Vinterns 2025 inventering av spår: regionala skillnader i viltdäggdjurens beståndsväxlingar

På basis av årets inventering av snöspår har flera arters bestånd förändrats i olika riktningar i olika delar av landet. Antalet räknade spår av ekorre, skogshare, hermelin och vessla har ökat från i fjol på många håll i landets södra och mellersta delar, medan de minskat i norr.

Uppföljning av viltdäggdjur genom inventering av spår i vilttrianglar och fälttrianglar gjordes nu 37:e vintern i följd. Under vintern 2025 inventerades sammanlagt 567 trianglar, vilket är något fler än i fjol.

Jämfört med förra vintern har skogsharens bestånd ökat på många håll i landets södra och mellersta delar, men minskat i landets norra delar. Ekorrbeståndet har minskat i norr, där det senaste toppåret var 2023. I resten av landet kollapsade ekorrbeståndet redan 2023 efter toppåret 2022, och nu kan en viss ökning ses på många områden.

Räv- och mårdbestånden är i genomsnitt på samma nivå som året innan. Utterbeståndet har ökat i genomsnitt från i fjol.

Antalet spår av de minsta mårddjuren varierar regionalt. Jämfört med förra vintern har antalet spårobservationer av vessla minskat i norr men ökat på många håll i de södra och mellersta delarna av landet. Hermelinen uppvisar liknande mönster fast med något mindre förändringar och minskningen i norr är begränsad till Kajanaland och Norra Österbotten.

”Kortsiktiga beståndsväxlingar kan bero på plötsliga förändringar i födotillgången, så som sorkbeståndet, fröskörden av träd och andra växter, sjukdomar, predatorer och avvikande väderförhållanden”, berättar specialforskare Andreas Lindén på Naturresursinstitutet (Luke).

Många arter småvilt har minskat på lång sikt

Nationellt sett har skogsharens och rävens bestånd minskat till cirka hälften, ekorrens och vesslans bestånd till cirka en tredjedel och hermelinens bestånd till bara en sjättedel jämfört med situationen år 1989.

I de södra och mellersta delarna av landet har beståndet av skogshare till under hälften och mårdbeståndet har minskat med nästan hälften på lång sikt. Å andra sidan har fältharen ökan kraftigt och dess spårindex har rentav 20–30-faldigats. Fältharen trivs särskilt i åkerlandskapen längs kusten.

Även i norr uppvisade många arter en liknande utveckling som i resten av landet under den tidigare delen av uppföljningsperioden, men bestånden av hare och räv har varit stabila under de senaste decennierna eller ökat något under de senaste åren. Även för ekorre och hermelin går det bättre i norr baserat på data från de senaste 5–10 åren. I kontrast till Södra Finland har mården nästan fördubblat sitt bestånd i norr. Utterbeståndet växte på 1990-talet och har nu varit stabilt i ca tjugo år. Fältharens bestånd har vänt tydligt nedåt i norr.

Det finns flera faktorer som påverkar långsiktiga förändringar i djurbestånd och det är svårt att påvisa orsakssamband. Gemensamma utmaningar för däggdjuren i norr är klimatförändringen, allt svagare cykliska växlingar i sorkbestånden, förändringar i skogslandskapets struktur och sydliga arter som i allt högre grad sprider sig norrut.

Å andra sidan kan sydliga arter som trivs i kulturlandskap i många fall ofta klara sig bättre än tidigare.