Kontaktinformation
Marja Vilja
Rennäringens lönsamhet ökade inom hela renskötselområdet
Dieđáhus davvisámegillii suomagiela dieđáhusa loahpas.
Den genomsnittliga årsinkomsten för rennäringsföretagare var 13 600 euro per företag under renskötselåret 2022/2023. Lönsamhetskvoten steg till 0,69 jämfört med 0,36 året innan. Uppgifterna bygger på Naturresursinstitutets lönsamhetsbokföring för rennäringen.
– Företagarinkomsten inom rennäringen nästan fördubblades jämfört med året innan. Avkastningen på totalt kapital låg dock på minus och var -3,5 procent, rennäringsföretagen fick alltså ingen avkastning på det kapital som bundits till dem, berättar Marja Vilja, forskare vid Naturresursinstitutet.
Priset på renkött stiger
De totala intäkterna från renköttsproduktionen var i genomsnitt 50 900 euro per företag under renskötselåret 2022/2023. Hälften av de totala intäkterna kom från försäljning av renkött. Intäkterna från direktförsäljning av renkött ökade något och uppgick i genomsnitt till 15 200 euro. Försäljningen av renkött via renbeteslaget ökade med 36 procent till 10 320 euro. Enligt renbeteslagens förening, Paliskuntain yhdistys, var det genomsnittliga producentpriset på renkött 11,91 euro per kilo renskötselåret 2022/2023 medan det året innan var 9,89 euro per kilo.
Ersättningar som betalats för renar som dödats av rovdjur och för trafikrelaterade skador minskade med sex procent från året innan till 9 060 euro. Arbetsersättningarna som renbeteslaget betalade minskade med fyra procent till 4 880 euro. Stödet per djur inom rennäringen uppgick till 7 730 euro, andelen stöd av de totala intäkterna var 15 procent. Av de totala intäkterna utgjordes cirka 3 000 euro av renkött för eget bruk och förändringar i lager.
Kostnadsökningen avstannade
Kostnaderna för produktionen av renkött låg på samma nivå som året innan och var cirka 55 500 euro. Kostnaderna för utfordring var den största utgiftsposten och uppgick till nästan 10 900 euro, vilket var en minskning med två procent jämfört med året innan. Kostnaderna för utfodring omfattar allt inköpsfoder inklusive hö och ensilage.
Maskinernas bränslekostnader uppgick till 5 050 euro, vilket var en ökning med 11 procent jämfört med året innan. Maskinernas service- och reparationskostnader minskade med tre procent till 2 680 euro. Skötselavgiften till renbeteslaget minskade med 15 procent till 4 140 euro. Uppfödnings- och de övriga materialkostnaderna låg på föregående års nivå och var 4 900 euro.
När alla produktionskostnader inklusive avskrivningar, den beräknade kostnaden för lönekrav för eget arbete och räntekravet för eget kapital dras av de totala intäkterna uppvisar rennäringsföretagen en förlust på 5 990 euro.
Lönsamheten förbättrades i synnerhet på sameområdet
Under renskötselåret 2022/2023 förbättrades lönsamheten på alla områden. Den bästa lönsamheten uppnåddes på samernas hembygdsområde där lönsamhetskvoten steg till 1,06 jämfört med 0,53 året innan. Lönsamhetskvoten för det övriga norra renskötselområdet var 0,71 och för det övriga renskötselområde 0,43.
– Den bättre lönsamheten i samernas hembygdsområde beror på större renhjordar och en ökning i intäkterna från köttförsäljning medan kostnaderna legat kvar på samma nivå som året innan, säger Vilja.
Rennäringens resultat i webbtjänsten
Resultaten av rennäringens lönsamhetsuppföljning publiceras i Naturresursinstitutets portal Ekonomidoktorn. Resultaten bygger på lönsamhetsbokföringsmaterial om rennäringen. Materialet består av årliga uppgifter från 75 rennäringsföretag med fler än 80 livrenar.
Boazodoalu gánnáhahttivuohta buorránii olles boazodoalloguovllus
Boazodoalu gaskamearálaš fitnodatdoallisisaboahtu boazodoallojagi 2022/2023 lei gaskamearálaččat 13 600 euro fitnodaga guovdu. Gánnáhahttivuođagerddon badjánii 0,69:ái ovddit jagi 0,36:s. Bohtosiid vuođđun lea Luondduriggodatguovddáža (Luke) boazodoalu gánnáhahttivuođa-rehketdoallomateriála.
