jordförbättringsmedel och organisera praktiskt genomförande.
