Städernas klimatinsatser inkluderar skogsskydd – potentialen att kompensera Esbos utsläpp vid datacenterbygget i Hästkärrsberget har bedömts

En färsk studie visar att markanvändningen, avverkningen och förändringarna av kolreservoaren vid datacenterprojektet i Hästkärrsberget kan kompenseras med skogsskydd.

Mikko Järveläinen har i ett pro gradu-arbete hos Naturresursinstitutet (Luke) granskat skogsskyddets lämplighet för kompensation av de kolreservoarer och -sänkor som förloras vid stadsutveckling.

Esbo har planlagt ett cirka 19 hektar stort område i Hästkärrsberget för Microsofts och Fortums datacenter. Den mesta skogen där kommer att röjas undan för bygget. Som motvikt planerar staden att skydda cirka 79 hektar skog vid Hynkänlampi.

I studien gjordes koldioxidsimulationer hundra år framåt i tiden med modeller av hur bygget i Hästkärrsberget och skyddet vid Hynkänlampi påverkar skogarnas kolreservoarer. Enligt resultaten kan ett skydd av skogsområdet vid Hynkänlampi kompensera förlusten av en reservoar på cirka 16 000 koldioxidton (tCO₂) när Hästkärrsberget bebyggs.

Städerna har möjlighet till kolkompensation

Studien analyserar också den komplexa regleringen av kolkompensation för skogsområden. Trots klimatnyttan är skogsskyddet komplicerat både juridiskt och kommunikativt.

– De nuvarande riktlinjerna kan tolkas så att kommuner får kompensera sina utsläpp genom att skydda skogar medan privata företag inte får göra samma påstående om kompensationen som kommunerna. I stället ska företaget säga att dess skogsskydd stöder finska statens klimatmål, konstaterar Järveläinen.

– Spelreglerna för kolkompensationer och för den frivilliga koldioxidmarknaden håller fortfarande på att ta form. Pro gradu-arbetet ger en utmärkt överblick till det här svåra området, och studiens resultat är till stor hjälp i vidareutvecklingen av spelreglerna och beräkningsmetoderna, konstaterar specialforskare Sampo Pihlainen från Finlands miljöcentral.

Stadsplaneringen måste ta noggrannare hänsyn till ändrad markanvändning

Kommunerna har ambitiösa koldioxidneutralitets- och utsläppsminskningsmål, och växthusgasutsläppen måste reduceras i snabb takt för att begränsa den globala uppvärmningen. Samtidigt förutsätter urbaniseringen omfattande byggprojekt, som frigör koldioxid i atmosfären och försämrar kommunens kolsänkor på lång sikt, särskilt då skogsområden röjs undan för nya byggnader.

– Planläggning handlar om att samordna olika mål, och på sina ställen förutsätter tillväxtberedskapen att även befintliga grönområden planläggs för bebyggelse. I Esbo prioriterar vi dock förtätning av nuvarande bebyggelse, vilket hjälper oss att effektivt förebygga förlust av kolsänkor och skog, betonar planeringschef Paula Kuusisto-Hjort från Esbo stad.

Det behövs alltså mer forskning och riktlinjer om hur både kommuners och privata organisationers skogar kan utnyttjas i klimatarbetet. En rad aspekter från ekologisk hållbarhet till sociala konsekvenser ska beaktas i stadsplaneringen och vid ändringar av markanvändningen. Hållbar användning av skogsresurserna ingår i detta.

Esbo har ett koldioxidneutralitetsmål på 80 procent i utsläppsminskning till 2030 jämfört med 1990 års nivå.

– Det är ett ambitiöst mål och förutsätter mer insatser av Esbo, men vi måste också lösa frågan om hur resterande 20 procent kan bindas i områdets kolsänkor eller kompenseras på annat sätt. För oss är det viktigt att förstå vilka våra möjligheter är att minska utsläppen och öka sänkorna inom markanvändningssektorn. Det här arbetet och hela Kuntanielu-projektet ger oss svar på dessa frågor, förklarar miljösakkunnig Liisa Kallio från Esbo stad.

Naturresursinstitutet och Esbo stad deltar i KUNTANIELU-projektet, koordinerat av Finlands miljöcentral, som är en omfattande utredning av kommunernas möjligheter att använda kompensation baserad på markanvändningssektorns nettokolsänkor. Projektet med sina resultat blir klart hösten 2024. Projektet ingår i klimatåtgärdspaketet ”Fånga kolet” för jordbrukssektorn som inleddes av jord- och skogsbruksministeriet på våren 2020 i syfte att minska utsläppen av växthusgaser från jord- och skogsbruk och annan markanvändning samt stärka kolsänkorna och kolreservoarerna.