─ Boazodoalu fitnodatdoallosisaboahtu šattai measta duppalin ovddit jagis. Olleskapitála buvttadanproseanta bázii goittotge negatiivvalažžan ja lei -3,5 ja ná oaivvilda, ahte boazodoallofitnodagat eai buvttadan vuoittu dasa čadnojuvvon kapitálii, muitala dutki Marja Vilja Lukes.
Bohccobierggu haddi loktaneamen
Boazodoallojagi 2022/23 boazodoalu oppalašsisaboahtu lei gaskamearálaččat 50 900 euro fitnodaga guovdu. Oppalašsisaboađus bealli šattai bohccobierggu vuovdimis. Bohccobierggu njuolggovuovdima sisaboađut sturro vehá ja ledje gaskamearálaččat 15 200 euro. Bálgosa bokte dáhpáhuvvan bohccobierggu vuovdinsisaboahtu šattai 36 proseantta 10 320 euroi. Bálgosiid ovttastusa mielde boazodoallojagi 2022/2023 bohccobierggu gaskamearálaš buvttadeaddjihaddi lei 11,91 euro kilos, go ovddit jagi dat lei 9,89 euro kilos.
Spiriid goddán ja johtalusa mielddisbuktán vahágiin máksojuvvon buhtadusat unno guhtta proseantta ovddit jagis 9 060 euroi. Bálgosa máksán bargobuhtadusaid oassi njiejai njeallje proseantta ja lei 4 880 euroi. Boazodoalu doarjja ealliid guovdu ožžojuvvui 7 730 euro, doarjaga oassi oppalašsisaboađus lei 15 proseantta. Oppalašsisaboađus sulaid 3 000 euro šattai iežas atnui váldojuvvon bohccobierggus ja vuorkkáid rievdamiin.
Goluid lassáneapmi bisánii
Bohccobierggu buvttadeamis boahtán golut bisso ovddit jagi dásis sulaid 55 500 euros. Biebmangolut ledje stuorámus golloearri measta 10 900 euroin, njiedjan ovddit jahkái lei guokte proseantta. Biebmama golut dolle sisttisteaset buot oastinfuođđariid dego suoinni ja seailluhanfuođđara.
Mášeniid boaldámušgolut ledje 5 050 euro, badjáneapmi ovddit jagis lei 11 proseantta. Mášeniid fuolahan- ja divvungolut njidje golbma proseantta 2 680 euroi. Bálgosii máksojuvvon dikšunmáksu unnui 15 proseantta 4 140 euroi. Gárdun- ja eará bierggasgolut bisso ovddit jagi dásis 4 900 euros.
Go oppalašsisaboađus geahpeduvvojit buot buvttadangolut maiddái árvovuolideamit, iežas barggu bálkágáibádusgollu ja iežas kapitála reantogáibádus, boazodoallofitnodagat báhce 5 990 euro táhpa beallái.
Gánnáhahttivuohta badjánii eandalii sámeguovllus
Boazodoallojagi 2022/23 gánnáhahttivuohta buorránii buot guovlluin. Buoremus gánnáhahttivuohta fáhtejuvvui davvi sámeguovllus, gos gánnáhahttivuođagerddon badjánii 1,06:ii ovddit jagi 0,53:s. Eará mátti boazodoalloguovllu gánnáhahttivuođagerddon lei 0,71 ja mátti boazodoalloguovllu 0,43.
─ Davvi sámeguovllu buoret gánnáhahttivuohta boahtá stuorát boazoealuin ja biergovuovdinsisaboađuid lassáneamis goluid bisodettiin ovddit jagi dásis, Vilja árvvoštallá.
Boazodoalu bohtosat neahttabálvalusas
Boazodoalu gánnáhahttivuođačuovvuma bohtosat leat oaidnimassii Luke Taloustohtori-siidduin Boazodoalu neahttabálvalusain. Bohtosiid vuođđun lea boazodoalu gánnáhahttivuođarehketdoallomateriálas, mii čoaggana jahkásaččat 75:a badjel 80 ealihanbohcco oamastan boazodoallofitnodaga dieđuin.
Lassedieđut:
Dutki Marja Vilja, tel. 029 532 6637, ovdanamma.sohkanamma@luke.fi
